Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Vattenforskare fick miljöstipendier

Vattenforskare fick miljöstipendier

Vad händer med nanopartiklar i reningsverk och hur kan verken bli mer energieffektiva och släppa ut mindre växthusgaser? Det här är två forskningsområden som fick stöd när Sveriges Ingenjörer delade ut årets miljöstipendier.

Sveriges Ingenjörer fördelar varje år anslag till miljöforskning i Sverige. Pengarna kommer från avsättningar i Bancos ideella miljöfond som förvaltas av Swedbank Robur. Under 2012 har fonden gjort en särskild satsning på vattenrening.

På den välbesökta Miljödagen, som förbundet arrangerade i Stockholm i går, fördelades stipendier till forskning och examensarbeten inom området vattenrening. Ingenjören fick en pratstund med två av stipendiaterna.

Magnus Arnell arbetar på Urban Water Management i Linköping men doktorerar vid Lunds tekniska högskola. Han fick ett stipendium på 390 000 kronor.

Vad är ditt forskningsområde?
Jag utvecklar en datormodell för att utvärdera energieffektivitet och växgasutsläpp på reningsverk. Befintliga modeller beräknar vattenkvalitet och driftskostnader. I min datormodell har jag lagt till de två nya parametrarna. Modellen är dynamisk, vilket innebär att den tar hänsyn till olika omständigheter som förändras, till exempel att temperaturen varierar under året.

Vad kommer du att använda det här stipendiet till?
Jag kommer att integrera en datormodell av en speciell del av reningsverket – rejektvattenreningen. Slammet som bildas efter reningen rötas till biogas, ett bra sätt att stabilisera slammet och gasen är en värdefull energikälla. Men det så kallade rejektvattnet som bildas vid processen måste renas. Det innehåller höga kvävehalter och har en hög temperatur, omständigheter som är gynnsamma för biologisk kväverening. Men vid vissa betingelser bildas lustgas istället för kvävgas vid reningsprocessen. Eftersom det ger en negativ klimatpåverkan är det viktigt att det inte sker. I datormodellen kan man beräkna hur man optimerar de olika målen: god vattenkvalitet, låga driftskostnader, hög energieffektivisering och låga utsläpp av växthusgaser.

Jonas Hedberg är samordnare för ett forskningsprojekt som drivs av KTH, avdelningen Yt- och korrosionsvetenskap, och Institutet för vatten och luftvårdsforskning, IVL, som fick 250 000 kronor i stipendium från Miljöfonden.

Vad handlar forskningen om?
Vi kommer att studera hur reningen av nanopartiklar fungerar i reningsverk. Allt mer material innehåller nanopartiklar och de hamnar tills slut i reningsverken. Därför behöver vi vet mer om vad som händer med partiklarna i reningsprocessen. Kan de till och med påverka processen?

Hur mycket vet ni i dag?
Tidigare studier har hittills inte visat att nanopartiklarna stör reningsprocessen, annat än vid höga koncentrationer. Vi vet att de har en tendens att klumpa ihop sig och fastna i organiskt material. På så vis hamnar de i slammet, men det finns olika nanopartiklar med olika egenskaper.

Vad är det för produkter som sprider nanopartikar i vattnet?
Det finns många, bland annat solkrämer med titandioxid och funktionella kläder som blir allt vanligare.

Kommer ni göra några studier i fält?
Ja, vi gör studierna vid den forskningsanläggning som IVL och KTH driver vid Sjöstadsverket i Hammarby Sjöstad. Där tillsätter vi nanopartiklar till vatten och studerar vad som händer med dem i reningsprocessen.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Han har skrivit en spänningsroman om matematik  

0
När ingenjören Martin Ljungqvist läst en bok av Dan Brown och en om matematik fick han idén att skriva en spänningsroman om teknik, matematik och kryptering.

Så tacklar du tristessen

0
Uttråkad på jobbet? Bryt monotonin, skapa aktiviteter att se fram emot och ta dig tid att ringa din kollega för att surra bort en stund. 
Lennart Hedström, TRR

Ingenjörer fick nytt jobb snabbare 2020 än 2019

3
Trots pandemin minskade tiden för uppsagda ingenjörer att få ny sysselsättning 2020, visar trygghetsrådet TRR:s statistik. En förklaring kan vara att vi ändrar attityd när det är kris.   
Lantmäteriet

De får 5 000 kronor till hemmakontoret

3
På Lantmäteriet har alla anställda fått 5000 kronor extra på decemberlönen som de kan använda för att förbättra hemmakontoret.

Alltid redo! Två ingenjörer har valts till Scouternas ordförande

1
När Scouterna nyligen valde ny styrelse blev det två ingenjörer som delar på ordförandeskapet. Läs intervjun med Ida Texell och Viktor Lundqvist.
Äldre och yngre kollega

Ingenjörers arbetslöshet minskar något – men skillnad mellan åldersgrupperna

5
Arbetslösheten för ingenjörer har varit i det närmaste oförändrad på 1,6–1,7 procent hela hösten. Men utvecklingen skiljer sig mellan åldersgrupperna.
Daniel Ek, Spotify

Så mycket tjänar it-topparna – och några andra

0
Ur årets listor över dem som tjänar mest har vi tagit fram dem som har koppling till ingenjörer. Tonvikten ligger på it, men här finns också några andra.

Peter Larsson ska samordna industriprojekt i norr

0
Flera stora företagsetableringar och investeringar pågår och planeras i Norrbotten och Västerbotten. Regeringen har utsett Peter Larsson på Sveriges Ingenjörer att koordinera insatserna.

Så hanterar du gnälliga kollegor

0
Visst är det bra att framföra kritik, men vad gör du om du känner att klagomålen tar över och riskerar att skada verksamheten?
Camilla Hartman Frilander, arbetschef, och Sanna Svensson, platschef, på Peab i Örebro visar upp behållaren med tamponger som nu sätts upp på arbetsplatserna.

Peab i Örebro inför gratis tamponger på byggen

0
"Byggarbetsplatser ligger inte alltid centralt vilket också kan göra det svårt att hinna iväg på rasten för att handla om man glömt skydd", säger arbetschef Camilla Hartman Frilander.  

VI REKOMMENDERAR

Hoppjerka eller trotjänare?

Hoppjerka eller trotjänare? Så gör du om nya jobbet inte känns bra

1
Inte nöjd med nya jobbet? Du är inte ensam, men hur ser framtida arbetsgivare på om du endast stannar en kortare tid på din nya arbetsplats?

TOPPLISTA