Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Teknik & Miljö Miljö Livsstilen avgör miljön – inte antalet

Livsstilen avgör miljön – inte antalet

Väst kan inte fortsätta vara ett globalt frälse. Den världsberömde läkaren Hans Rosling underhöll, oroade och vände på begreppen när IVL Svenska miljöinstitutet och Miljörapporten den 7 maj ordnade årets upplaga av Tillståndet i miljön.

– Dricker ni era grannars ljumma avföring? Frågade Hans Rosling, känd för sina statistikföreläsningar och sina dräpande formuleringar.

Han stod på scenen i Münchenbryggeriet i Stockholm och såg ut över auditoriet som bestod av tjänstemän med olika miljörelaterade jobb. Inga händer åkte i luften – förstås.

– Nä, jag tänkte väl det, fortsatte han. Men det är alltså den största orsaken till barnadödlighet i dag, att människor dricker sina grannars ljumma avföring.

Det var Hans Roslings sätt att beskriva att bristande sanitet är det klart största hotet mot människors hälsa i världen. Det näst största hotet är eldning inomhus som förstör lungorna redan hos de unga. Men världsbilden som han målade upp var inte entydigt dyster.

– Ett, ett, ett, fyra, det är världens pinkod, sade han, Siffrorna representerar på ett ungefär hur många miljarder som lever i Amerika, Europa, Afrika och Asien.

Med det som utgångspunkt kokade Hans Rosling ner världens resursproblem till att handla om några få greppbara frågor. Västvärldens höga resursförbrukning per capita är ett av huvudproblemen. Mer positivt är kvinnornas allt högre läsförmåga i utvecklingsländerna och hur det hänger ihop med att deras barn överlever i allt högre grad. Och hur det  i sin tur har gjort att tvåbarnsfamiljen redan har blivit norm i nästan hela världen.

– Antalet barn ökar inte längre i världen, sade han.

Men han visade tydligt med sin statistik hur världens befolkning ändå är predestinerad att öka till kanske 12 miljarder år 2100.

Hans Rosling var dragplåstret, och låg därför sist i programmet. Innan dess hade bland andra företrädare för Patagonia och Ikea pratat om hur viktigt det börjar bli för företag att tänka kring miljöfrågorna i mer positiva sammanhang. Greg Priest från Ikea sade bland annat att företaget har som mål att producera mer förnybar energi än det gör av med och att man med sina produkter vill påverka kunderna att leva resurssnålt.

Isabella Lövin, EU-parlamentariker med inriktning mot fiskerifrågor, målade i sitt anförande upp en dystrare bild av tillgången på fisk i världshaven.

Fiskbestånden i haven har minskat med 70-90 procent på 70 år, dvs sedan cirka 1950. Även kompositionen av biomassan har förändrats. Vi har avlägsnat arter och även de största exemplaren i haven. Hon citerade en marinbiolog: ’Vi fiskar neråt i näringskedjan. I värsta fall får vi äta maneter och plankton’.

Hon visade också två kartor över EU:s samlade fiskeflottor, vart de åker för att fiska. På den första kartan från 1950-talet fanns båtarna ute på Atlanten. På den andra kartan, som visade 2000-talet, fanns EU:s fiskebåtar runtom i världen, på alla hav. Nu har man börjat fiska efter arter som förökar sig långsamt och som därför knappast tål någon beskattning alls.

Moderatorn undrade om forskarna verkligen är överens om att det är så pass akut och illa med fiskbestånden i världen.

– Ja, sade Isabella Lövin. De första larmen kom för 20-25 år sedan. Problemet är att haven är en allmän resurs. Det är inte bara yrkesfiskarnas fel. Man måste få till stånd överenskommelser på EU-nivå.

Isabella Lövin vill att EU ska bekämpa det illegala fisket. Fisk är, efter olja och kaffe, världens mest omsatta vara. Hon vill också ha spårbarhet på fisken i livsmedelsbutikerna, så att konsumenten kan se var fisken är fångad. Dessutom vill hon förbjuda överfiske från och med 2015. Hållbart fiske ska gynnas och subventionerna försvinna.

Den 6 februari röstade EU-parlamentet fram en vettig hållning i fiskerifrågorna, enligt Lövin. Men för att det ska gälla måste även ministerrådet godkänna den. Och där är det främst Spaniens och Frankrikes ministrar som vägrar gå med på några förändringar. Ministerrådet säger att man ska förbjuda där det är möjligt och att fiskebåtarna även i fortsättningen ska få kasta ut 7-9 procent av fångsten.

Hon konstaterade också att Norge – som inte är med i EU och själv bestämmer över sitt fiske – har många gånger bättre tillgång på fisk i ”sitt” hav, Barents hav, än vad EU har i Nordsjön. Det har de fått tack var låga fiskekvoter som tillåtit fisken att komma tillbaka.

Fisken är en av de naturresurser som världen måste sköta för att klara av en växande befolkning. Hans Rosling betonade att den stora ökningen av resurser och energi sker när människor går från en genomsnittlig inkomst till att få samma inkomst som vi i västvärlden, med allt vad det innebär av resor och bekvämligheter.

– Det handlar alltså om att den rikaste miljarden måste börja leva på ett sätt som alla tio miljarder kan leva på. Vi kan inte ha ett globalt frälse. Det fungerar inte.

Så förutspådde han när utvecklingsländerna kommer ikapp. Han plockade fram ett diagram över BNP per capita, och så pekade han på kurvorna som sammanstrålade i en punkt ovanför årtalet 2048 – ungefär.

– Där, sade han, är de i kapp. Och då, när alla gör av med lika mycket energi som vi i väst, kan ni ju fundera över vilka energislag vi ska ha.

Sture Henckel

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjör i teknisk fysik blev trainee på Sida

0
"Teknik är till för människor och med enkla medel kan vi hjälpa väldigt många till ett bättre liv" säger Christian Naccache som är anställd på Sidas traineeprogram.

Misslyckad satsning på att utbilda fler ingenjörer

2
Regeringens uppdrag till högskolorna att bygga ut ingenjörsutbildningarna har gett noll i resultat. På ingenjörsprogrammen utbildas nu färre studenter än innan.

”Ingen tar ansvar för arbetskraftsmigranterna”

2
Ingenjörer som kommer till Sverige för att arbeta står i många fall helt utan skydd, i stark beroendeställning till sin arbetsgivare – och ingen tar ansvar för deras situation.

Så söker du i årets lönestatistik

0
Nu är lönedatabasen Saco Lönesök uppdaterad med 70 000 ingenjörslöner. Läs tipsen om hur man söker i statistiken, och vad som är viktigt att tänka på just i år.   
Löneförhandling

9 snabba tips inför löneförhandlingen

0
I två artiklar i Dagens Industri ger Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer, sina bästa tips inför och under lönesamtalet. Här är en sammanfattning av vad du behöver tänka på.
Ingenjörshuset

Osäkert om tillfällig höjning av medlemsavgiften slopas i förtid

21
I juli infördes den tillfälligt höjda medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Som längst ska höjningen pågå till december 2021, men om den kan avslutas tidigare är oklart.

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

1
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

”På FOI finns jobben som inte finns någon annanstans”

1
Stora satsningar på försvaret leder till fler uppdrag för FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.  Över 140 personer ska rekryteras i år – en utmaning när allt färre forskare i Sverige är svenska medborgare.

VI REKOMMENDERAR

Tänk på det här när du sommarjobbar

0
Att få problem med oschyssta arbetsgivare på sommarjobbet är som tur är ganska ovanligt för teknologer. ”Men då och då dyker det upp problem”,...

TOPPLISTA