Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Löneskillnaderna minskar sakta

Löneskillnaderna minskar sakta

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor fortsätter att minska, om än långsamt. Tar man hänsyn till faktorerna ålder, yrke, sektor, arbetstid och utbildning kvarstår en oförklarad löneskillnad på 5,9 procent. Det framgår av årets rapport från Medlingsinstitutet.

Den viktigaste förklaringen till löneskillnaderna mellan könen är att kvinnor och män återfinns i olika yrken och branscher. I sin årsrapport skriver Medlingsinstitutet att man kan se en tendens till att arbetsmarknaden blir mer blandad. Den utvecklingen är starkast i de yrken som tydligast domineras av ett kön och andelen kvinnor minskar i kvinnodominerade yrken och ökar i mansdominerade yrken.

Hur mycket löneskillnaden minskat varierar mellan sektorerna. Störst är förändringen inom staten där kvinnors löner har närmat sig mäns löner med 4,9 procentenheter mellan 2005-2011. Näst störst är minskningen inom landstingen, där löneskillnaden minskat med 2,6 procentenheter. Inom kommunerna minskade löneskillnaderna med 2,3 procentenheter och för arbetare och tjänstemän inom privat sektor var minskningen 1,8 respektive 2,1 procentenheter.

År 2011 var den genomsnittliga månadslönen 29 000 kronor. Mest tjänade män i landstinget (i genomsnitt 39 300 kronor i månaden) och minst tjänade kvinnliga arbetare i den privata sektorn (22 700 kronor i månaden). Lönespridningen i Sverige har sakta ökat sedan mitten av 1990-talet och är störst bland tjänstemän i privat sektor.

2012 var ett händelserikt år på den svenska arbetsmarknaden. Cirka 500 tecknade kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor rapporterades in till Medlingsinstitutet.

I rapporten framkommer också att den svenska konkurrenskraften står sig väl i internationella jämförelser och att år 2013 också kommer att bli ett år med omfattande förhandlingar då mer än 520 avtal löper ut.

Källa: Medlingsinstitutet

Du kan läsa hela rapporten här.

Anna Eriksson

* Medlingsinstitutet är en statlig myndighet som varje år skriver en rapport om bland annat löneutveckling, avtalsförhandling och arbetsmarknadslagstiftning i Sverige och i omvärlden.

2 KOMMENTARER

  1. Karl H: Nog kan jag hålla med om att den ofta citerade siffran 14% absolut löneskillnad är väldigt missvisande. Men vilket är egentligen det mest relevanta måttet? ger man absolut månadslön utan hänsyn till faktorer får man stort löneskillnad till männens favör. Motsvarande siffra för unga kan däremot gå till kvinnors favör, kopplat till högre utbildning än jämnåriga män.

    Ska man diskutera den så är snarare av intresse varför det finns en skillnad i könsfördelningen på förklarande faktorer som arbetsuppgifter, chefskap, arbetstider och varför olika sektorer har olika lönebilder. Och hur speglar sig fördelningen till hur högt män/kvinnor värderar lön och karriär i jämförelse med annat?

    Apropå chefskap och befattning har jag sett en undersökning som tar hänsyn även till detta i högre grad vilket minskade skillnaden ytterligare (men inte ner till 0). Tror dock den undersökningen inte gällde industrin i stort.

  2. Bra att ni tar upp en undersökning som gör en mer seriös utvärdering av löneskillnaderna, jämfört med de förenklade undersökningar som annars ofta tas upp i rent propagandasyfte i media.

    Jag tittade lite i rapporten ni länkade till och här är några intressanta stycken som jag hittade, samt mina kommentarer till detta:

    Sid 160:

    ”När kvinnors och mäns löner diskuteras i den offentliga debatten nämns ofta att kvinnornas löner är 14 procent lägre än männens (se tabell 10.1). Uppgiften avser den genomsnittliga löneskillnaden för hela arbetsmarknaden utan att hänsyn har tagits till att män och kvinnor fördelar sig olika vad gäller till exempel yrke och sektor.”

    Kommentar: Med andra ord så är siffran 14% som ofta nämns i media inte seriös, eftersom den bortser från en mängd faktorer som förklarar löneskillnaderna.

    ”Det lönemått som används [i den här undersökningen] är månadslön. Måttet månadslön innehåller flera olika lönekomponenter där samtliga löner är uppräknade till heltid. Förutom fast lön ingår även fasta lönetillägg och ett stort antal rörliga lönetillägg.”

    Kommentar: Undersökningen säger sig förvisso kompensera för skillnader i arbetstid. Men det är lite oklart exakt hur, och som jag tolkar det innebär det endast att de räknar om lönen för de som arbetar halv/deltid till heltid. Kvar finns ju då skillnad i antal övertidstimmar, samt lägre lön för de dagar då man är sjukskriven. Eftersom män arbetar mer övertid och är mindre sjukskrivna än kvinnor borde det i så fall förklara en del av löneskillnaden.

    Sid 161:

    ”Vissa lönepåverkande faktorer saknas i statistiken
    […]
    Befattning och chefskap är exempel på sådana möjliga lönepåverkande
    faktorer.”

    Kommentar: Eftersom män oftare är chefer förklarar det säkert också en del av löneskillnaden.

    ———-

    Det hade varit intressant att se vad resultatet hade blivit om man även tagit med ovan nämnda faktorer. Kanske skulle det förklara de resterande 5.9% löneskillnad som angavs i rapporten?

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjör i teknisk fysik blev trainee på Sida

0
"Teknik är till för människor och med enkla medel kan vi hjälpa väldigt många till ett bättre liv" säger Christian Naccache som är anställd på Sidas traineeprogram.

Misslyckad satsning på att utbilda fler ingenjörer

2
Regeringens uppdrag till högskolorna att bygga ut ingenjörsutbildningarna har gett noll i resultat. På ingenjörsprogrammen utbildas nu färre studenter än innan.

”Ingen tar ansvar för arbetskraftsmigranterna”

2
Ingenjörer som kommer till Sverige för att arbeta står i många fall helt utan skydd, i stark beroendeställning till sin arbetsgivare – och ingen tar ansvar för deras situation.

Så söker du i årets lönestatistik

0
Nu är lönedatabasen Saco Lönesök uppdaterad med 70 000 ingenjörslöner. Läs tipsen om hur man söker i statistiken, och vad som är viktigt att tänka på just i år.   
Löneförhandling

9 snabba tips inför löneförhandlingen

0
I två artiklar i Dagens Industri ger Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer, sina bästa tips inför och under lönesamtalet. Här är en sammanfattning av vad du behöver tänka på.
Ingenjörshuset

Osäkert om tillfällig höjning av medlemsavgiften slopas i förtid

21
I juli infördes den tillfälligt höjda medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Som längst ska höjningen pågå till december 2021, men om den kan avslutas tidigare är oklart.

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

1
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

”På FOI finns jobben som inte finns någon annanstans”

1
Stora satsningar på försvaret leder till fler uppdrag för FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.  Över 140 personer ska rekryteras i år – en utmaning när allt färre forskare i Sverige är svenska medborgare.

VI REKOMMENDERAR

Tänk på det här när du sommarjobbar

0
Att få problem med oschyssta arbetsgivare på sommarjobbet är som tur är ganska ovanligt för teknologer. ”Men då och då dyker det upp problem”,...

TOPPLISTA