Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Olika krav på ingenjörer i Europa

Olika krav på ingenjörer i Europa

Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer, deltog nyligen i en konferens i Bologna. Deltagare från 11 europeiska länder medverkade och berättade om sina erfarenheter av ingenjörsutbildningar efter införandet av Bolognaprocessen för sex år sedan.

Vad är ditt intryck av konferensen?
Det är svårt att jämföra utbildningar i olika länder och få en tydlig bild av hur Bolognaprocessen har påverkat ingenjörsutbildningarna i Europa. Det var en ganska spretig konferens och det är svårt att veta i vilken grad deltagarna gav en samlad bild av ingenjörsutbildningarna i det egna landet. Det är tydligt att utbildningarna och arbetsmarknaden för ingenjörer skiljer sig mellan de europeiska länderna.


Det låter som man riskerar att jämföra äpplen med päron?
– Ja, så är det. I de flesta länder krävs det fem års studier för att kunna arbeta som ingenjör. I Sverige har vi civilingenjörsprogrammen som är fem år, högskoleingenjörsprogrammen som är tre år men också kandidatprogram på tre år som kan byggas på med en masterkurs på två år. Det är masterprogrammen som de flesta utländska studenterna går, men den utbildningen ger faktiskt ingen ingenjörsexamen.

Ett syfte med Bolognaprocessen var möjligheten att erbjuda en kandidatexamen efter tre år. Hur accepterad har den kortare utbildningen blivit?
– Det märks tydligt att många länder har en skeptisk inställning till kortare ingenjörsutbildningar. En hel del anser inte att man kan arbeta som ingenjör efter tre år på högskola. I Sverige, där vi har högskoleingenjörsutbildningen sedan 20 år tillbaka, är inställningen en annan.

Ett annat syfte med Bolognaprocessen var att öka rörligheten mellan länderna. Hur väl har det fungerat?
– Inte särskilt väl. Den sammanställning som presenterades visade att rörligheten inte ökat efter införandet av Bolognaprocessen.

Utmärker sig ingenjörsutbildningarna i Sverige på något vis i jämförelse med övriga länder i Europa?
– I en jämförelse av examensfrekvensen mellan olika länder hamnar Sverige långt ner men här krävs det sällan en formell examen för att få arbete som ingenjör. Många saknar några utbildningspoäng men det påverkar i allmänhet inte deras karriär. Det är ofta först när de söker jobb utomlands som arbetsgivare kräver examen.

Karin Virgin

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA