Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Bloggen Mörk materia och chokladpaj

Mörk materia och chokladpaj

Bara fyra procent av universum består av materia som är uppbyggd av atomer. Merparten av universum består av mörk materia och mörk energi. Det kommer jag aldrig att glömma.

Nu har jag lyssnat på spännande vetenskapliga föreläsningar från morgon till kväll i fyra dagar på den stora vetenskapskonferensen AAAS i Boston, men det tydligaste minnet, när jag summerar mina intryck, är synen av hur astrofysikern Robert Kirshner, mitt under sitt föredrag skär upp en paj och trycker in en liten bit i munnen. Det såg ut att vara någon slags chokladpaj. Säkert god men väldigt mäktig. Den lilla biten, fyra procent, hade varit lagom till en eftermiddagsfika.

Det här med pedagogik och att kunna föreläsa på ett sätt som engagerar och berör är verkligen viktigt. I skolorna finns allt mer digitala läromedel med interaktiv undervisning där eleverna på olika sätt är aktiva, istället för att lyssna på en lärare eller läsa text i en bok.

Här på AAAS har spelutvecklare från både Harvard och MIT visat några exempel. Jag blev mest imponerad av Eco mobile som lär barn i mellanstadiet hur ett ekosystem fungerar. Först vandrar eleverna omkring i ett virtuellt ekosystem på datorerna i klassrummet. De löser olika uppgifter och ser resultatet. Vad händer till exempel i sjön när det regnar och vattnet från de gödslade åkrarna rinner ut i sjön? Sedan är det dags för ett besök i naturen IRL (in real life). Då promenerar barnen omkring med fältversionen av Ecomobile i sina mobiler. GPS-tjänsten vet var barnen befinner sig och ger dem uppgifter och ställer frågor. Kul och innovativt. Den som försökt hålla ihop en skolklass på en  utflykt vet hur svårt det är att få alla att lyssna och fokusera. I små grupper med mobiler i händerna blir eleverna som små forskare och upptäcktsresande.

Eco mobile går att ladda ner gratis. Tipsa alla redaktörer för digitala läromedel i Sverige som ni känner. Hoppas att de blir inspirerade. Det här vill jag se i svenska skolor.

Efter fyra dagars korvstoppning med vetenskapliga rön kastas man gång på gång mellan hopp och hopplöshet. Mycket är oroande, en del är glädjande och en hel del förvånande.

Den amerikanska forskningen har givetvis varit i fokus men EU har också varit här på talangjakt. Kommissionen har berättat om ambitionerna med kommande forskningsbudget och om de förträffliga förutsättningarna för forskare i Europa. Det finns en tydlig ambition att locka till sig amerikanska toppforskare. Och jag visste faktiskt inte att Europa, som har sju procent av världens befolkning, har över en tredjedel av världens forskningsbudget. Imponerade med tanke på att Kina, Indien och USA är de riktiga forskningsnationerna.

Häromdagen lyssnade jag på ett företag om gifter i luft, mark och vatten. Där fick jag höra att blyförgiftning är ett gigantiskt problem här i USA. Bly orsakar inte bara sjukdomar utan också   hjärnskador och kriminalitet. Forskaren Jessica Wolpaw Reyes har beräknat att prislappen för blyförgiftningen i USA ligger på över 200 miljarder dollar per år. Ofattbart! I Sverige har vi inte pratat om blyförgiftning på flera decennier. Är problemet borta eller så mycket mindre?

Ett av de mest inspirerande seminarierna var en grupp forskare som pratade om möjligheterna att koppla datorer till våra hjärnor och låta hjärnorna styra maskiner. Forskning om så kallade transhumanider har inte bara tekniska utan också etiska utmaningar. För den som är intresserad av ämnet rekommenderar jag att se på nätet vad Miguel Nicolelis, Todd Coleman och Martha Farah har publicerat.

Några forskare berättade om det intressanta Iterprojektet, försöksanläggningen i Frankrike för nästa generations kärnkraft som beräknas står färdig 2018. För mig som inte är fysiker var det lite svårt att hänga med i de matematiska formler som fladdrade förbil. Jag fastnade istället för några av begreppen. Alfvén-vågor nämndes flitigt och jag förstår att de måste komma från den svenska fysikern Hannes Alfvén. Honom minns jag som barn som en snäll gråhårig farbror. Han var morfar till min klasskompis Olle och kom och tittade på flera luciatåg och skolavslutningar. Nu dyker han upp här och har tydligen en hel del att göra med framtidens kärnkraft.

Hannes Alfvén fick ju till och med Nobelpriset. Det är stort. I det här sällskapet har jag insett, mer än tidigare, hur betydelsefullt Nobelpriset är. Många forskare har berättat vem som fått Nobelpriset inom deras forskningsområde och visat bilder på pristagaren och vår svenska kung. Malligast var de som jobbar tillsammans med en nobelpristagare, och det är hen hel del. 2012 gick fysikpriset till David Wineland på Harvard. Han är forskarkompis med Robert Kirshner, han som åt upp fyra procent av chokladpajen. Javisst, han visade också några bilder på kungen.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA