Fishing in Utopia*

0
921

För ett tag sedan följde jag en länk på facebook för ”Industrin tar matchen”. Den ledde till en sida där en stor banner för Telia Sonera blinkade överst som ett exempel på ett svenskt konkurrenskraftigt företag. Det var ett par veckor sedan, annonsen är borta och det är väl bra det. Den vägen till konkurrenskraft kanske vi inte ska ta.

EU:s konkurrenskraft måste öka har det hetat sedan början av 2000-talet när Lissabonstrategin antogs. EU skulle slå USA i innovationskraftiga och kreativa företag och världsdelen skulle blomstra i kraft av sin snabba marsch mot kunskapssamhället. Av olika orsaker blev det inte så. Mellan 1950 och 2007 kom bara 12 europeiska företag upp på listan över världens 500 globalt mest framgångsrika företag. Från USA kvalade 52 stycken in.

Drömmen om ett konkurrenskraftigt och blomstrande EU lever dock. Diskussionerna handlar om hur vi ska komma dit. Även Lissabonstrategins efterföljare EU 2020 talar om innovation, entreprenörskap och kunskap. Att läsa den ger samma känsla som när regeringens innovationsstrategi lanserades i höstas. Utopia. En bild av ett idealtillstånd som skulle kunna bli väldigt bra men som ingen är villig att staka ut vägen till. Istället för att göra så att EU-medborgarna kan konkurrera genom hög kompetens talar man om att de svenska lägstalönerna är för höga, att merparten av företag i unionen ska kunna strunta i ny lagstiftning inom arbetsmiljö och arbetsrätt. Satsningar på kompetensutveckling och möjligheterna att byta yrkesbana sparas in samtidigt som de sociala skyddsnätens maskor växer. Förslag kommer om att varje ny EU-reglering måste mötas med att en annan tas bort. Det är ett märkligt sätt att se på lagstiftning som i ljuset av köttskandalen och döda byggjobbare verkar leda rakt ner i lasagnen.

Siktet tycks inställt på att skapa ett låglöneläge som kan konkurrera med Asien trots att all forskning visar att låglönejobben försvinner för att inte komma tillbaka. Det är inte fler tiggare på gatorna vi behöver utan en massiv satsning på utbildning, kvalitet och kompetens. Kanske behövs också färre regleringar för nya företag men den ena utan det andra göra att man med rätta kan fråga sig: Vart är vi på väg?

*Bok av Andrew Brown, som kom till Sverige på 70-talet och beskriver hur det Sverige han mötte då senare har förändrats.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken.