Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt Högskoleanställda jobbar mest

Högskoleanställda jobbar mest

Ingenjörer på universitet och högskolor arbetar i genomsnitt omkring 20 timmar övertid i månaden. De är mer än inom alla andra sektorer och nästan dubbelt så mycket som inom den privata tjänstesektorn.

Anställda på universitet- och högskolor har långa arbetsdagar och de flesta har ingen ersättning för övertiden. Statistik från Sveriges Ingenjörers löneenkät visar att professorer arbetar omkring 30 timmar övertid i månaden och lektorer omkring 20 timmar i månaden.

Den genomsnittliga övertiden för ingenjörerna på universitet- och högskolor är omkring 20 timmar i månaden, vilket är betydligt mer än ingenjörer inom privat sektor, staten, kommuner och landsting. Inom den privata tjänstesektorn, där bland annat hittar IT-konsulterna finns, arbetar man i genomsnitt 11 timmar övertid i månaden.

Josefin Utas

– Vi vet att våra medlemmar på högskolorna jobbar väldigt mycket men skillnaden till privat sektor är större än vi hade väntat oss, säger Josefin Utas, utredare inom högskoleområdet på Sveriges Ingenjörer.

Hon tror att det finns flera förklaringar bakom ingenjörernas långa arbetsdagar på högskolorna.

– Det krävs enormt hårt arbete och engagemang för att göra akademisk karriär. Många av våra medlemmar både undervisar och forskar och måste lägga ner mycket tid på att söka finansiering för sin forskning. På sätt och vis jobbar många högskoleanställda under samma villkor som egenföretagare och det är inget 8-5-jobb, säger Josefin Utas.

Löneenkäten visar också att få medlemmar på högskolorna får någon kompensation för övertiden. Omkring sex av tio professorer och lektorer får ingen kompensation alls, varken i tid eller i pengar. Omkring 30 procent av professorerna och 20 procent av lektorerna får kompensation i form av lön eller semester.

Eva Lindquist

– Det är oroande att den här gruppen arbetar så mycket övertid och det är inte hållbart i längden. Övertid av den har omfattningen kan i längden leda till stora arbetsmiljöproblem och vi undrar hur våra medlemmar på högskolorna egentligen mår, säger Eva Lindquist, chef för offentliganställda på Sveriges Ingenjörers förhandlingsavdelning.

Förbundet vill gå vidare med frågan och för att få en bättre bild av den psykosociala arbetsmiljön och skickar förbundet inom kort ut en enkät till alla medlemmar som arbetar på universitet och högkolor. Samma enkät skickas också till disputerade medlemmar som jobbar inom privat sektor.

– Vi vill få en jämförelse mellan akademi och näringsliv. Svensk industri är beroende av framgångsrik forskning vid universitet och högskolor men om villkoren och arbetsmiljön där är så krävande att få är beredda att satsa på en akademisk karriär, drabbas industrin och på så vis sysselsättningen i Sverige, säger Josefin Utas.

Karin Virgin

 

4 KOMMENTARER

  1. Man kan fundera på om siffrorna bakom undersökningen är baserade på uppmätt data eller egna uppskattningar? På ett företag så har man ofta stämpelkort för att bokföra tiden, men i akademin kan de flesta forskarna komma och gå som de önskar utan att tiden bokförs. Det är förmodligen så att universitetsanställda har uppskattat sin egen övertid utan stöd av bokförd arbetstid. På universiteten lever man dessutom kvar i att antalet övertidstimmar är ett mått på hur framgångsrik man är som forskare och det finns alltså ett egenintresse i att samla på sig mycket övertid. Den enda grupp universitetsanställda forskare som faktiskt använder sig av stämpelkort och kan redovisa bokförd övertid är forskningsingenjörerna. Det skulle vara intressant med en undersökning som visar hur mycket forskare faktiskt arbetar i effektiv tid. Förmodligen är den upplevda arbetstiden betydligt längre än den faktiska. Men om man själv upplever att arbetstiden är lång, även om den faktiska arbetstiden är betydligt kortare, så kan det ändå i längden leda till arbetsmiljöproblem.

