Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Teknik & Miljö Miljö Livsstilen avgör miljön – inte antalet

Livsstilen avgör miljön – inte antalet

Väst kan inte fortsätta vara ett globalt frälse. Den världsberömde läkaren Hans Rosling underhöll, oroade och vände på begreppen när IVL Svenska miljöinstitutet och Miljörapporten den 7 maj ordnade årets upplaga av Tillståndet i miljön.

– Dricker ni era grannars ljumma avföring? Frågade Hans Rosling, känd för sina statistikföreläsningar och sina dräpande formuleringar.

Han stod på scenen i Münchenbryggeriet i Stockholm och såg ut över auditoriet som bestod av tjänstemän med olika miljörelaterade jobb. Inga händer åkte i luften – förstås.

– Nä, jag tänkte väl det, fortsatte han. Men det är alltså den största orsaken till barnadödlighet i dag, att människor dricker sina grannars ljumma avföring.

Det var Hans Roslings sätt att beskriva att bristande sanitet är det klart största hotet mot människors hälsa i världen. Det näst största hotet är eldning inomhus som förstör lungorna redan hos de unga. Men världsbilden som han målade upp var inte entydigt dyster.

– Ett, ett, ett, fyra, det är världens pinkod, sade han, Siffrorna representerar på ett ungefär hur många miljarder som lever i Amerika, Europa, Afrika och Asien.

Med det som utgångspunkt kokade Hans Rosling ner världens resursproblem till att handla om några få greppbara frågor. Västvärldens höga resursförbrukning per capita är ett av huvudproblemen. Mer positivt är kvinnornas allt högre läsförmåga i utvecklingsländerna och hur det hänger ihop med att deras barn överlever i allt högre grad. Och hur det  i sin tur har gjort att tvåbarnsfamiljen redan har blivit norm i nästan hela världen.

– Antalet barn ökar inte längre i världen, sade han.

Men han visade tydligt med sin statistik hur världens befolkning ändå är predestinerad att öka till kanske 12 miljarder år 2100.

Hans Rosling var dragplåstret, och låg därför sist i programmet. Innan dess hade bland andra företrädare för Patagonia och Ikea pratat om hur viktigt det börjar bli för företag att tänka kring miljöfrågorna i mer positiva sammanhang. Greg Priest från Ikea sade bland annat att företaget har som mål att producera mer förnybar energi än det gör av med och att man med sina produkter vill påverka kunderna att leva resurssnålt.

Isabella Lövin, EU-parlamentariker med inriktning mot fiskerifrågor, målade i sitt anförande upp en dystrare bild av tillgången på fisk i världshaven.

Fiskbestånden i haven har minskat med 70-90 procent på 70 år, dvs sedan cirka 1950. Även kompositionen av biomassan har förändrats. Vi har avlägsnat arter och även de största exemplaren i haven. Hon citerade en marinbiolog: ’Vi fiskar neråt i näringskedjan. I värsta fall får vi äta maneter och plankton’.

Hon visade också två kartor över EU:s samlade fiskeflottor, vart de åker för att fiska. På den första kartan från 1950-talet fanns båtarna ute på Atlanten. På den andra kartan, som visade 2000-talet, fanns EU:s fiskebåtar runtom i världen, på alla hav. Nu har man börjat fiska efter arter som förökar sig långsamt och som därför knappast tål någon beskattning alls.

Moderatorn undrade om forskarna verkligen är överens om att det är så pass akut och illa med fiskbestånden i världen.

– Ja, sade Isabella Lövin. De första larmen kom för 20-25 år sedan. Problemet är att haven är en allmän resurs. Det är inte bara yrkesfiskarnas fel. Man måste få till stånd överenskommelser på EU-nivå.

Isabella Lövin vill att EU ska bekämpa det illegala fisket. Fisk är, efter olja och kaffe, världens mest omsatta vara. Hon vill också ha spårbarhet på fisken i livsmedelsbutikerna, så att konsumenten kan se var fisken är fångad. Dessutom vill hon förbjuda överfiske från och med 2015. Hållbart fiske ska gynnas och subventionerna försvinna.

