Utbildningar missar viktig bedömning

0
783

Svenska högskolor har missat att registrera många utbildningar till Feani Index något som kan bli dyrt i synnerhet för studenter från icke-europeiska länder.

Laila Abdallah, utredare på Sveriges Ingenjörer som håller i förbundets arbete inom Feani berättar att man har varit tvungen att neka ett antal pakistanska masterstudenter Europaingenjörstiteln eftersom de masterutbildningar de läste inte höll måttet.

– Det är verkligen illa, säger hon. De här studenterna betalar ju för sina utbildningar och för dem så är Europaingenjörstiteln viktig. Jag tror inte att högskolorna riktigt har förstått vikten av att deras utbildningar finns med och är prövade mot Feanis regelverk.

Feani, Fédération Européenne d’Associations Nationales d’ Ingénieurs, samlar de europeiska ingenjörsorganisationerna och övervakar ingenjörsutbildningarnas utveckling och kvalitet. Organisationen är också rådgivare till EU-kommissionen och deltar i arbetet om regler för yrkeskvalifikation. Feani har sin egen standardisering för ingenjörer, kallad EurIng, och för att få denna titel som kräver att man har dels en godkänd ingenjörsutbildning på fem eller fyra år plus yrkeserfarenhet i två eller tre år.

– När Bolognasystemet delade upp alla utbildningar i en kandidatexamen och en masterdel så krånglade det till det eftersom vi inte längre har sammahållna ingenjörsprogram. När vi får ansökningar till Europaingenjörstiteln måste vi väga samman delarna och se om de matchar kraven på ingenjörskunskaper, säger Laila Abdallah.

De svenska högskolorna har inte anmält utbildningar i samma utsträckning som nya har tillkommit under 2000-talet. Uppgifterna i Feani Index från svenska ingenjörsutbildningar verkar över lag daterade. Bengt Levinsson på Chalmers svarar i ett mejl att han inte vet varför eller vem som är ansvarig för det på Chalmers. Enligt Feani Index är förre rektorn Jan Erik Sundgren ansvarig men han avgick som rektor 2005. För högskolan i Borås anges Said Irandoust som kontakt – också han har lämnat högskolan sedan många år.

Europaingenjörstiteln har funnits länge. I exempelvis Storbritannien är den mycket viktig medan den aldrig riktigt har fått samma betydelse i Sverige. De svenska ingenjörer som arbetar utomlands är ofta utskickade av svenska företag som väl känner till de svenska utbildningarna. Men det kan förändras.

– På en alltmer globaliserad arbetsmarknad blir det viktigare att kunna visa vilken kunskap man faktiskt har. Eftersom Feanis Europaingenjörstiteln är godkänd i Nordamerika är den också godkänd i delar av Asien, säger Laila Abdallah. Om de nyare ingenjörsutbildningarna inte finns med i Feani Index finns det en risk att svenska ingenjörer hamnar på efterkälken när de söker jobb utomlands.

Bedömningen av varje ansökan om att få Europaingenjörstitel sker i ett första steg av den nationella Feanikommittén i varje medlemsland. I Sverige är det Sveriges Ingenjörer som tillsätter kommitteen och organiserar arbetet. Om en sökande blir godkänd på nationell nivå skickas ärendet sedan vidare för en slutlig granskning av Feani centralt. Organisationen samlas också varje år för att diskutera utvecklingen inom ingenjörsområdet och om kraven på innehåll har ändrats.

Jenny Grensman

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.