Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Bloggen Ibland räcker det inte med engelska

Ibland räcker det inte med engelska

Det finns ett forskningsområde som heter språkekonomi. Där studerar man vilken effekt språkkunskaper har på den ekonomiska utvecklingen. Inte helt oväntat pekar flera studier på att företag behöver språkkunskaper för att göra framgångsrika affärer med andra länder. Logiskt och inte oväntat tycker jag, och kanske du också.

Tyvärr verkar sambandet inte lika självklart för ledningen i svenska små och medelstora företag. Eller snarare verkar det finnas svårigheter som hindrar företagen från att rekrytera den språkkompetens som de behöver. Det finns också en utbredd uppfattning att vi svenskar är bra på engelska. Om den uppfattningen stämmer kvarstår ändå ett problem. Alla våra kunder är det inte. Det är inte särskilt förvånande att exportföretag som kan förhandla med sina kunder på deras eget språk har en konkurrensfördel.

I senaste numret av Språktidningen läste jag häromdagen en artikel av psykologiforskaren Ingela Bel Habib. Hon har djupdykt i Eurobarometern och redovisar en del intressanta uppgifter om språkkunskaper i företag i Sverige och i andra länder. Bland annat uppger 20 procent av svenska företag att de går minste om exportkontrakt på grund av språkproblem. I Frankrike uppger 13 procent av företagen samma problem, i Tyskland åtta procent och i Danmark bara fyra procent.

Där stannade jag upp i läsningen, funderade och drog snabbt mina egna slutsatser. Den rimliga förklaringen måste vara att danska företag inte exporterar eller samarbetar med särskilt många länder. De är helt enkelt inte lika globala och upplever därför inte att språk är något större hinder i deras affärkontakter. Vad exporterar Danmark? Förutom Lego.

Aj aj, så fel jag hade. När jag läste vidare fick jag skämmas. Eurostatrapporten visar att danska företag i markant högre grad än svenska nyttjar den flerspråkighet som finns i landet. Upp till tolv marknadsspråk använder danska små och medelstora företag och det är tre gånger fler än svenska företag använder.

I går ögnade jag igenom SCBs nya rapport Ingenjörerna. En djupanalys av ingenjörsutbildade och personer med ett ingenjörsyrke som kom i början av veckan. Där redovisar man bland annat arbetslösheten för civil- högskole- och gymnasieingenjörer mellan 2005 och 2010. I rapporten finns en jämförelse mellan svenska ingenjörer (minst en inrikes född förälder) och ingenjörer med utländsk bakgrund (båda föräldrarna födda utomlands). Här finns en del siffor som får mig att fundera.  2010 var arbetslösheten bland svenska civilingenjörer 1,9 procent och för dem med utländsk bakgrund 8,2 procent. För högskoleingenjörer var motsvarande siffor 2,6 procent och 11,4 procent. För svenska gymnasieingenjörer var arbetslösheten 2010 4,7 procent och för dem med utländsk bakgrund 8,4 procent.
Har du också kommit på lösningen på de svenska företagens exportproblem? Grattis!

Här kommer ett meddelande till alla företag som vill satsa på nya marknader och slå konkurrenterna på fingrarna. Särskilt de danska. Sätt igång och rekrytera ingenjörer som talar andra språk än svenska och engelska!

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

17
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

Därför blir vi utmattade av digitala möten

0
Forskare vid Stanford University har identifierat fyra orsaker till zoom-trötthet, och vad du själv kan göra för att undvika att drabbas av det.

Högskolans otrygga anställningar ses över

0
Regeringen har gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att se över lärosätenas anställningsformer och karriärvägar.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA