Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Teknik & Miljö Miljö Livsstilen avgör miljön – inte antalet

Livsstilen avgör miljön – inte antalet

Väst kan inte fortsätta vara ett globalt frälse. Den världsberömde läkaren Hans Rosling underhöll, oroade och vände på begreppen när IVL Svenska miljöinstitutet och Miljörapporten den 7 maj ordnade årets upplaga av Tillståndet i miljön.

– Dricker ni era grannars ljumma avföring? Frågade Hans Rosling, känd för sina statistikföreläsningar och sina dräpande formuleringar.

Han stod på scenen i Münchenbryggeriet i Stockholm och såg ut över auditoriet som bestod av tjänstemän med olika miljörelaterade jobb. Inga händer åkte i luften – förstås.

– Nä, jag tänkte väl det, fortsatte han. Men det är alltså den största orsaken till barnadödlighet i dag, att människor dricker sina grannars ljumma avföring.

Det var Hans Roslings sätt att beskriva att bristande sanitet är det klart största hotet mot människors hälsa i världen. Det näst största hotet är eldning inomhus som förstör lungorna redan hos de unga. Men världsbilden som han målade upp var inte entydigt dyster.

– Ett, ett, ett, fyra, det är världens pinkod, sade han, Siffrorna representerar på ett ungefär hur många miljarder som lever i Amerika, Europa, Afrika och Asien.

Med det som utgångspunkt kokade Hans Rosling ner världens resursproblem till att handla om några få greppbara frågor. Västvärldens höga resursförbrukning per capita är ett av huvudproblemen. Mer positivt är kvinnornas allt högre läsförmåga i utvecklingsländerna och hur det hänger ihop med att deras barn överlever i allt högre grad. Och hur det  i sin tur har gjort att tvåbarnsfamiljen redan har blivit norm i nästan hela världen.

– Antalet barn ökar inte längre i världen, sade han.

Men han visade tydligt med sin statistik hur världens befolkning ändå är predestinerad att öka till kanske 12 miljarder år 2100.

Hans Rosling var dragplåstret, och låg därför sist i programmet. Innan dess hade bland andra företrädare för Patagonia och Ikea pratat om hur viktigt det börjar bli för företag att tänka kring miljöfrågorna i mer positiva sammanhang. Greg Priest från Ikea sade bland annat att företaget har som mål att producera mer förnybar energi än det gör av med och att man med sina produkter vill påverka kunderna att leva resurssnålt.

Isabella Lövin, EU-parlamentariker med inriktning mot fiskerifrågor, målade i sitt anförande upp en dystrare bild av tillgången på fisk i världshaven.

Fiskbestånden i haven har minskat med 70-90 procent på 70 år, dvs sedan cirka 1950. Även kompositionen av biomassan har förändrats. Vi har avlägsnat arter och även de största exemplaren i haven. Hon citerade en marinbiolog: ’Vi fiskar neråt i näringskedjan. I värsta fall får vi äta maneter och plankton’.

Hon visade också två kartor över EU:s samlade fiskeflottor, vart de åker för att fiska. På den första kartan från 1950-talet fanns båtarna ute på Atlanten. På den andra kartan, som visade 2000-talet, fanns EU:s fiskebåtar runtom i världen, på alla hav. Nu har man börjat fiska efter arter som förökar sig långsamt och som därför knappast tål någon beskattning alls.

Moderatorn undrade om forskarna verkligen är överens om att det är så pass akut och illa med fiskbestånden i världen.

– Ja, sade Isabella Lövin. De första larmen kom för 20-25 år sedan. Problemet är att haven är en allmän resurs. Det är inte bara yrkesfiskarnas fel. Man måste få till stånd överenskommelser på EU-nivå.

Isabella Lövin vill att EU ska bekämpa det illegala fisket. Fisk är, efter olja och kaffe, världens mest omsatta vara. Hon vill också ha spårbarhet på fisken i livsmedelsbutikerna, så att konsumenten kan se var fisken är fångad. Dessutom vill hon förbjuda överfiske från och med 2015. Hållbart fiske ska gynnas och subventionerna försvinna.

Den 6 februari röstade EU-parlamentet fram en vettig hållning i fiskerifrågorna, enligt Lövin. Men för att det ska gälla måste även ministerrådet godkänna den. Och där är det främst Spaniens och Frankrikes ministrar som vägrar gå med på några förändringar. Ministerrådet säger att man ska förbjuda där det är möjligt och att fiskebåtarna även i fortsättningen ska få kasta ut 7-9 procent av fångsten.

Hon konstaterade också att Norge – som inte är med i EU och själv bestämmer över sitt fiske – har många gånger bättre tillgång på fisk i ”sitt” hav, Barents hav, än vad EU har i Nordsjön. Det har de fått tack var låga fiskekvoter som tillåtit fisken att komma tillbaka.

Fisken är en av de naturresurser som världen måste sköta för att klara av en växande befolkning. Hans Rosling betonade att den stora ökningen av resurser och energi sker när människor går från en genomsnittlig inkomst till att få samma inkomst som vi i västvärlden, med allt vad det innebär av resor och bekvämligheter.

– Det handlar alltså om att den rikaste miljarden måste börja leva på ett sätt som alla tio miljarder kan leva på. Vi kan inte ha ett globalt frälse. Det fungerar inte.

Så förutspådde han när utvecklingsländerna kommer ikapp. Han plockade fram ett diagram över BNP per capita, och så pekade han på kurvorna som sammanstrålade i en punkt ovanför årtalet 2048 – ungefär.

– Där, sade han, är de i kapp. Och då, när alla gör av med lika mycket energi som vi i väst, kan ni ju fundera över vilka energislag vi ska ha.

Sture Henckel

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.
Signatur

Klausuler kan bli hinder när du vill byta jobb

0
Det är inte ovanligt att arbetsgivare vill skriva in klausuler i anställningsavtalet som reglerar vad som gäller när du slutar. Men det här vill Sveriges Ingenjörer varna för. ”Det du skriver under gäller, så var försiktig.”

Mer kompetensutveckling när facket driver frågorna

0
Facklig representation på arbetsplatsen kan vara en fördel för anställda som vill utveckla sin kompetens. Det visar en studie från Umeå universitet.

Nya studiestödet är klart – studera med upp till 80 procent av lönen

15
Nu införs ett studiestöd som gör att yrkesverksamma kan studera med 80 procent av lönen. Redan 1 oktober kan du skicka din ansökan till CSN och från och med 1 januari 2023 kan du börja studera.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Jag var en överviktig stressad chef”

2
Med livet på högvarv och ett jobb han drömt om sa plötsligt kroppen stopp.  "Jag hade glömt bort att ta hand om mig själv" berättar Johan Hansson som nu vill varna andra för att göra samma misstag.

TOPPLISTA