Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Löneskillnaderna minskar sakta

Löneskillnaderna minskar sakta

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor fortsätter att minska, om än långsamt. Tar man hänsyn till faktorerna ålder, yrke, sektor, arbetstid och utbildning kvarstår en oförklarad löneskillnad på 5,9 procent. Det framgår av årets rapport från Medlingsinstitutet.

Den viktigaste förklaringen till löneskillnaderna mellan könen är att kvinnor och män återfinns i olika yrken och branscher. I sin årsrapport skriver Medlingsinstitutet att man kan se en tendens till att arbetsmarknaden blir mer blandad. Den utvecklingen är starkast i de yrken som tydligast domineras av ett kön och andelen kvinnor minskar i kvinnodominerade yrken och ökar i mansdominerade yrken.

Hur mycket löneskillnaden minskat varierar mellan sektorerna. Störst är förändringen inom staten där kvinnors löner har närmat sig mäns löner med 4,9 procentenheter mellan 2005-2011. Näst störst är minskningen inom landstingen, där löneskillnaden minskat med 2,6 procentenheter. Inom kommunerna minskade löneskillnaderna med 2,3 procentenheter och för arbetare och tjänstemän inom privat sektor var minskningen 1,8 respektive 2,1 procentenheter.

År 2011 var den genomsnittliga månadslönen 29 000 kronor. Mest tjänade män i landstinget (i genomsnitt 39 300 kronor i månaden) och minst tjänade kvinnliga arbetare i den privata sektorn (22 700 kronor i månaden). Lönespridningen i Sverige har sakta ökat sedan mitten av 1990-talet och är störst bland tjänstemän i privat sektor.

2012 var ett händelserikt år på den svenska arbetsmarknaden. Cirka 500 tecknade kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor rapporterades in till Medlingsinstitutet.

I rapporten framkommer också att den svenska konkurrenskraften står sig väl i internationella jämförelser och att år 2013 också kommer att bli ett år med omfattande förhandlingar då mer än 520 avtal löper ut.

Källa: Medlingsinstitutet

Du kan läsa hela rapporten här.

Anna Eriksson

* Medlingsinstitutet är en statlig myndighet som varje år skriver en rapport om bland annat löneutveckling, avtalsförhandling och arbetsmarknadslagstiftning i Sverige och i omvärlden.

2 KOMMENTARER

  1. Karl H: Nog kan jag hålla med om att den ofta citerade siffran 14% absolut löneskillnad är väldigt missvisande. Men vilket är egentligen det mest relevanta måttet? ger man absolut månadslön utan hänsyn till faktorer får man stort löneskillnad till männens favör. Motsvarande siffra för unga kan däremot gå till kvinnors favör, kopplat till högre utbildning än jämnåriga män.

    Ska man diskutera den så är snarare av intresse varför det finns en skillnad i könsfördelningen på förklarande faktorer som arbetsuppgifter, chefskap, arbetstider och varför olika sektorer har olika lönebilder. Och hur speglar sig fördelningen till hur högt män/kvinnor värderar lön och karriär i jämförelse med annat?

    Apropå chefskap och befattning har jag sett en undersökning som tar hänsyn även till detta i högre grad vilket minskade skillnaden ytterligare (men inte ner till 0). Tror dock den undersökningen inte gällde industrin i stort.

  2. Bra att ni tar upp en undersökning som gör en mer seriös utvärdering av löneskillnaderna, jämfört med de förenklade undersökningar som annars ofta tas upp i rent propagandasyfte i media.

    Jag tittade lite i rapporten ni länkade till och här är några intressanta stycken som jag hittade, samt mina kommentarer till detta:

    Sid 160:

    ”När kvinnors och mäns löner diskuteras i den offentliga debatten nämns ofta att kvinnornas löner är 14 procent lägre än männens (se tabell 10.1). Uppgiften avser den genomsnittliga löneskillnaden för hela arbetsmarknaden utan att hänsyn har tagits till att män och kvinnor fördelar sig olika vad gäller till exempel yrke och sektor.”

