Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Kvalitetsgranskning får kritik

Kvalitetsgranskning får kritik

Sedan årsskiftet 2010/2011 pågår Universitetskanslersämbetets utvärdering av landets högskoleutbildningar. En granskning som fått hård kritik för att ensidigt fokusera på studenternas resultat i form av examensarbeten. Det nya sättet att mäta kvalitet är också ett av skälen till att Sverige får kritik av det Europeiska samarbetsorganet för kvalitetskontroll, ENQA.

I oktober 2013 ska alla svenska universitets- och högskoleprogram ha blivit granskade enligt den nya metod som Utbildningsdepartementet, trots skarp kritik från landets lärosäten, drev igenom. Redan idag kan du på Universitetskanslersämbetets hemsida se vad de närmare hälften av landets utbildningar som hittills är bedömda har fått för betyg. Skalan är tregradig: Mycket hög, hög eller bristande kvalitet. Exempelvis håller kandidatutbildningen i Data och systemvetenskap vid Stockholms Universitet enligt Universitetskanslersämbetet en ”hög kvalitet” medan yrkesexamen i Biomedicinsk analytiker på Karolinska Institutet fått betyget ”bristande kvalitet”.

Kvaliteten på exempelvis en ingenjörsutbildning kan mätas på många sätt. Hur många studenter tar examen? Hur många får jobb? I Sverige användes tidigare en modell som tog hänsyn till lärarnas kompetens, undervisningsmetoder och examinationsformer. Både politiker och högskolornas själva tyckte dock att den inskränkte för mycket på högskolans självbestämmande. Idag talar man istället om att högskolan själv får ta ansvar för ”förutsättningar och processer”. Staten ska enbart kontrollera resultatet.

Och resultatet i den nya modellen är det samma som hur väl ett antal slumpvis utvalda exjobb uppfyller ett antal lärandemål, antalet varierar beroende på vilken examen som bedöms. Kompletterat med självvärderingsrapporter där lärosätenas redovisar, analyserar och värderar sitt eget arbete. Rapporter som i sin tur kompletteras med intervjuer där expertgranskare intervjuar grupper av studenter såväl som lärare.

Kritikerna av det nya systemet menar att flera aspekter av en utbildning, exempelvis förmåga till muntlig framställning och grupparbete, inte syns i ett exjobb. Andra undrar hur väl ett exjobb som bollats fram och tillbaks mellan student och handledare egentligen visar på studentens självständighet.

Det finns också en rädsla för att andelen studenter som idag gör sina jobb ute i arbetslivet kommer att minska därför att högskolor och universitet vill öka kontrollen över de examensarbeten som i förlängningen kan påverka betyget på hela utbildningen(och därmed den ekonomiska bonus som utgår till lärosäten med toppbetyg). Att det därigenom kan ske en olycklig akademisering av exjobben. Och en minskande snarare än ökande kontakt med det arbetsliv som väntar.

Ett synsätt som Fredrik Gröndahl, lektor på KTH, inte kan förstå. Han är en av dem som varit expertgranskare åt Universitetskanslersämbetet och lusläst 20 anonymiserade exjobb inom sitt område miljövetenskap.

— Det är väldigt viktigt att universitet och högskolor kommer upp till de nationella mål som är satta. Om de skickar iväg studenter på exjobb i kommuner eller på företag där studenterna skriver en konsultrapport, då är det inte ett vetenskapligt arbete. Det syns med all önskvärd tydlighet när högskolor låter studenter fara i väg vind för våg. De lärosäten som jobbar på ett bra sätt, som arbetar som man ska med sina studenter – de har inget att oroa sig för.

På Chalmers i Göteborg är Åsa Ekvall kvalitetssamordnare. Enligt henne har det på Chalmers inte varit någon större diskussion om sättet att bedöma. I och med att urvalet av exjobb är stort tycker hon inte att systemet är särskilt sårbart.

– Tillsammans med självvärderingsrapporter och intervjuer tycker vi det är en rätt vettig måttstock och det råder koncensus bland programansvariga om att granskningen har höjt kvalitén på utbildningarna. Det vi däremot diskuterat är den enorma arbetsinsatsen det inneburit för oss. Vi har skickat in 740 exjobb och 50 självvärderingsrapporter och vi har räknat ut att Chalmers under det gångna året har lagt ner 26 000 mantimmar, alltså 15 heltidstjänster, på det här. Är det verkligen rimligt?

