Ett koldioxidfritt Norden i kikaren

0
854

Biomassa, vind- och kärnkraft tar en allt större del av Nordens framtida energiproduktion. Det spår internationella energimyndigheten, IEA, i en rapport som beskriver en möjlig väg för de nordiska länderna att bli koldioxidneutrala år 2050. Men omställningen är mycket större än så.

De nordiska länderna har redan en förhållandevis koldioxidfri elproduktion. En rapport som den internationella energimyndigheten IEA har gjort tillsammans med olika institutioner i de nordiska länderna beskriver hur hela Nordens (Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island) skulle kunna bli helt koldioxidneutrala till 2050, ett ambitiöst mål som går längre än det internationella målet om maximalt två graders uppvärmning.

Internationella energimyndigheten ger en bild av ett klimatneutralt Norden år 2050 som använder något mindre energi än i dag. Cirka 1 500 terawattimmar per år i stället för dagens cirka 1 700. Stora energibesparingar krävs för att åstadkomma detta, inte minst inom industrin.

Den allra största omställningen är minskningen av transporternas koldioxidutsläpp. De måste minska från cirka 80 till 10 megaton per år till 2050. Under de första decennierna tror IEA att minskningen kommer att handla om snålare motorer. Till 2030, ungefär, ska bilarnas törst minska från dagens 0,7 liter per mil ner till 0,3 liter per mil. Där någonstans kommer de nya teknologierna med pluginhybrider och elbilar. Flygplan, lastbilar och fartyg kommer även i fortsättningen att vara beroende av flytande bränslen, vilket kommer att kräva en ökning av biobränslen.

Bostäder och andra byggnader står också för betydande utsläpp av koldioxid i dag. De ska minska från dagens 45 megaton till 10 megaton år 2050. Det är inte lika stora minskningar som krävs av transporterna, men det blir ändå krävande, inte minst de omfattande renoveringar av befintliga hus som blir nödvändiga om målet ska nås. Bättre klimatskal är högsta prioritet, men effektivare system för värme och kyla är också viktiga.

Även energiproduktionen kommer att förändras. Medan de fossila bränslena ska minska med uppemot 90 procent, måste andra växa.

Vindkraften spås en särskilt snabb tillväxt. Från att i dag svara för cirka 3 procent ska den år 2050 ha vuxit till att svara för sammanlagt 25 procent, en fjärdedel av Nordens samlade elproduktion på cirka 430 terawattimmar. För det krävs ytterligare 10 000 vindturbiner på land och cirka 2 500 till havs. Och en avsevärd förstärkning av elnätet.

Biomassa beräknas bli den allra största energibäraren. Den växer från dagens cirka 300 till nästan 500 terawattimmar per år. Även kärnkraften väntas öka, från dagens cirka 250 (före förluster) till 360 terawattimmar per år till 2050.

Vattenkraften kan inte byggas ut. Både i Sverige och i Norge finns lagar som hindrar utbyggnad av det sista fåtalet fredade älvar. Men enligt IEA kan vattenkraften komma att spela en stor roll som regulator för Europas samlade kraftnät.

Enligt IEA tillhör Norden de områden som har möjligheten att gå före i utvecklingen mot en koldioxidfri energiproduktion. Det betyder inte att det är lätt gjort. Rapporten handlar om hela Norden just för att omställningen kräver omfattande samarbete även över gränserna.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Åsa Göthlin och Mikael Billström

Scania: Vill möta medarbetarnas önskemål att jobba hemifrån

Efter pandemin vill Akademikerföreningen på Scania se mer flexibilitet i var och när arbetet utförs. Och det är också Scanias mål.  
Scanialastbil

96 procent på Scania vill jobba hemifrån efter pandemin 

En enkät från Akademikerföreningen på Scania visar att nästan alla akademiker vill jobba hemifrån, mer eller mindre, också framöver.

Emils algoritm grundade 18-åringarnas techbolag

För den som behöver köpa en dator eller telefon kan det vara svårt att veta vilken modell som passar de behov man har. Det gav några gymnasiekillar i Jönköping en affärsidé.
Usb-minne

Se upp med vad du sparar – kan vara stöld av företagshemligheter

Sparar du programkod, någon ritning eller en kundlista? Om arbetsgivaren anklagar dig för att ha stulit företagshemligheter kan det bli dyrt. 

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.