    Kommentar: Med andra ord så är siffran 14% som ofta nämns i media inte seriös, eftersom den bortser från en mängd faktorer som förklarar löneskillnaderna.

    ”Det lönemått som används [i den här undersökningen] är månadslön. Måttet månadslön innehåller flera olika lönekomponenter där samtliga löner är uppräknade till heltid. Förutom fast lön ingår även fasta lönetillägg och ett stort antal rörliga lönetillägg.”

    Kommentar: Undersökningen säger sig förvisso kompensera för skillnader i arbetstid. Men det är lite oklart exakt hur, och som jag tolkar det innebär det endast att de räknar om lönen för de som arbetar halv/deltid till heltid. Kvar finns ju då skillnad i antal övertidstimmar, samt lägre lön för de dagar då man är sjukskriven. Eftersom män arbetar mer övertid och är mindre sjukskrivna än kvinnor borde det i så fall förklara en del av löneskillnaden.

    Sid 161:

    ”Vissa lönepåverkande faktorer saknas i statistiken
    […]
    Befattning och chefskap är exempel på sådana möjliga lönepåverkande
    faktorer.”

    Kommentar: Eftersom män oftare är chefer förklarar det säkert också en del av löneskillnaden.

    ———-

    Det hade varit intressant att se vad resultatet hade blivit om man även tagit med ovan nämnda faktorer. Kanske skulle det förklara de resterande 5.9% löneskillnad som angavs i rapporten?

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Därför slog de svenska snillena igenom

0
Listan på de svenska uppfinnarna och entreprenörerna som format svensk industrihistoria är lång. Men vad var det som gjorde att de fick ett sådant genomslag? Det är utgångspunkten i en ny bok om våra svenska industrihjältar.

Lignin från skogen kan ersätta olja i asfalt

0
Skogen spelar en viktig roll i den gröna omställningen. "Att använda lignin i asfalt är ett konkret exempel på hur vi kan minska det fossila beroendet" säger Monica Normark, CTO på Sekab.
Kollegor fikar

Risk för trötthet när vi träffar kollegorna igen

3
Ett och ett halvt års distansjobb har gjort oss ovana att vara bland kollegor. Här ger psykologen Anders Rydell råd för att det ska gå bra att komma tillbaka till jobbet.

Kommunerna har förstått att distansarbete fungerar

0
Före pandemin var det kalla handen för den som ville jobba hemifrån. Nu har flera kommuner ändrat inställning. Fyra kommuner som Ingenjören har pratat med öppnar för distansarbete.

Så påverkas ingenjörerna i Skellefteå av Northvolt

0
För ingenjörerna i Skellefteå kommun har etableringen av Northvolt i allra högsta grad förändrat arbetsvardagen.

Staten behöver vässa sig för att rekrytera ingenjörer

1
Samhällsnyttan är en viktig anledning till att unga söker jobb i staten. Ändå är det få ingenjörsstudenter som överväger att jobba statligt visar en rapport från Arbetsgivarverket.
Coop Märsta

IT-attacken mot Coop: ”Verkligheten är något annat än träning”

0
Coops IT-chef berättar om attacken. ”Det goda som kommit ut av det är att andra kan använda oss för att lyfta IT-säkerheten till styrelsenivå.”

Nytt avtal för ingenjörer i kommuner

0
I januari träder nya branschavtal i kraft som berör ingenjörer inom kommunal verksamhet. Flexibla arbetstider och arbetstidsförkortning var de stora knäckfrågorna i förhandlingarna.

Styrelsen svarar: Så ska överskottet användas

2
Hur ska överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften användas? Ingenjören frågade förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand.

Facket larmar om arbetsmiljöbrister på Paradox

0
Medarbetare på spelföretaget Paradox larmar nu om problem med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Och särskilt utsatta är kvinnorna.

VI REKOMMENDERAR

Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

0
Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

TOPPLISTA