Kvalitetsgranskning får kritik

1
1383

Sedan årsskiftet 2010/2011 pågår Universitetskanslersämbetets utvärdering av landets högskoleutbildningar. En granskning som fått hård kritik för att ensidigt fokusera på studenternas resultat i form av examensarbeten. Det nya sättet att mäta kvalitet är också ett av skälen till att Sverige får kritik av det Europeiska samarbetsorganet för kvalitetskontroll, ENQA.

I oktober 2013 ska alla svenska universitets- och högskoleprogram ha blivit granskade enligt den nya metod som Utbildningsdepartementet, trots skarp kritik från landets lärosäten, drev igenom. Redan idag kan du på Universitetskanslersämbetets hemsida se vad de närmare hälften av landets utbildningar som hittills är bedömda har fått för betyg. Skalan är tregradig: Mycket hög, hög eller bristande kvalitet. Exempelvis håller kandidatutbildningen i Data och systemvetenskap vid Stockholms Universitet enligt Universitetskanslersämbetet en ”hög kvalitet” medan yrkesexamen i Biomedicinsk analytiker på Karolinska Institutet fått betyget ”bristande kvalitet”.

Kvaliteten på exempelvis en ingenjörsutbildning kan mätas på många sätt. Hur många studenter tar examen? Hur många får jobb? I Sverige användes tidigare en modell som tog hänsyn till lärarnas kompetens, undervisningsmetoder och examinationsformer. Både politiker och högskolornas själva tyckte dock att den inskränkte för mycket på högskolans självbestämmande. Idag talar man istället om att högskolan själv får ta ansvar för ”förutsättningar och processer”. Staten ska enbart kontrollera resultatet.

Och resultatet i den nya modellen är det samma som hur väl ett antal slumpvis utvalda exjobb uppfyller ett antal lärandemål, antalet varierar beroende på vilken examen som bedöms. Kompletterat med självvärderingsrapporter där lärosätenas redovisar, analyserar och värderar sitt eget arbete. Rapporter som i sin tur kompletteras med intervjuer där expertgranskare intervjuar grupper av studenter såväl som lärare.

Kritikerna av det nya systemet menar att flera aspekter av en utbildning, exempelvis förmåga till muntlig framställning och grupparbete, inte syns i ett exjobb. Andra undrar hur väl ett exjobb som bollats fram och tillbaks mellan student och handledare egentligen visar på studentens självständighet.

Det finns också en rädsla för att andelen studenter som idag gör sina jobb ute i arbetslivet kommer att minska därför att högskolor och universitet vill öka kontrollen över de examensarbeten som i förlängningen kan påverka betyget på hela utbildningen(och därmed den ekonomiska bonus som utgår till lärosäten med toppbetyg). Att det därigenom kan ske en olycklig akademisering av exjobben. Och en minskande snarare än ökande kontakt med det arbetsliv som väntar.

Ett synsätt som Fredrik Gröndahl, lektor på KTH, inte kan förstå. Han är en av dem som varit expertgranskare åt Universitetskanslersämbetet och lusläst 20 anonymiserade exjobb inom sitt område miljövetenskap.

— Det är väldigt viktigt att universitet och högskolor kommer upp till de nationella mål som är satta. Om de skickar iväg studenter på exjobb i kommuner eller på företag där studenterna skriver en konsultrapport, då är det inte ett vetenskapligt arbete. Det syns med all önskvärd tydlighet när högskolor låter studenter fara i väg vind för våg. De lärosäten som jobbar på ett bra sätt, som arbetar som man ska med sina studenter – de har inget att oroa sig för.

På Chalmers i Göteborg är Åsa Ekvall kvalitetssamordnare. Enligt henne har det på Chalmers inte varit någon större diskussion om sättet att bedöma. I och med att urvalet av exjobb är stort tycker hon inte att systemet är särskilt sårbart.

– Tillsammans med självvärderingsrapporter och intervjuer tycker vi det är en rätt vettig måttstock och det råder koncensus bland programansvariga om att granskningen har höjt kvalitén på utbildningarna. Det vi däremot diskuterat är den enorma arbetsinsatsen det inneburit för oss. Vi har skickat in 740 exjobb och 50 självvärderingsrapporter och vi har räknat ut att Chalmers under det gångna året har lagt ner 26 000 mantimmar, alltså 15 heltidstjänster, på det här. Är det verkligen rimligt?

Frågan om arbetsbörda kom att överskugga hennes och kollegornas ursprungliga oro: det faktum att Sverige inte längre är fullvärdig medlem i ENQA. Orsaken till det är i huvudsak två, dels att ENQA anser att kvalitetsgranskningen inte står tillräckligt självständig gentemot staten, dels att den svenska modellen fokuserar för starkt på exjobben och inte tar hänsyn till lärosätenas interna kvalitetsarbete.

När beskedet kom i höstas sa Eva Åkesson, rektor för Uppsala Universitet, att det var ”mycket allvarligt” och kallade det en förtroendefråga för svensk utbildning i världen.

Det finns ingen enhetlig modell bland de övriga medlemsländerna inom ENQA och flera länder håller på att förändra sina system. Vad som ändå utmärker den svenska modellen är ett starkt fokus på examensarbeten och att vi utvärderar direkt mot examensmålen.

Idag är Sveriges status i ENQA vad som kallas för ”full member under review” vilket bland annat innebär att vi ska genomgå samma granskning på nytt om bara två år istället för som brukligt vart fjärde år.

Sara Karlsson, kvalitetssamordnare, KTH, beskriver läget så här:
– Förhoppningen är att med några förtydliganden och ökad förståelse i ENQA för den svenska modellen så ska det fullvärdiga medlemskapet återfås. Men det är ett riskabelt spel. De svenska lärosätenas oro är förståelig eftersom kvalitetscertifieringar av olika slag blir allt viktigare när högskolorna konkurrerar med varandra på en global marknad.

Marit Larsdotter

1 KOMMENTAR

  1. Det är helt uppenbart att ENQA har givit betyget ”bristande kvalitet” till UKÄ och Utbildningsdepartementet.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Hitta genvägen till ditt nya jobb

Skriv en spontanansökan. Det är ett smart sätt att ta kommandot över jobbsituationen och ökar chansen att turen drabbar just dig.
Åsa Göthlin och Mikael Billström

Scania: Vill möta medarbetarnas önskemål att jobba hemifrån

Efter pandemin vill Akademikerföreningen på Scania se mer flexibilitet i var och när arbetet utförs. Och det är också Scanias mål.  
Scanialastbil

96 procent på Scania vill jobba hemifrån efter pandemin 

En enkät från Akademikerföreningen på Scania visar att nästan alla akademiker vill jobba hemifrån, mer eller mindre, också framöver.

Emils algoritm grundade 18-åringarnas techbolag

För den som behöver köpa en dator eller telefon kan det vara svårt att veta vilken modell som passar de behov man har. Det gav några gymnasiekillar i Jönköping en affärsidé.
Usb-minne

Se upp med vad du sparar – kan vara stöld av företagshemligheter

Sparar du programkod, någon ritning eller en kundlista? Om arbetsgivaren anklagar dig för att ha stulit företagshemligheter kan det bli dyrt. 

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.