Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt Högskoleanställda jobbar mest

Högskoleanställda jobbar mest

Ingenjörer på universitet och högskolor arbetar i genomsnitt omkring 20 timmar övertid i månaden. De är mer än inom alla andra sektorer och nästan dubbelt så mycket som inom den privata tjänstesektorn.

Anställda på universitet- och högskolor har långa arbetsdagar och de flesta har ingen ersättning för övertiden. Statistik från Sveriges Ingenjörers löneenkät visar att professorer arbetar omkring 30 timmar övertid i månaden och lektorer omkring 20 timmar i månaden.

Den genomsnittliga övertiden för ingenjörerna på universitet- och högskolor är omkring 20 timmar i månaden, vilket är betydligt mer än ingenjörer inom privat sektor, staten, kommuner och landsting. Inom den privata tjänstesektorn, där bland annat hittar IT-konsulterna finns, arbetar man i genomsnitt 11 timmar övertid i månaden.

Josefin Utas

– Vi vet att våra medlemmar på högskolorna jobbar väldigt mycket men skillnaden till privat sektor är större än vi hade väntat oss, säger Josefin Utas, utredare inom högskoleområdet på Sveriges Ingenjörer.

Hon tror att det finns flera förklaringar bakom ingenjörernas långa arbetsdagar på högskolorna.

– Det krävs enormt hårt arbete och engagemang för att göra akademisk karriär. Många av våra medlemmar både undervisar och forskar och måste lägga ner mycket tid på att söka finansiering för sin forskning. På sätt och vis jobbar många högskoleanställda under samma villkor som egenföretagare och det är inget 8-5-jobb, säger Josefin Utas.

Löneenkäten visar också att få medlemmar på högskolorna får någon kompensation för övertiden. Omkring sex av tio professorer och lektorer får ingen kompensation alls, varken i tid eller i pengar. Omkring 30 procent av professorerna och 20 procent av lektorerna får kompensation i form av lön eller semester.

Eva Lindquist

– Det är oroande att den här gruppen arbetar så mycket övertid och det är inte hållbart i längden. Övertid av den har omfattningen kan i längden leda till stora arbetsmiljöproblem och vi undrar hur våra medlemmar på högskolorna egentligen mår, säger Eva Lindquist, chef för offentliganställda på Sveriges Ingenjörers förhandlingsavdelning.

Förbundet vill gå vidare med frågan och för att få en bättre bild av den psykosociala arbetsmiljön och skickar förbundet inom kort ut en enkät till alla medlemmar som arbetar på universitet och högkolor. Samma enkät skickas också till disputerade medlemmar som jobbar inom privat sektor.

– Vi vill få en jämförelse mellan akademi och näringsliv. Svensk industri är beroende av framgångsrik forskning vid universitet och högskolor men om villkoren och arbetsmiljön där är så krävande att få är beredda att satsa på en akademisk karriär, drabbas industrin och på så vis sysselsättningen i Sverige, säger Josefin Utas.

Karin Virgin

 

4 KOMMENTARER

  1. Man kan fundera på om siffrorna bakom undersökningen är baserade på uppmätt data eller egna uppskattningar? På ett företag så har man ofta stämpelkort för att bokföra tiden, men i akademin kan de flesta forskarna komma och gå som de önskar utan att tiden bokförs. Det är förmodligen så att universitetsanställda har uppskattat sin egen övertid utan stöd av bokförd arbetstid. På universiteten lever man dessutom kvar i att antalet övertidstimmar är ett mått på hur framgångsrik man är som forskare och det finns alltså ett egenintresse i att samla på sig mycket övertid. Den enda grupp universitetsanställda forskare som faktiskt använder sig av stämpelkort och kan redovisa bokförd övertid är forskningsingenjörerna. Det skulle vara intressant med en undersökning som visar hur mycket forskare faktiskt arbetar i effektiv tid. Förmodligen är den upplevda arbetstiden betydligt längre än den faktiska. Men om man själv upplever att arbetstiden är lång, även om den faktiska arbetstiden är betydligt kortare, så kan det ändå i längden leda till arbetsmiljöproblem.

  2. Det sägs finnas beräkningar på att övertiden totalt i samhället motsvarar 10.000-tals arbetstillfällen. Beror det på usel ekonomi i olika organisationer, snålhet (man vägrar nyanställa av olika anledningar) eller en kombination?

    Undrar vad lustkostnaden kommer hamna på i de organisationer som är ”värst”? Begreppet personalomsättning kanske man kan blunda för så länge det är lågkonjunktur och/eller man förlitar sig på att ”alla” anställda är så kallade ”trotjänare” som lever för att jobba.’

    Hur hållbart det här är får var och en räkna ut själv.

  3. Inget nytt under solen. Författarna nämner dock ej att ingenjörer anställda i högskolesfären har betydligt lägre löner än i den privata sfären.

  4. Fast universitets- och högskoleanställda har 7 veckors semester, medan det i det i den privata sektorn oftast är 5 veckor om man har övertidsersättning, eller 6 veckor om man inte har det.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sju tips: Så gör du om din firma går dåligt

0
Vad kan du som egen företagare göra för att rädda situationen när framtiden ser mörk ut? Anders Hallgren på Sveriges Ingenjörer delar med sig av goda råd till krisande egenföretagare.

32 råd – det här hade vi velat veta på första jobbet

0
Ingenjören frågade tio unga ingenjörer vad de hade velat veta när klev in genom dörren på sitt första ingenjörsjobb.

Ett utlandsjobb kan ge karriären en skjuts

0
Ericsson har verksamhet i 180 länder. Anki Ljung, rekryteringschef på Ericsson har flera tips till dem som vill ut i världen.

Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta

0
I den här guiden får du tips på hur du kan hitta ett utlandsjobb och allt praktiskt du måste tänka på – innan du flyttar utomlands – och när du flyttar hem.  
hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

9
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svarar på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA