Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Chefen ska sätta lönen

Chefen ska sätta lönen

Kan du påverka din lön? Har din chef mandat att sätta din lön under lönesamtalet? Det nya teknikavtalet ställer större krav på cheferna och ska ge anställda tydligare besked om vad som krävs för en högre lön.

Trots att de flesta avtal ger akademiker rätt till lönesamtal är det fortfarande många som inte har det. Sveriges Ingenjörers lönestatistik visar att en fjärdedel av medlemmarna inte hade lönsesamtal med sin chef förra året.

Tyvärr upplever en del också att lönesamtalen inte fungerar riktigt bra. Ibland har chefen inte mandat att sätta lön och ibland finns inga tydliga lönesättande kriterier.

Det nya teknikavtalet som omfattar över 60 000 ingenjörer och andra akademiker ställer större krav än det tidigare avtalet på att lönesamtalen genomförs och är lönesättande samtal. Samtidigt ger avtalet akademikerföreningarna på arbetsplatserna större inflytande.

– Under lönesamtalet ska chefen och medlemmen förhandla den nya lönen och det fungerar bara om chefen har fått tydliga riktlinjer och mandat att sätta löner, säger Anders Boström, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Det här innebär att grundliga förhandlingar mellan fack och arbetsgivare måste vara klara innan lönesamtalen inleds. De lokala parterna måste vara överens om hur lönestrukturen på arbetsplatsen ska se ut, klargöra de ekonomiska förutsättningarna och om det behöver göras några särskilda prioriteringar.

– Det nya teknikavtalet ger lönesamtalet större betydelse. Eller snarare utvecklingssamtalet, eller målsamtalet som vissa kallar det. Det är där som man tillsammans med sin chef formulerar mål för arbetet och de lönesättande kriterierna ska vara tydliga. Lönesamtalet ska sedan vara en uppföljning där man stämmer av hur väl de personliga målen har uppfyllts, säger Anders Boström.

Akademikerföreningarna har en viktig uppgift i förhandlingarna med arbetsgivarna innan lönesamtalen startar. Men med det nya avtalet har alla akademiker dessutom rätt till ett förstärkt lönesamtal. Det innebär att var och en som inte är nöjd med sitt lönesamtal, har rätt att få ett nytt samtal där representanter från den lokala akademikerföreningen och personalavdelningen finns med.

– Det innebär inte att alla som är missnöjda med sin lön kan få förhandlingshjälp för att höja lönen, säger Anders Boström.
Däremot har alla akademiker med svag löneutveckling rätt att få en tydlig motivering och åtgärder för att kunna prestera bättre. Det kan handla om utbildning eller någon annan form av kompetensutveckling.

– Får man ingen motivering till den dåliga löneutvecklingen och inte heller förslag till åtgärder ska man begära ett förstärkt lönesamtal för att reda ut oklarheterna, säger han.

I förhandlingsdelegationen som tryckt på för att ge medlemmarna rätt till förstärkt lönesamtal har man diskuterat vad det kommer att innebära för akademikerföreningarna. Viss oro finns för att många medlemmar vill ha sina förtroendevaldas stöd och tid. Kan deras situation bli ohållbar?

Bertil Nordqvist

Bertil Nordqvist, ordförande för akademikerföreningen vid ABB i Västerås, säger att frågan har kommit upp men ingen vet ännu hur stort behovet av ett förstärkt lönesamtal kommer att bli.

– Det är självklart att vi ska försöka hjälpa alla medlemmar som vill ha stöd. Vi vet ännu inte vad de här kommer innebära för oss i akademikerföreningen men sannolikt kommer vi förtroendevalda behöva ägna mer tid åt fackligt arbete.

ABB är ett stort bolag med många akademiker. Drygt 2200 är medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

– Om 40 procent av våra medlemmar skulle begära ett förstärkt lönesamtal kommer det innebära att 30 förtroendevalda behöver arbeta heltid med facklig verksamhet i 1-1,5 månad, säger Bertil Nordqvist.

På företaget Xylem i Sundbyberg är akademikerföreningen positiv till det nya avtalet. Där finns 148 medlemmar, alla har utvecklingssamtal men få har lönesamtal.

