Vattenforskare fick miljöstipendier

0
738

Vad händer med nanopartiklar i reningsverk och hur kan verken bli mer energieffektiva och släppa ut mindre växthusgaser? Det här är två forskningsområden som fick stöd när Sveriges Ingenjörer delade ut årets miljöstipendier.

Sveriges Ingenjörer fördelar varje år anslag till miljöforskning i Sverige. Pengarna kommer från avsättningar i Bancos ideella miljöfond som förvaltas av Swedbank Robur. Under 2012 har fonden gjort en särskild satsning på vattenrening.

På den välbesökta Miljödagen, som förbundet arrangerade i Stockholm i går, fördelades stipendier till forskning och examensarbeten inom området vattenrening. Ingenjören fick en pratstund med två av stipendiaterna.

Magnus Arnell arbetar på Urban Water Management i Linköping men doktorerar vid Lunds tekniska högskola. Han fick ett stipendium på 390 000 kronor.

Vad är ditt forskningsområde?
Jag utvecklar en datormodell för att utvärdera energieffektivitet och växgasutsläpp på reningsverk. Befintliga modeller beräknar vattenkvalitet och driftskostnader. I min datormodell har jag lagt till de två nya parametrarna. Modellen är dynamisk, vilket innebär att den tar hänsyn till olika omständigheter som förändras, till exempel att temperaturen varierar under året.

Vad kommer du att använda det här stipendiet till?
Jag kommer att integrera en datormodell av en speciell del av reningsverket – rejektvattenreningen. Slammet som bildas efter reningen rötas till biogas, ett bra sätt att stabilisera slammet och gasen är en värdefull energikälla. Men det så kallade rejektvattnet som bildas vid processen måste renas. Det innehåller höga kvävehalter och har en hög temperatur, omständigheter som är gynnsamma för biologisk kväverening. Men vid vissa betingelser bildas lustgas istället för kvävgas vid reningsprocessen. Eftersom det ger en negativ klimatpåverkan är det viktigt att det inte sker. I datormodellen kan man beräkna hur man optimerar de olika målen: god vattenkvalitet, låga driftskostnader, hög energieffektivisering och låga utsläpp av växthusgaser.

Jonas Hedberg är samordnare för ett forskningsprojekt som drivs av KTH, avdelningen Yt- och korrosionsvetenskap, och Institutet för vatten och luftvårdsforskning, IVL, som fick 250 000 kronor i stipendium från Miljöfonden.

Vad handlar forskningen om?
Vi kommer att studera hur reningen av nanopartiklar fungerar i reningsverk. Allt mer material innehåller nanopartiklar och de hamnar tills slut i reningsverken. Därför behöver vi vet mer om vad som händer med partiklarna i reningsprocessen. Kan de till och med påverka processen?

Hur mycket vet ni i dag?
Tidigare studier har hittills inte visat att nanopartiklarna stör reningsprocessen, annat än vid höga koncentrationer. Vi vet att de har en tendens att klumpa ihop sig och fastna i organiskt material. På så vis hamnar de i slammet, men det finns olika nanopartiklar med olika egenskaper.

Vad är det för produkter som sprider nanopartikar i vattnet?
Det finns många, bland annat solkrämer med titandioxid och funktionella kläder som blir allt vanligare.

Kommer ni göra några studier i fält?
Ja, vi gör studierna vid den forskningsanläggning som IVL och KTH driver vid Sjöstadsverket i Hammarby Sjöstad. Där tillsätter vi nanopartiklar till vatten och studerar vad som händer med dem i reningsprocessen.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Usb-minne

Se upp med vad du sparar – kan vara stöld av företagshemligheter

Sparar du programkod, någon ritning eller en kundlista? Om arbetsgivaren anklagar dig för att ha stulit företagshemligheter kan det bli dyrt. 

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.