Frågan om arbetsbörda kom att överskugga hennes och kollegornas ursprungliga oro: det faktum att Sverige inte längre är fullvärdig medlem i ENQA. Orsaken till det är i huvudsak två, dels att ENQA anser att kvalitetsgranskningen inte står tillräckligt självständig gentemot staten, dels att den svenska modellen fokuserar för starkt på exjobben och inte tar hänsyn till lärosätenas interna kvalitetsarbete.

När beskedet kom i höstas sa Eva Åkesson, rektor för Uppsala Universitet, att det var ”mycket allvarligt” och kallade det en förtroendefråga för svensk utbildning i världen.

Det finns ingen enhetlig modell bland de övriga medlemsländerna inom ENQA och flera länder håller på att förändra sina system. Vad som ändå utmärker den svenska modellen är ett starkt fokus på examensarbeten och att vi utvärderar direkt mot examensmålen.

Idag är Sveriges status i ENQA vad som kallas för ”full member under review” vilket bland annat innebär att vi ska genomgå samma granskning på nytt om bara två år istället för som brukligt vart fjärde år.

Sara Karlsson, kvalitetssamordnare, KTH, beskriver läget så här:
– Förhoppningen är att med några förtydliganden och ökad förståelse i ENQA för den svenska modellen så ska det fullvärdiga medlemskapet återfås. Men det är ett riskabelt spel. De svenska lärosätenas oro är förståelig eftersom kvalitetscertifieringar av olika slag blir allt viktigare när högskolorna konkurrerar med varandra på en global marknad.

Marit Larsdotter

1 KOMMENTAR

  1. Det är helt uppenbart att ENQA har givit betyget ”bristande kvalitet” till UKÄ och Utbildningsdepartementet.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.
Distansarbete

Förslag: Skriv in möjligheten att jobba på distans i avtalen

1
Slå fast i avtalen att det ska vara ökade möjligheter att jobba på distans även efter pandemin. Det är ett av förslagen till årets Ingenjörsfullmäktige. Andra förslag handlar om allt från medlemsavgiften till ett Ingenjörernas Hus i Göteborg.

Ericsson vill överge fasta arbetsplatser

16
Ericsson planerar att bygga om kontor till mötesplatser där de egna arbetsplatserna försvinner. Sveriges Ingenjörer är oroliga för att utvecklingsteamen kan behöva gå skiftgång.
Programmeringsböcker

Nu har Python passerat Java och C – här är de 50 populäraste språken

0
Python är det mest populära programmeringsspråket enligt Tiobe-indexet. Men säger den typen av index något? "De är en bra start", svarar KTH-professorn Benoit Baudry.

Här är hunden välkommen på kontoret

2
När mobiloperatören Tre nu öppnat för återgång till kontoret är också hundar välkomna. Det gör det möjligt för valpen Lukas att följa med sin husse på jobbet.

Managementkonsulten sadlar om till skådespelare

0
Trivs du med jobbet men drömmer ändå om att göra något helt annat? Det gjorde civilingenjören Annie Dahlin. Nu utbildar hon sig till skådespelare.

Här är kommunerna som kommit längst med klimatanpassning

0
Det är fortfarande få kommuner som kommit igång med ett systematiskt arbete med klimatanpassningar. Bäst är Lomma, tätt följt av Norrköping.
Karin Adelsköld

Har ni kul här, eller?

1
Vad är väl en dag på jobbet? Den kan vara tråkig och trist och... ganska kul. Här ger humorproffset Karin Adelsköld sina tips för en roligare jobbvardag.

Ny studie tar sig an störande ljud på kontoret

5
Det kan vara svårt att koncentrera sig i öppna kontorslandskap. Nu ska forskare undersöka om man kan skapa en bättre arbetsmiljö med hjälp av ljud.

Se upp för riskerna med distansarbete

0
– Distansarbete kan bli en kil mellan kollegorna och utvecklas till en missnöjeskultur, säger forskaren Linda Widar.

VI REKOMMENDERAR

Se till att du får rätt lön på första jobbet

1
Ska du förhandla din första lön? Ta reda på så mycket du kan om arbetet och se till att du kommer in rätt i lönestrukturen.

TOPPLISTA