”Tröttheten blir vår nya folksjukdom”

0
1396

2008 var den genomsnittliga sömntiden i Sverige cirka 7 timmar per natt. Det är en och en halv timme mindre än för 50 år sedan. På en föreläsning på KTH berättar stressforskaren Alexander Perski hur god sömn kan skydda oss mot stress. Del 2 i serien om stress.

Alexander Perski har forskat om stress i 30 år och i april gav han en föreläsning om stress och sömn för KTH:s anställda. Anledningen till föreläsningen var att de anställda i en medarbetarenkät hade beskrivit att de kände sig stressade och hade svårt att koppla bort tankarna från jobbet på fritiden.

Aleander Perski.

– I dag är det en helt ny grupp av människor som söker hjälp på stressmottagningen i Solna där jag jobbar, säger Alexander Perski.

– Förr var det 40-talisterna som var stressade, nu är 70 procent av våra patienter kvinnor mellan 35-45 år. Tidigare hade man jobbat 30 år innan man tog slut, i dag kanske man har jobbat i 7 år, fortsätter han och nämner det ökade tempot i samhället som en fara.

– Tröttheten kommer att bli vår nya folksjukdom och vi missbrukar vår egen tid, menar Alexander och säger att från arbetarrörelsens tid då man krävde 8 timmars sömn, 8 timmars arbete och 8 timmars vila har många i dag gått över till 16 timmars aktivitet och 8 timmars vila.

– Vi meckar för mycket med sömnen och det leder till hälsoproblem. De som har för högra krav på sig så att de inte mäktar med blir stressade och stress är en fysiologisk situation som kan vara farlig i längden.
Bra livsvanor med god sömn och återhämtning är ett viktigt skydd mot tunga utmaningar och påfrestningar tillsammans med att man känner kontroll över sin situation och att man har de resurser som behövs för att utföra en uppgift. Att man inte känner sig ensam och upplever en mening i livet är också faktorer som skyddar.

Hur vi reagerar mot stress är olika, det finns en del som inte upplever stress fast de har mycket att göra på jobbet. Här menar Alexander att det också har att göra med vilka resurser man har.

– En person som har höga krav men obegränsade resurser (exempelvis ekonomiska) mår bra. Den högsta chefen mår till exempel utmärkt, det är ofta mellancheferna som inte har kontroll över ekonomin som blir stressade.

När vi blir stressade signalerar kroppen att det är något som är fel och kroppens stressprogram slås på. En del blir exempelvis överaktiva.

– För mycket gas under en kort period är okej men pågår det i månader eller år sätts flera mekanismer ur spel. Många av dem som blir stresspatienter hos oss har en oförmåga att vila överhuvudtaget, förklarar Alexander och säger att en frisk hjärna behöver möjlighet till återuppbyggnad.

– Sover man mycket så finns det tid för ny cellbildning.

Vilka ligger då i riskzonen för stressjukdomar? Ja forskarna menar att personer med dålig självkänsla ligger i farozonen. De kompenserar ofta sin dåliga självkänsla genom att prestera mycket.

– De har höga krav, är ofta perfektionister och har svårt att säga nej. De blir ofta väldigt framgångsrika och väljer yrken som är krävande, säger Alexander och tipsar dem som är stressade att försöka hitta orsakerna till uppvarvningen både i arbetet och i hemmet.

– Och dra ner på engagemangen och säg nej oftare!

Del 1 i vår serie om stress handlar om det höga arbetstempot inom akademin. Artikeln hittar du här.
Ni hittar hela Alexanders Perskis föreläsning här.
Anna Eriksson

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.