– Man får ett lönesamtal om man begär det men det är få som gör det. Om lönesamtalen kommer att bli rutin och fungerar som en uppföljning till utvecklingssamtalet tror jag att vi får en tydligare koppling mellan prestation och lön, säger Tore Strandberg, ordförande för företagets akademikerförening i Sundbyberg.

Hur stort behovet av ett förstärkt lönesamtal kommer att bli på Xylem kan Tore inte bedöma men han är inte oroad över att det ska bli ohanterligt. Det är inte heller självklart att samtalen huvudsakligen kommer att handla om lönenivåen.

– På vår fabrik i Emmaboda har Ledarna sedan flera år haft möjlighet till förstärkta lönesamtal men den flesta samtalen handlar om att reda ut vissa frågor och få en tydlig motivering till lönen, säger Tore Strandberg.

Anders Boström på Sveriges Ingenjörer säger att möjligheten till ett förstärkt lönesamtal, och inte minst konsekvenserna för de förtroendevalda, diskuterades ingående av förhandlingsdelegationen. Modellen finns redan på några mindre avtalsområden och där visar erfarenheten att omkring tio procent av medlemmarna begär ett sådant samtal.

– Behovet var större i början men så småningom, när de inledanade förhandlingarna fungerar allt bättre, riktlinjerna blir tydligare och cheferna får större mandat, minskar behovet av stöd från akademikerföreningen.

Medlemmar som jobbar på arbetsplatser där det inte finns en akademikerförening har ingen möjlighet att få ett förstärkt lönesamtal.

– Där tror vi att avtalet kan bli ett incitament till att bilda en akademikerförening, om det finns tillräckligt många medlemmar och ett engagemang, säger Anders Boström.

Karin Virgin

1 KOMMENTAR

  1. Det är en bra artikel. Det förklarar tydligt om lönesamtal. Det är bra att stressa mycket om en förstarkad lönesamtal. Det också ger anställda en möjlighet att växla om man vet vad att förbättra

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

På tur i liten bil

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 16 augusti!

0
Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 16 augusti. Trevlig sommar! 

Ingenjörerna har jobbat mer under pandemin

0
Nästan 30 procent av ingenjörerna har fått en större arbetsbelastning under pandemin. Det är dessutom en liten ökning jämfört med förra våren.

Omformulerade platsannonser – betydligt fler kvinnor sökte 

0
Genom några enkla omformuleringar i platsannonser ökade IT-bolaget Tieto Evry andelen kvinnor som sökte med 32 procent.
Maria Samuelsson, ABB

ABB lyfter HBTQ-frågor – ”Ska kunna vara den man är”

0
Det ska gå att vara öppen HBTQ-person på ABB utan att bemötas illa. I juni hade företaget Pride-månad. Men Akademikerföreningen tycker att företaget är sent på bollen.

Civilingenjör debuterar som sommarvärd

1
"Jag kommer att prata om teknik i framkant och hur den interagerar med oss som människor. Men också vad som krävs av oss som människor att leva i en snabbt föränderlig värld", berättar Claudia Olsson som sommarpratar den 9 augusti.
Bilder från de mest lästa artiklarna 2021

Livslön, konsultpriser och gnälliga kollegor – det här är mest läst i år

0
Här är de 20 artiklar flest läst på Ingenjören.se första halvåret 2021.

Därför kan det löna sig att bli jobbonär

0
Allt fler väljer att jobba samtidigt som de börjar ta ut sin pension. Pensionsmyndighetens beräkningar visar att det dessutom kan löna sig ekonomiskt. 

Unga chefer är mer uppskattade än de själva tror

0
Unga chefer, framför allt kvinnor, har ofta ett annat ledarskap än äldre och manliga chefer. Därför är de mer uppskattade av medarbetare i alla åldrar.
Distans- och kontorsarbete

Olika beslut på teknikföretagen om distans eller kontor

5
Hur kommer Getinge, Ericsson, KTH, Facebook med flera att jobba framöver? Det får du svar på här.

Sveriges bästa lärare är en ingenjör

0
Anders Nyberg vid Leksands gymnasium har utsetts till Sveriges bästa lärare. "Det är ett jätteroligt yrke som jag trivs väldigt bra med".

VI REKOMMENDERAR

Henrik Dahlin

Ta tag i din gamnacke och ömmande muskler

0
Sveriges Ingenjörers träningsexpert ger tips för att ta hand om och stärka kroppen.

TOPPLISTA