Den 6 februari röstade EU-parlamentet fram en vettig hållning i fiskerifrågorna, enligt Lövin. Men för att det ska gälla måste även ministerrådet godkänna den. Och där är det främst Spaniens och Frankrikes ministrar som vägrar gå med på några förändringar. Ministerrådet säger att man ska förbjuda där det är möjligt och att fiskebåtarna även i fortsättningen ska få kasta ut 7-9 procent av fångsten.

Hon konstaterade också att Norge – som inte är med i EU och själv bestämmer över sitt fiske – har många gånger bättre tillgång på fisk i ”sitt” hav, Barents hav, än vad EU har i Nordsjön. Det har de fått tack var låga fiskekvoter som tillåtit fisken att komma tillbaka.

Fisken är en av de naturresurser som världen måste sköta för att klara av en växande befolkning. Hans Rosling betonade att den stora ökningen av resurser och energi sker när människor går från en genomsnittlig inkomst till att få samma inkomst som vi i västvärlden, med allt vad det innebär av resor och bekvämligheter.

– Det handlar alltså om att den rikaste miljarden måste börja leva på ett sätt som alla tio miljarder kan leva på. Vi kan inte ha ett globalt frälse. Det fungerar inte.

Så förutspådde han när utvecklingsländerna kommer ikapp. Han plockade fram ett diagram över BNP per capita, och så pekade han på kurvorna som sammanstrålade i en punkt ovanför årtalet 2048 – ungefär.

– Där, sade han, är de i kapp. Och då, när alla gör av med lika mycket energi som vi i väst, kan ni ju fundera över vilka energislag vi ska ha.

Sture Henckel

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Därför slog de svenska snillena igenom

0
Vad var det som gjorde att de svenska industrisnillena fick ett sådant genomslag? Det är utgångspunkten i en ny bok om våra svenska industrihjältar.

Lignin från skogen kan ersätta olja i asfalt

0
Skogen spelar en viktig roll i den gröna omställningen. "Att använda lignin i asfalt är ett konkret exempel på hur vi kan minska det fossila beroendet" säger Monica Normark, CTO på Sekab.
Kollegor fikar

Risk för trötthet när vi träffar kollegorna igen

3
Ett och ett halvt års distansjobb har gjort oss ovana att vara bland kollegor. Här ger psykologen Anders Rydell råd för att det ska gå bra att komma tillbaka till jobbet.

Kommunerna har förstått att distansarbete fungerar

0
Före pandemin var det kalla handen för den som ville jobba hemifrån. Nu har flera kommuner ändrat inställning. Fyra kommuner som Ingenjören har pratat med öppnar för distansarbete.

Så påverkas ingenjörerna i Skellefteå av Northvolt

0
För ingenjörerna i Skellefteå kommun har etableringen av Northvolt i allra högsta grad förändrat arbetsvardagen.

Staten behöver vässa sig för att rekrytera ingenjörer

1
Samhällsnyttan är en viktig anledning till att unga söker jobb i staten. Ändå är det få ingenjörsstudenter som överväger att jobba statligt visar en rapport från Arbetsgivarverket.
Coop Märsta

IT-attacken mot Coop: ”Verkligheten är något annat än träning”

0
Coops IT-chef berättar om attacken. ”Det goda som kommit ut av det är att andra kan använda oss för att lyfta IT-säkerheten till styrelsenivå.”

Nytt avtal för ingenjörer i kommuner

0
I januari träder nya branschavtal i kraft som berör ingenjörer inom kommunal verksamhet. Flexibla arbetstider och arbetstidsförkortning var de stora knäckfrågorna i förhandlingarna.

Styrelsen svarar: Så ska överskottet användas

2
Hur ska överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften användas? Ingenjören frågade förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand.

Facket larmar om arbetsmiljöbrister på Paradox

0
Medarbetare på spelföretaget Paradox larmar nu om problem med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Och särskilt utsatta är kvinnorna.

VI REKOMMENDERAR

Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

0
Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

TOPPLISTA