Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Ett koldioxidfritt Norden i kikaren

Ett koldioxidfritt Norden i kikaren

Biomassa, vind- och kärnkraft tar en allt större del av Nordens framtida energiproduktion. Det spår internationella energimyndigheten, IEA, i en rapport som beskriver en möjlig väg för de nordiska länderna att bli koldioxidneutrala år 2050. Men omställningen är mycket större än så.

De nordiska länderna har redan en förhållandevis koldioxidfri elproduktion. En rapport som den internationella energimyndigheten IEA har gjort tillsammans med olika institutioner i de nordiska länderna beskriver hur hela Nordens (Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island) skulle kunna bli helt koldioxidneutrala till 2050, ett ambitiöst mål som går längre än det internationella målet om maximalt två graders uppvärmning.

Internationella energimyndigheten ger en bild av ett klimatneutralt Norden år 2050 som använder något mindre energi än i dag. Cirka 1 500 terawattimmar per år i stället för dagens cirka 1 700. Stora energibesparingar krävs för att åstadkomma detta, inte minst inom industrin.

Den allra största omställningen är minskningen av transporternas koldioxidutsläpp. De måste minska från cirka 80 till 10 megaton per år till 2050. Under de första decennierna tror IEA att minskningen kommer att handla om snålare motorer. Till 2030, ungefär, ska bilarnas törst minska från dagens 0,7 liter per mil ner till 0,3 liter per mil. Där någonstans kommer de nya teknologierna med pluginhybrider och elbilar. Flygplan, lastbilar och fartyg kommer även i fortsättningen att vara beroende av flytande bränslen, vilket kommer att kräva en ökning av biobränslen.

Bostäder och andra byggnader står också för betydande utsläpp av koldioxid i dag. De ska minska från dagens 45 megaton till 10 megaton år 2050. Det är inte lika stora minskningar som krävs av transporterna, men det blir ändå krävande, inte minst de omfattande renoveringar av befintliga hus som blir nödvändiga om målet ska nås. Bättre klimatskal är högsta prioritet, men effektivare system för värme och kyla är också viktiga.

Även energiproduktionen kommer att förändras. Medan de fossila bränslena ska minska med uppemot 90 procent, måste andra växa.

Vindkraften spås en särskilt snabb tillväxt. Från att i dag svara för cirka 3 procent ska den år 2050 ha vuxit till att svara för sammanlagt 25 procent, en fjärdedel av Nordens samlade elproduktion på cirka 430 terawattimmar. För det krävs ytterligare 10 000 vindturbiner på land och cirka 2 500 till havs. Och en avsevärd förstärkning av elnätet.

Biomassa beräknas bli den allra största energibäraren. Den växer från dagens cirka 300 till nästan 500 terawattimmar per år. Även kärnkraften väntas öka, från dagens cirka 250 (före förluster) till 360 terawattimmar per år till 2050.

Vattenkraften kan inte byggas ut. Både i Sverige och i Norge finns lagar som hindrar utbyggnad av det sista fåtalet fredade älvar. Men enligt IEA kan vattenkraften komma att spela en stor roll som regulator för Europas samlade kraftnät.

Enligt IEA tillhör Norden de områden som har möjligheten att gå före i utvecklingen mot en koldioxidfri energiproduktion. Det betyder inte att det är lätt gjort. Rapporten handlar om hela Norden just för att omställningen kräver omfattande samarbete även över gränserna.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.
Distansarbete

Förslag: Skriv in möjligheten att jobba på distans i avtalen

1
Slå fast i avtalen att det ska vara ökade möjligheter att jobba på distans även efter pandemin. Det är ett av förslagen till årets Ingenjörsfullmäktige. Andra förslag handlar om allt från medlemsavgiften till ett Ingenjörernas Hus i Göteborg.

Ericsson vill överge fasta arbetsplatser

16
Ericsson planerar att bygga om kontor till mötesplatser där de egna arbetsplatserna försvinner. Sveriges Ingenjörer är oroliga för att utvecklingsteamen kan behöva gå skiftgång.
Programmeringsböcker

Nu har Python passerat Java och C – här är de 50 populäraste språken

0
Python är det mest populära programmeringsspråket enligt Tiobe-indexet. Men säger den typen av index något? "De är en bra start", svarar KTH-professorn Benoit Baudry.

Här är hunden välkommen på kontoret

2
När mobiloperatören Tre nu öppnat för återgång till kontoret är också hundar välkomna. Det gör det möjligt för valpen Lukas att följa med sin husse på jobbet.

Managementkonsulten sadlar om till skådespelare

0
Trivs du med jobbet men drömmer ändå om att göra något helt annat? Det gjorde civilingenjören Annie Dahlin. Nu utbildar hon sig till skådespelare.

Här är kommunerna som kommit längst med klimatanpassning

0
Det är fortfarande få kommuner som kommit igång med ett systematiskt arbete med klimatanpassningar. Bäst är Lomma, tätt följt av Norrköping.
Karin Adelsköld

Har ni kul här, eller?

1
Vad är väl en dag på jobbet? Den kan vara tråkig och trist och... ganska kul. Här ger humorproffset Karin Adelsköld sina tips för en roligare jobbvardag.

Ny studie tar sig an störande ljud på kontoret

5
Det kan vara svårt att koncentrera sig i öppna kontorslandskap. Nu ska forskare undersöka om man kan skapa en bättre arbetsmiljö med hjälp av ljud.

Se upp för riskerna med distansarbete

0
– Distansarbete kan bli en kil mellan kollegorna och utvecklas till en missnöjeskultur, säger forskaren Linda Widar.

VI REKOMMENDERAR

Se till att du får rätt lön på första jobbet

1
Ska du förhandla din första lön? Ta reda på så mycket du kan om arbetet och se till att du kommer in rätt i lönestrukturen.

TOPPLISTA