Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Kvalitetsutvärdering får underkänt

Kvalitetsutvärdering får underkänt

– Vi har ett utvärderingssystem för högre utbildning som inte lever upp till de europeiska överenskommelserna. Det säger Lena Adamsson, docent och expert i kvalitetsfrågor för högre utbildning. I en rapport ger hon regeringen svidande kritik.

På uppdrag av Studieförbundet Näringslivs (SNS) utbildningskommission har experten Lena Adamsson gjort en kritisk granskning av det svenska kvalitetsutvärderingssystemet av den högre utbildningen i Sverige.
Rapporten presenterades under förra veckan på ett seminarium arrangerat av SNS dit bland annat Peter Honeth, statssekreterare för Utbildningsdepartementet, också var inbjuden.

Det nuvarande utvärderingssystemet bygger på Utbildningsdepartementets resultatbaserade förslag som presenterades i propositionen ”Fokus på kunskap” och som antogs av riksdagen i juni 2010.

Lena Adamsson menar att utvärderingssystemets grundproblem är att resultat likställs med utbildningskvalitet vilket blir problematiskt då de resultatmått som granskas inte ger en rättvis bild av utbildningens kvalitet.

– I granskningen lägger man alldeles för stort fokus på självständigt arbete, vilket är problematiskt då det självständiga arbetet utgör mindre än 10 procent av en kandidatutbildning, säger hon.

I rapporten beskriver Lena Adamsson att bedömarna som är satta att granska de självständiga arbetena värderar arbetena på olika sätt och det faktum att det inte finns någon plagiatkontroll innebär att de utvärderingsresultat som ger betyget ”mycket hög kvalitet” i princip kan vara byggt på ett antal självständiga arbeten där stora delar är plagierade.
I utvärderingssystemet ingår även självvärdering (enkäter med studenter, alumni och platsbesök) som ett granskningsverktyg och Lena Adamsson beskriver hur det är upp till bedömargrupperna själva att välja vilken metod de vill använda vid granskningen vilket leder till att granskningarna inte utförs likadant överallt.

En annan svaghet, enligt Lena Adamsson, är att man med det här systemet inte kan förklara vad som är bra respektive dåligt i en utbildning vilket innebär att man heller inte förstår vad som eventuellt bör utvecklas och förbättras. Detta är problematiskt då den europeiska kvalitetsorganisationen för kvalitetsorganisationer European Association for Quality Assurance (ENQA) 2012 fattade beslutet av Högskoleverket (som då var ansvarig för utvärderingssystemet) inte längre uppfyllde de europeiska kraven för en nationell kvalitetssäkringsorganisation. Högskoleverket sattes ”under review” vilket kan liknas vid att en utbildning som granskats av verket fått sin examensrätt ifrågasatt på grund av bristande kvalitet. När Högskoleverket lades ner tog Universitetskanslersämbetet över HSV:s status som medlem under review. Nu har man fram till sommaren 2014 på sig att genomgå en extern granskning igen. Blir man inte godkänd den här gången står Sverige utan medlemskap under två år.

– Vi har alltså ett utvärderingssystem som inte lever upp till de europeiska överenskommelserna. Systemet uppfyller endast 3 av 14 punkter, säger Lena Adamsson.

Med på seminariet var statssekreteraren Peter Honeth och han höll inte alls med om Lena Adamssons kritik.

– Jag känner mig trygg med utvärderingssystemet. Det är ett system som har för- och nackdelar men UK-ämbetet säger att det är ett system som fungerar, säger Peter Honeth och underströk vikten av att försvara den akademiska friheten.
Han menar att de viktigaste delarna av utvärderingssystemet måste ligga hos lärosätena själva och förklarar att statens roll är att sätta upp mål för utbildningsresultaten, inte att lägga sig i hur undervisningen bedrivs.

SNS har lagt upp en podcast från seminariet. Den når ni här.

Anna Eriksson

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

Ingenjören valde bort storstaden – fann drömjobb och hus på landsbygden

1
Civilingenjören Lisa Jodensvi har följt trenden. Hon flyttade från en lägenhet i Göteborg till en prästgård i Ångermanland.

Så skapar du en hjärnvänlig arbetsplats

1
Precis som muskler så blir även hjärnan trött av ansträngning. Här är några knep för att skapa en mer hjärnvänlig arbetsplats.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA