Livsstilen avgör miljön – inte antalet

0
1516

Väst kan inte fortsätta vara ett globalt frälse. Den världsberömde läkaren Hans Rosling underhöll, oroade och vände på begreppen när IVL Svenska miljöinstitutet och Miljörapporten den 7 maj ordnade årets upplaga av Tillståndet i miljön.

– Dricker ni era grannars ljumma avföring? Frågade Hans Rosling, känd för sina statistikföreläsningar och sina dräpande formuleringar.

Han stod på scenen i Münchenbryggeriet i Stockholm och såg ut över auditoriet som bestod av tjänstemän med olika miljörelaterade jobb. Inga händer åkte i luften – förstås.

– Nä, jag tänkte väl det, fortsatte han. Men det är alltså den största orsaken till barnadödlighet i dag, att människor dricker sina grannars ljumma avföring.

Det var Hans Roslings sätt att beskriva att bristande sanitet är det klart största hotet mot människors hälsa i världen. Det näst största hotet är eldning inomhus som förstör lungorna redan hos de unga. Men världsbilden som han målade upp var inte entydigt dyster.

– Ett, ett, ett, fyra, det är världens pinkod, sade han, Siffrorna representerar på ett ungefär hur många miljarder som lever i Amerika, Europa, Afrika och Asien.

Med det som utgångspunkt kokade Hans Rosling ner världens resursproblem till att handla om några få greppbara frågor. Västvärldens höga resursförbrukning per capita är ett av huvudproblemen. Mer positivt är kvinnornas allt högre läsförmåga i utvecklingsländerna och hur det hänger ihop med att deras barn överlever i allt högre grad. Och hur det  i sin tur har gjort att tvåbarnsfamiljen redan har blivit norm i nästan hela världen.

– Antalet barn ökar inte längre i världen, sade han.

Men han visade tydligt med sin statistik hur världens befolkning ändå är predestinerad att öka till kanske 12 miljarder år 2100.

Hans Rosling var dragplåstret, och låg därför sist i programmet. Innan dess hade bland andra företrädare för Patagonia och Ikea pratat om hur viktigt det börjar bli för företag att tänka kring miljöfrågorna i mer positiva sammanhang. Greg Priest från Ikea sade bland annat att företaget har som mål att producera mer förnybar energi än det gör av med och att man med sina produkter vill påverka kunderna att leva resurssnålt.

Isabella Lövin, EU-parlamentariker med inriktning mot fiskerifrågor, målade i sitt anförande upp en dystrare bild av tillgången på fisk i världshaven.

Fiskbestånden i haven har minskat med 70-90 procent på 70 år, dvs sedan cirka 1950. Även kompositionen av biomassan har förändrats. Vi har avlägsnat arter och även de största exemplaren i haven. Hon citerade en marinbiolog: ’Vi fiskar neråt i näringskedjan. I värsta fall får vi äta maneter och plankton’.

Hon visade också två kartor över EU:s samlade fiskeflottor, vart de åker för att fiska. På den första kartan från 1950-talet fanns båtarna ute på Atlanten. På den andra kartan, som visade 2000-talet, fanns EU:s fiskebåtar runtom i världen, på alla hav. Nu har man börjat fiska efter arter som förökar sig långsamt och som därför knappast tål någon beskattning alls.

Moderatorn undrade om forskarna verkligen är överens om att det är så pass akut och illa med fiskbestånden i världen.

– Ja, sade Isabella Lövin. De första larmen kom för 20-25 år sedan. Problemet är att haven är en allmän resurs. Det är inte bara yrkesfiskarnas fel. Man måste få till stånd överenskommelser på EU-nivå.

Isabella Lövin vill att EU ska bekämpa det illegala fisket. Fisk är, efter olja och kaffe, världens mest omsatta vara. Hon vill också ha spårbarhet på fisken i livsmedelsbutikerna, så att konsumenten kan se var fisken är fångad. Dessutom vill hon förbjuda överfiske från och med 2015. Hållbart fiske ska gynnas och subventionerna försvinna.

Den 6 februari röstade EU-parlamentet fram en vettig hållning i fiskerifrågorna, enligt Lövin. Men för att det ska gälla måste även ministerrådet godkänna den. Och där är det främst Spaniens och Frankrikes ministrar som vägrar gå med på några förändringar. Ministerrådet säger att man ska förbjuda där det är möjligt och att fiskebåtarna även i fortsättningen ska få kasta ut 7-9 procent av fångsten.

Hon konstaterade också att Norge – som inte är med i EU och själv bestämmer över sitt fiske – har många gånger bättre tillgång på fisk i ”sitt” hav, Barents hav, än vad EU har i Nordsjön. Det har de fått tack var låga fiskekvoter som tillåtit fisken att komma tillbaka.

Fisken är en av de naturresurser som världen måste sköta för att klara av en växande befolkning. Hans Rosling betonade att den stora ökningen av resurser och energi sker när människor går från en genomsnittlig inkomst till att få samma inkomst som vi i västvärlden, med allt vad det innebär av resor och bekvämligheter.

– Det handlar alltså om att den rikaste miljarden måste börja leva på ett sätt som alla tio miljarder kan leva på. Vi kan inte ha ett globalt frälse. Det fungerar inte.

Så förutspådde han när utvecklingsländerna kommer ikapp. Han plockade fram ett diagram över BNP per capita, och så pekade han på kurvorna som sammanstrålade i en punkt ovanför årtalet 2048 – ungefär.

– Där, sade han, är de i kapp. Och då, när alla gör av med lika mycket energi som vi i väst, kan ni ju fundera över vilka energislag vi ska ha.

Sture Henckel

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.