Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Särskilt tufft för utländska akademiker

Särskilt tufft för utländska akademiker

Genom fler och snabbare insatser i form av mentorprogram, målgruppsanpassade språkkurser och komplettering av utbildning kan utländska akademiker snabbare komma i jobb. Det framgår genom rapporten Projekt Utländska akademiker.

Rapporten Projekt Utländska akademiker är en sammanfattande rapport kring ett projekt som pågick i Västra Götalands län under 3 år (augusti 2009-augusti 2012). I projektet deltog 507 utländska akademiker och efter avslutad kompletterande utbildning fick 63 procent av dem jobb. Genomsnittstiden för de som fick ett arbete efter att de fått uppehållstillstånd var 2,7 år. Jämfört med den genomsnittliga tiden som det tar för en invandrad akademiker att få ett arbete i Sverige är sju år men det här projektet visar alltså att det kan gå betydligt fortare bara personera i fråga får relevant hjälp på vägen.

Med relevant hjälp innebar i det här fallet att man gjorde en karläggning av personernas utbildningar och examina och kompletteringsbehov avseende akademisk utbildning och arbetsmarknadskompetens. Rapportförfattarna poängterar att denna kartläggning bör göras så snart som möjligt så att personen har en chans att komplettera sin kompetens så att den överensstämmer det svenska utbildningssystemet.

Parallellt med detta fick akademikern också genomgå studier i svenska för utländska akademiker (SFUA) vilket är ett slags målgruppsanpassad SFI (svenska för invandrare) för invandrare med akademisk bakgrund.
Vid sidan av dessa åtgärder fick deltagarna även yrkesrelaterad information om möjligheter till studier och arbete i Sverige. Några fick även mentorer som jobbade inom samma bransch som dem.
I rapporten konstateras att samtliga resurser som krävs för att effektivisera invandrade akademikers etablering på arbetsmarkaden finns redan i dag, men, att det ser olika ut beroende på var i landet man bor. Det som saknas är en myndighetsgemensam struktur.

Rapportförfattarna föreslår att insatser för utländska akademiker bör bedrivas som reguljär verksamet, det vill säga ges permanent organisering och finansiering samt utgöra en del av det ordinarie mottagandet och introduktionen till det svenska systemet.

IT- Ingenjören Oksana Romaniuk kommer från Ukraina och har bott i Sverige i tre år. Hon flyttade till Sverige för att studera på ett masterprogram i datautveckling i Växjö och när hon var klar med studierna flyttade hon till Stockholm. Oksana pluggade svenska parallellt vid sidan av sina IT-studier och nyligen fick hon ett jobb som konsult på Nasdaq OMX.

Oksana Romaniuk

– Jag har jobbat som kravanalytiker under fem år i Ukraina men det räknas inte i Sverige, säger Oksana och förklarar att hon för att få jobb i Sverige har varit tvungen att prova något nytt.
Oksana sökte jobb i åtta månader innan hon fick napp men beskriver ändå sin ”resa” från det att hon fick uppehållstillstånd till jobb i Sverige som bra.
Hon har haft stor nytta av de SFINX-kurser (intensivutbildning i svenska för ingenjörer) som hon har läst. Hon har också haft hjälp av Sveriges Ingenjörs mentorsprogram.
– Jag började för tre månader sedan och jag har stor hjälp av min mentor Eva. Exempelvis hjälpte hon mig att förbereda mig innan jag skrev på mitt arbetskontrakt som konsult och hon har också hjälpt mig att lägga fram argument till min chef om varför jag ska få gå en certifieringskurs. Hon hjälper mig att utveckla mig och det är bra för jag vill bli bättre på det jag gör för att kunna jobba med mer avancerade arbetsuppgifter i framtiden, förklarar Oksana.

Hennes tips till utländska akademiker är att om de inte hittar ett jobb snabbt så kan de prova att söka i en annan bransch eller sänka kraven för de jobb de söker.

