Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Nätbaserade kurser ställer nya krav

Nätbaserade kurser ställer nya krav

När de nätbaserade kurserna för 15 år sedan gjorde entré vid landets lärosäten nådde de nya grupper av studenter och påverkade den traditionella undervisningen. Med nästa generation av nätbaserat lärande, MOOCS, kan en kurs ha 100 000 studenter – över hela världen. Vad får det för konsekvenser?

Både i Sverige och i övriga västvärlden har nätbaserad utbildning vuxit enormt under 2000-talet. Idag motsvarar distansutbildningen ungefär 15 procent av det totala antalet helårsstudenter i Sverige. Samma utveckling sker nu även i delar av Afrika och Asien.

På Lunds universitet abetar Kenneth Andersson som rådgivare i webbaserad utbildning. Han har på nära håll följt utvecklingen sedan 1992 och sett hur det i Lund tidigt var tre fakulteter som utmärkte sig genom en hög grad av nätbaserade kurser: medicin, samhällsvetenskap och LTH, Lunds tekniska högskola. Satsningar som i sin tur påverkat den campusbaserade undervisningen.

– Man kan definitivt säga att de banade väg för en större andel nätbaserade moment även på de traditionella kurserna. Många lärare fick upp ögonen för nya former av pedagogik som gick att använda även på campuskurserna. Bland annat olika sätt att stödja studenternas lärande genom diskussionsforum eller att införa chatt, säger han.

Utbildningen som ges i form av nätbaserade kurser i Sverige är främst fristående kurser på grundnivå. Den generella lärdomen om vilka studenter som väljer att läsa på distans är att de är äldre, de har i högre utsträckning barn och jämfört med campusbunden utbildning kommer fler från studieovana miljöer.

En annan erfarenhet är att genomströmningen är lägre, det är alltså en mindre andel som slutför kurserna eller tar examen. Många anmäler sig, testar ett par veckor och hoppar av olika skäl av. Andra läser för egen förkovran, kanske vid sidan av arbetet, och tar varken studielån eller poäng.

Vad som nu diskuteras hett inom universitet och högskola är det som kallas MOOCS, Massive Open Online Course. Det går ut på att högskolan/universitetet lägger upp kurser som i princip kan ha ett obegränsat deltagarantal. Mest omskrivet är exemplet från Stanford som hösten 2011 lanserade en kurs i artificiell intelligens som fick 200 vanliga studenter men över 160 000 deltagare på distans – i 190 länder! De 400 med bäst resultat var alla nätstudenter.
I onsdags (22 maj) arrangerade KTH tillsammans med SICS och universiteten i Lund och Uppsala ett seminarium med rubriken Överlever högskolan globala nätkurser? En halvdag om de hot, möjligheter och utmaningar som en liknande utveckling skulle kunna innebära i Sverige. Per Ödling, professor, LTH talade om vilka konsekvenser digitalt lärande får för samhälle och ekonomi. Sanna Wolk, docent, Uppsala universitet lyfte frågan om upphovsrätt vid digital utbildning.
Kenneth Andersson, Lunds universitet betonar att ”allt ännu är i sin linda”.

– Men de stora universiteten i Sverige grunnar alla på detta. På Lunds universitet har vi tillsatt en utredning som ska vara klar till årsskiftet om hur vi ska förhålla oss till MOOCs. Många universitet och högskolor resonerar nog som så att de ”måste hänga med i utvecklingen”. Men man är villrådig. Om kurserna nu är gratis, hur ska man lösa finansieringen? Juridiken är en annan fråga. Skulle högskolelagen gälla?

Frågorna är fortfarande många. När utbildning och forskning globaliseras och konkurrensen ökar kanske gratis onlineutbildning kan bli en väg att locka studenter som därefter går vidare på en vanlig kurs? Sedan studenter från länder utanför EU/ESS måste betala för sin utbildning i Sverige kan nätbaserade kurser bli en alternativ väg till kunskap.

– Vissa pratar om det som den industrialiserade västvärldens sätt att sprida kunskap och vi har redan sett att några av våra distanskurser haft den effekten. Särskilt vår kurs i geografiska informationssystem, GIS, lockat många studenter från Afrika, säger Kenneth Andersson, Lunds universitet.

En annan central fråga gäller examination. Vid dagens nätbaserade kurser hos svenska universitet och högskolor används två metoder. Den vanligaste är kontinuerlig examination där studenterna löpande under kursens gång löser uppgifter som sedan sammantaget utgör examen. Alternativet är att kursen avslutas med en vanlig skrivning då studenterna får ta sig till studieorten. Båda varianterna är svåra att lösa med tusentals studenter.

– Hur man då gör i stället? Ja, i de flesta fall ingår inte examination i utbildningen. Studenterna får ett intyg på att de läst kursen och mot en avgift kan den som vill göra ett test. I främst USA finns företag som specialiserat sig på att utföra sådana prov. Erfarenheten därifrån visar att det är en mindre andel väljer att examinera sig. Framöver kan den kontrollfunktionen – att kunskaperna verkligen finns – bli en uppgift för framtida arbetsgivare eller utbildare.

Marit Larsdotter

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Bara fyra svenska energibolag (av 284) är helt jämställda

0
Nätverket Kraftkvinnorna har undersökt hur jämställda svenska energibolag är. Fyra bolag finns på topplistan. 57 procent av bolagen fick noll poäng i undersökningens jämställdhetsindex.

Skatteavdrag gör a-kassan billigare

0
Den 1 juli infördes ett skatteavdrag för a-kassan och från och med årsskiftet höjs den övre åldersgränsen för att vara medlem och få ersättning från a-kassan.

Kan du komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar kan det vara skönt med shorts, linne och sandaler. Men vilka kläder är okej på jobbet? Ingenjören frågade sju ingenjörer i olika sektorer och branscher.
Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.

TOPPLISTA