Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt Högskoleanställda jobbar mest

Högskoleanställda jobbar mest

Ingenjörer på universitet och högskolor arbetar i genomsnitt omkring 20 timmar övertid i månaden. De är mer än inom alla andra sektorer och nästan dubbelt så mycket som inom den privata tjänstesektorn.

Anställda på universitet- och högskolor har långa arbetsdagar och de flesta har ingen ersättning för övertiden. Statistik från Sveriges Ingenjörers löneenkät visar att professorer arbetar omkring 30 timmar övertid i månaden och lektorer omkring 20 timmar i månaden.

Den genomsnittliga övertiden för ingenjörerna på universitet- och högskolor är omkring 20 timmar i månaden, vilket är betydligt mer än ingenjörer inom privat sektor, staten, kommuner och landsting. Inom den privata tjänstesektorn, där bland annat hittar IT-konsulterna finns, arbetar man i genomsnitt 11 timmar övertid i månaden.

Josefin Utas

– Vi vet att våra medlemmar på högskolorna jobbar väldigt mycket men skillnaden till privat sektor är större än vi hade väntat oss, säger Josefin Utas, utredare inom högskoleområdet på Sveriges Ingenjörer.

Hon tror att det finns flera förklaringar bakom ingenjörernas långa arbetsdagar på högskolorna.

– Det krävs enormt hårt arbete och engagemang för att göra akademisk karriär. Många av våra medlemmar både undervisar och forskar och måste lägga ner mycket tid på att söka finansiering för sin forskning. På sätt och vis jobbar många högskoleanställda under samma villkor som egenföretagare och det är inget 8-5-jobb, säger Josefin Utas.

Löneenkäten visar också att få medlemmar på högskolorna får någon kompensation för övertiden. Omkring sex av tio professorer och lektorer får ingen kompensation alls, varken i tid eller i pengar. Omkring 30 procent av professorerna och 20 procent av lektorerna får kompensation i form av lön eller semester.

Eva Lindquist

– Det är oroande att den här gruppen arbetar så mycket övertid och det är inte hållbart i längden. Övertid av den har omfattningen kan i längden leda till stora arbetsmiljöproblem och vi undrar hur våra medlemmar på högskolorna egentligen mår, säger Eva Lindquist, chef för offentliganställda på Sveriges Ingenjörers förhandlingsavdelning.

Förbundet vill gå vidare med frågan och för att få en bättre bild av den psykosociala arbetsmiljön och skickar förbundet inom kort ut en enkät till alla medlemmar som arbetar på universitet och högkolor. Samma enkät skickas också till disputerade medlemmar som jobbar inom privat sektor.

– Vi vill få en jämförelse mellan akademi och näringsliv. Svensk industri är beroende av framgångsrik forskning vid universitet och högskolor men om villkoren och arbetsmiljön där är så krävande att få är beredda att satsa på en akademisk karriär, drabbas industrin och på så vis sysselsättningen i Sverige, säger Josefin Utas.

Karin Virgin

 

4 KOMMENTARER

  1. Man kan fundera på om siffrorna bakom undersökningen är baserade på uppmätt data eller egna uppskattningar? På ett företag så har man ofta stämpelkort för att bokföra tiden, men i akademin kan de flesta forskarna komma och gå som de önskar utan att tiden bokförs. Det är förmodligen så att universitetsanställda har uppskattat sin egen övertid utan stöd av bokförd arbetstid. På universiteten lever man dessutom kvar i att antalet övertidstimmar är ett mått på hur framgångsrik man är som forskare och det finns alltså ett egenintresse i att samla på sig mycket övertid. Den enda grupp universitetsanställda forskare som faktiskt använder sig av stämpelkort och kan redovisa bokförd övertid är forskningsingenjörerna. Det skulle vara intressant med en undersökning som visar hur mycket forskare faktiskt arbetar i effektiv tid. Förmodligen är den upplevda arbetstiden betydligt längre än den faktiska. Men om man själv upplever att arbetstiden är lång, även om den faktiska arbetstiden är betydligt kortare, så kan det ändå i längden leda till arbetsmiljöproblem.

  2. Det sägs finnas beräkningar på att övertiden totalt i samhället motsvarar 10.000-tals arbetstillfällen. Beror det på usel ekonomi i olika organisationer, snålhet (man vägrar nyanställa av olika anledningar) eller en kombination?

    Undrar vad lustkostnaden kommer hamna på i de organisationer som är ”värst”? Begreppet personalomsättning kanske man kan blunda för så länge det är lågkonjunktur och/eller man förlitar sig på att ”alla” anställda är så kallade ”trotjänare” som lever för att jobba.’

    Hur hållbart det här är får var och en räkna ut själv.

  3. Inget nytt under solen. Författarna nämner dock ej att ingenjörer anställda i högskolesfären har betydligt lägre löner än i den privata sfären.

  4. Fast universitets- och högskoleanställda har 7 veckors semester, medan det i det i den privata sektorn oftast är 5 veckor om man har övertidsersättning, eller 6 veckor om man inte har det.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

22
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

Därför blir vi utmattade av digitala möten

0
Forskare vid Stanford University har identifierat fyra orsaker till zoom-trötthet, och vad du själv kan göra för att undvika att drabbas av det.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA