Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Dålig självkänsla kan leda till stress

Dålig självkänsla kan leda till stress

Känner du att du alltid måste prestera och har svårt att säga nej? I så fall ligger du i riskzonen för stressjukdomar. Stressforskaren Alexander Perski föreläser om stress och duktighetsfällan på KTH. Del 3 i serien om stress.

Under sin andra stressföreläsning på KTH beskriver Alexander Perski hur samhällsförändringarna under 90-talet har lett till att stress- och psykisk ohälsa har ökat i Sverige.

Alexander Perski

– Ser man till Folkhälsoinstitutets folkhälsorapport som mäter svenskarnas hälsa ser man en dramatisk ökning av oro och ångest mellan åren 1989-2005 och det är framförallt i åldersgruppen 16-24 och 25- 44 år som det ökar, säger Alexander Perski beskriver att även klagomålen på dålig sömn har blivit fler.

– 2013 klagar var femte vuxen på sömnstörningar i Sverige och forskarna beräknar att cirka 10 procent av befolkningen har så stora sömnproblem att de behöver hjälp, säger han.

Det är framförallt unga kvinnor som mår dåligt och Alexander berättar att 70 procent av de som söker hjälp på stressmottagningen där han jobbar är kvinnor mellan 35-45 år.
En gemensam faktor för de patienter som söker hjälp vid stressmottagningen är att de har dålig självkänsla och att de försöker kompensera för detta genom att prestera.

– Det här är framgångsrika personer. De är ofta väldigt engagerade i sitt arbete, är perfektionister i allt, har svårt att säga nej och väljer ofta ett yrke eller en livsposition som är krävande, säger han och tillägger att patienterna har en prestationsbaserad självkänsla, vilket innebär att personen i fråga mäter sitt värde efter hur han eller hon presterar.

– Självkänslans källa ligger i den tidiga anknytningen barnet får till sina föräldrar. En positiv grundsyn skapas i nära relation till föräldrarna och utan den tryggheten känner man inte lika stor rätt att finnas, förklarar Alexander och tillägger att faran med en dålig självkänsla är att personerna inte backar ur hopplösa situationer utan i stället anstränger sig ännu hårdare, vilket kan få negativa konsekvenser då personen ignorerar kroppens stressignaler.

Alexander Perski beskriver problemet med dålig självkänsla främst som ett problem bland kvinnor.

– Studier på barn i 11 års ålder visar att tjejerna har sämre självkänsla än killarna, säger Alexander Perski som tror att tjejernas stressproblem senare i livet också har att göra med att de i större uträckning dubbelarbetar.

– Forskning har visat att när både män och kvinnor jobbar gör kvinnor ändå 80 procent av hushållsarbetet hemma och medan mäns stressnivåer går ner när de kommer hem efter jobbet går kvinnors i stället upp, särskilt om de har barn, säger han och tillägger att är man ambitiös både i yrkeslivet och på hemmaplan sätts grundkrafterna för att leva ett friskt liv ur spel.

Men går det att göra något åt en dålig självkänsla, undrar någon i publiken?

Ja, som tur är finns det en hel del man kan göra. Alexander ger några exempel:

• Skaffa självinsikt, försök att få en realistisk bild av vad du klarar av.
• Släpp kontrollen, allt man gör behöver inte bli perfekt jämt
• Öka resurserna, det vill säga be om hjälp, om man inte klarar det på egen hand så finns det professionell hjälp att få, se länk nedan.
• kräv jämställdhet i hemmet
• Sänk ambitionerna
• Säg nej ofta!
• Lev livet av lust i stället för rädsla att misslyckas.

– Till föräldrar är huvudbudskapet att se och älska sina barn som de är och försöka hjälpa dem att få en nyanserad och verklighetsbaserad självbild, säger han.
I sin föreläsning beskriver Alexander Perski också hur samhällsförändringar leder till stress. Se hela föreläsningen här.

De som behöver professionell hjälp med sina stressproblem kan vända sig hit.

Alexander har hämtat sitt föreläsningsmaterial från boken Duktighetsfällan: en överlevnadsbok för prestationsprinsessor som han har skrivit tillsammans med vetenskapsjournalisten Joanna Rose.

Anna Eriksson

5 KOMMENTARER

  1. Appropå killar vs tjejer: Jag tror att Afram berör rätt saker. När jag gick i gymnasiet (ca 6 år sedan) kunde klassens killars attityd (eller åtminstone den de visade utåt) till studier grovt delas in i två kategorier: ”Varför plugga ordentligt när jag ändå inte kommer inte kommer att få mer än godkänt?” respektive ”Varför plugga ordentligt när jag ändå är smart nog att få högsta betyg?”. Att plugga ordentligt som kille var inte social ok, medan det gick att småskryta om hur lite man pluggade (oavsett om man hade höga eller låga betyg). Tjejerna var istället över lag ambitiösa och inte sällan frustrerade över att killarna inte tog studierna på allvar utan istället ofta störde på lektionerna, pluggade ordentligt och oroade sig inför proven.