  2. Det sägs finnas beräkningar på att övertiden totalt i samhället motsvarar 10.000-tals arbetstillfällen. Beror det på usel ekonomi i olika organisationer, snålhet (man vägrar nyanställa av olika anledningar) eller en kombination?

    Undrar vad lustkostnaden kommer hamna på i de organisationer som är ”värst”? Begreppet personalomsättning kanske man kan blunda för så länge det är lågkonjunktur och/eller man förlitar sig på att ”alla” anställda är så kallade ”trotjänare” som lever för att jobba.’

    Hur hållbart det här är får var och en räkna ut själv.

  3. Inget nytt under solen. Författarna nämner dock ej att ingenjörer anställda i högskolesfären har betydligt lägre löner än i den privata sfären.

  4. Fast universitets- och högskoleanställda har 7 veckors semester, medan det i det i den privata sektorn oftast är 5 veckor om man har övertidsersättning, eller 6 veckor om man inte har det.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Fortsatt bra arbetsmarknad för ingenjörer

0
Tillgången på civil- och högskoleingenjörer kommer vara ungefär lika stor som efterfrågan om fem år. Den bedömningen gör Sveriges Ingenjörer. Arbetsgivarnas krav på att utbilda fler är fel väg säger förbundet.
Mittuniversitetet och IPCC

Att bli högskoleingenjör kan ta dig hela vägen till FN:s klimatpanel

1
Lyft fram vad man kan bli som högskoleingenjör, tycker Jessica Bagge på Sveriges Ingenjörer. Som att man kan bli Sveriges representant i IPCC, som Lena Lindström.

Bortsållad på grund av ålder – så här kan du göra

0
Ålder ska inte vara ett hinder i arbetslivet. Trots det är det många som upplever just detta. Så här kan du och facket sätta press.

Expertens tips inför löneförhandlingen: ”Var djärv och ta i”

0
Ett nytt jobb innebär även ett guldläge för en högre lön. Så här vässar du dig inför löneförhandlingen.
Säkerhetskit

Vad vill du läsa om i Ingenjören? Tipsa oss – vinn säkerhetskit

0
Ingenjören.se behöver vi din hjälp att göra tidningen ännu bättre. Svara på två frågor och var med i utlottningen av tre säkerhetskit från Sveriges Ingenjörer.

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.
Distansarbete

Förslag: Skriv in möjligheten att jobba på distans i avtalen

1
Slå fast i avtalen att det ska vara ökade möjligheter att jobba på distans även efter pandemin. Det är ett av förslagen till årets Ingenjörsfullmäktige. Andra förslag handlar om allt från medlemsavgiften till ett Ingenjörernas Hus i Göteborg.

Ericsson vill överge fasta arbetsplatser

20
Ericsson planerar att bygga om kontor till mötesplatser där de egna arbetsplatserna försvinner. Sveriges Ingenjörer är oroliga för att utvecklingsteamen kan behöva gå skiftgång.
Programmeringsböcker

Nu har Python passerat Java och C – här är de 50 populäraste språken

0
Python är det mest populära programmeringsspråket enligt Tiobe-indexet. Men säger den typen av index något? "De är en bra start", svarar KTH-professorn Benoit Baudry.

Här är hunden välkommen på kontoret

2
När mobiloperatören Tre nu öppnat för återgång till kontoret är också hundar välkomna. Det gör det möjligt för valpen Lukas att följa med sin husse på jobbet.

VI REKOMMENDERAR

Se till att du får rätt lön på första jobbet

1
Ska du förhandla din första lön? Ta reda på så mycket du kan om arbetet och se till att du kommer in rätt i lönestrukturen.

TOPPLISTA