– Och till svenska myndigheter är tipset att se till att alla får information om vilka möjligheter som faktiskt finns tillgängliga för utländska akademiker, säger hon.

Anna Eriksson

Läs rapporten Projekt Utländska Akademiker här.

Infosajt

I projektet utformades informationssajten www.informationsverige.se som är en portal för nyanlända akademiker.

Fakta utländska ingenjörer
* I Sverige finns 400 000 utlandsfödda med någon form av eftergymnasial utbildning.
* Utlandsfödda akademiker är i högre utsträckning än infödda akademiker arbetslösa, arbetar deltid, saknar tillsvidareanställning och är överkvalificerade i de anställningar de har.
* Endast drygt 50 procent av de utlandsfödda akademikerna har fått sin utbildning bedömd av svensk myndighet.

3 KOMMENTARER

  1. ÄVEN särskilt tufft med utlandskt klingande namn

  2. Men tanke på att en invandrare som även studerat i Sverige har tuffare att få jobb efter sina studier så borde vara en förändring på reglerna när det gäller att betala tillbaka lånen till SCN.
    T e x att man inte ska behöva betala sitt lån direkt efter att man är färdig med sin utbildning eller så länge man inte har fått sitt första jobb efter sin utbildning.

    Taraneh

Comments are closed.

SENASTE NYTT

IT, finans, bygg och kemi

Rekordlåg arbetslöshet – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten bland Sveriges Ingenjörers medlemmar är nu nere på 1,0 procent – den näst lägsta nivån på tio år. Men arbetslösheten skiljer sig mellan olika inriktningar och för vissa har den svängt mycket under pandemin.   
Ingenjörsfullmäktige 2021

Hittills: 17 listor ställer upp i Ingenjörsvalet

0
I vår är det val till Ingenjörsfullmäktige och den 15 februari är det deadline för att registrera listor till valet. Hittills har 16 listor anmält sig och nu kan enskilda ingenjörer också ställa upp i valet. 

Så svarar du chefen som nobbar ditt lönekrav

0
För att lyckas med lönesamtalet är det viktigt att fundera på vad chefen kommer att svara på ditt lönekrav. Läs om ombudsmannens tips för hur du bemöter chefens argument.

“Varför existerar dåligt ledarskap fortfarande?”

0
Varför finns det så många dåliga chefer, trots all kunskap vi har om ledarskap? Det är en fråga som vi borde diskutera mer, menar professor Anders Örtenblad.
Pengar, KTH, Ericsson

Lön, antagningspoäng och att jobbet inte känns kul – det här läste flest 2021

0
Vad säger jag när chefen nobbar mitt lönekrav? Är det ett problem att Ericsson vill överge fasta arbetsplatser? Varför krävdes det en ingenjör för att avslöja bluffen i Allra?

Nu ska arbetsgivarna avgöra vad som är friskvård

0
Nu ska arbetsgivarna själva bestämma hur friskvårdsbidraget ska användas. Men det blir inte fritt fram för vad som helst. Reglerna har inte förändrats. 

Cykelförmån och avdrag för jobb på annan ort – här är nya lagarna 2022

0
Den 1 januari 2022 trädde en rad lagändringar i kraft. Här är åtta som påverkar arbetslivet.
Frost

Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 10 januari

0
Nu gör vi uppehåll, men är tillbaka igen den 10 januari.

Min kollega är lat – vad ska jag göra?

1
Vad gör man med kollegor som inte engagerar sig, som levererar i sista minuten och gör bara exakt det som förväntas? Så här svarar psykologen.
Unga ingenjörer

Nästan fem gånger fler ingenjörer examineras i dag än i slutet av 70-talet

12
För 40 år sedan examinerades 1 500 ingenjörer per år. Nu är antalet 7 300.   

VI REKOMMENDERAR

Man som slappnar av framför julgran

Så gör du för att stressa ner i jul

1
Låt inte julen bli ytterligare en stressfaktor. Här ger experterna sina bästa tips för att stressa ner i jul - och för att slippa stressa när du börjar jobba igen.

TOPPLISTA