  2. Till Henrik: Eller så kan det betyda att pojkars beteende ursäktas oftare. ”Boys will be boys” är ett engelsk talesätt som i någon mening ursäktar unga pojkars utåt agerande som rättfärdigt då det ”ligger i deras natur”. Jag tror att vi när det gäller unga flickor i större utsträckning har förväntningar på att de ska vara fina flickor och alltså får dessa barn mera direkt feedback på deras beteende. Då drar de slutsatsen att jag bedöms/värderas efter mitt beteende.

  3. Skulle även vara spännande att utöka studien och se hur olika typer av företagskulturer påverkar stressen på dessa personer. Det kan ju bli en kulturkrock som gör det värre på företag där inte ett nej accepteras och där varje individ ska bedömas enligt betygssystem och öka sin prestation från år till år. Där mellan chefer inte vågar prioritera bort aktiviteter trots att företaget sagt upp 20-30%.

  4. Handen på hjärtat, hur mycket blir kvinnor sedda och hörda på arbetsplatserna i Sverige idag? Det är ju välkänt att en kvinna behöver prestera mer för att bli värderad lika högt som en man i motsvarande position. Den dagen som kvinnor värderas lika högt som männen kommer deras löner att stiga och stressen minska – det är i alla fall jag övertygad om. Men då krävs det att männen ändrar sin attityd till kvinnor, rent generellt. Och nej, man kan naturligtvis inte dra alla över en kam.

  5. Först säger han att ”självkänslans källa ligger i den tidiga anknytningen barnet får till sina föräldrar” och sedan att det främst är unga kvinnor som mår dåligt. Då innebär det alltså att kvinnor har haft en sämre tidig anknytning till sina föräldrar.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.

Det här är frågorna om semester som många ställer nu

0
Fick du inte semesterveckorna du hade hoppats på? Vill du hellre vara långledig på vintern men chefen säger nej? Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, svarar på de hetaste semesterfrågorna.
Patricia Quaglia och Sofia Johannesson

Hållbarhet och chefsfrågor vinnare i Ingenjörsvalet

0
Årets Ingenjörsval är avgjort. Ericssonlistan blev störst, men störst ökning fick Ingenjörer för ett hållbart samhälle och Chefer och ledarskap. Dessutom ökade valdeltagandet.

Här är årets 70 hetaste forskningsprojekt

0
Teknik i mänsklighetens tjänst var temat för årets IVA-lista över forskning med potential att förändra världen. Här är hela listan.

Tre metoder som tar udden av stressen

0
Oro kan komma plötsligt, lägga sig som ett lock över tankarna och ge ont i magen – även när den är helt obefogat. Här är tre konkreta tips på hur du kan hantera oro och stress i vardagen.
Arbetslöshet april 2020-april 2022

Arbetslösheten sjunker igen – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten för ingenjörer fortsätter att sjunka och tangerar nu den lägsta nivån sedan 2012. Men nivåerna skiljer sig mellan inriktningarna – särskilt för civilingenjörer.

Kreativa ingenjörer gör vetenskap spännande för alla

0
Att göra vetenskap begriplig är utmaningen som inspirerar forskningsingenjörerna Magnus Lindgren och Gabrielle Beans Picón på Curiosum i Umeå. Läs vad de gör på jobbet.

Byt jobb och höj din lön

0
Det finns inget bättre sätt att höja sin lön än att byta jobb. Ingenjörer inom privat sektor som bytte jobb under 2021 fick i genomsnitt 3 000 kronor högre lön än de som stannade kvar.
Prokrastinering

Så slutar du skjuta upp viktiga arbetsuppgifter

0
Vattnar du blommorna eller kollar mejl i stället för att ta tag i viktiga uppgifter på jobbet? Läs då de här råden från Harvard Business Review.

Nytt verktyg förutspår kompetensbehoven

0
Vilket programmeringsspråk är hetast just nu? Nu lanseras ett nytt verktyg som kan förutsäga efterfrågan på digital kompetens inom data och IT. 

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Cykel som förmån – hur funkar det?

2
Den 1 januari 2022 infördes en skattelättnad för så kallade förmånscyklar – när arbetsgivare tillhandahåller cyklar för privat bruk till sina anställda. Men hur fungerar det att skaffa cykel via jobbet? Och är det bra?

TOPPLISTA