Olika krav på ingenjörer i Europa

0
856

Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer, deltog nyligen i en konferens i Bologna. Deltagare från 11 europeiska länder medverkade och berättade om sina erfarenheter av ingenjörsutbildningar efter införandet av Bolognaprocessen för sex år sedan.

Vad är ditt intryck av konferensen?
Det är svårt att jämföra utbildningar i olika länder och få en tydlig bild av hur Bolognaprocessen har påverkat ingenjörsutbildningarna i Europa. Det var en ganska spretig konferens och det är svårt att veta i vilken grad deltagarna gav en samlad bild av ingenjörsutbildningarna i det egna landet. Det är tydligt att utbildningarna och arbetsmarknaden för ingenjörer skiljer sig mellan de europeiska länderna.


Det låter som man riskerar att jämföra äpplen med päron?
– Ja, så är det. I de flesta länder krävs det fem års studier för att kunna arbeta som ingenjör. I Sverige har vi civilingenjörsprogrammen som är fem år, högskoleingenjörsprogrammen som är tre år men också kandidatprogram på tre år som kan byggas på med en masterkurs på två år. Det är masterprogrammen som de flesta utländska studenterna går, men den utbildningen ger faktiskt ingen ingenjörsexamen.

Ett syfte med Bolognaprocessen var möjligheten att erbjuda en kandidatexamen efter tre år. Hur accepterad har den kortare utbildningen blivit?
– Det märks tydligt att många länder har en skeptisk inställning till kortare ingenjörsutbildningar. En hel del anser inte att man kan arbeta som ingenjör efter tre år på högskola. I Sverige, där vi har högskoleingenjörsutbildningen sedan 20 år tillbaka, är inställningen en annan.

Ett annat syfte med Bolognaprocessen var att öka rörligheten mellan länderna. Hur väl har det fungerat?
– Inte särskilt väl. Den sammanställning som presenterades visade att rörligheten inte ökat efter införandet av Bolognaprocessen.

Utmärker sig ingenjörsutbildningarna i Sverige på något vis i jämförelse med övriga länder i Europa?
– I en jämförelse av examensfrekvensen mellan olika länder hamnar Sverige långt ner men här krävs det sällan en formell examen för att få arbete som ingenjör. Många saknar några utbildningspoäng men det påverkar i allmänhet inte deras karriär. Det är ofta först när de söker jobb utomlands som arbetsgivare kräver examen.

Karin Virgin

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens., säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola.