Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Särskilt tufft för utländska akademiker

Särskilt tufft för utländska akademiker

Genom fler och snabbare insatser i form av mentorprogram, målgruppsanpassade språkkurser och komplettering av utbildning kan utländska akademiker snabbare komma i jobb. Det framgår genom rapporten Projekt Utländska akademiker.

Rapporten Projekt Utländska akademiker är en sammanfattande rapport kring ett projekt som pågick i Västra Götalands län under 3 år (augusti 2009-augusti 2012). I projektet deltog 507 utländska akademiker och efter avslutad kompletterande utbildning fick 63 procent av dem jobb. Genomsnittstiden för de som fick ett arbete efter att de fått uppehållstillstånd var 2,7 år. Jämfört med den genomsnittliga tiden som det tar för en invandrad akademiker att få ett arbete i Sverige är sju år men det här projektet visar alltså att det kan gå betydligt fortare bara personera i fråga får relevant hjälp på vägen.

Med relevant hjälp innebar i det här fallet att man gjorde en karläggning av personernas utbildningar och examina och kompletteringsbehov avseende akademisk utbildning och arbetsmarknadskompetens. Rapportförfattarna poängterar att denna kartläggning bör göras så snart som möjligt så att personen har en chans att komplettera sin kompetens så att den överensstämmer det svenska utbildningssystemet.

Parallellt med detta fick akademikern också genomgå studier i svenska för utländska akademiker (SFUA) vilket är ett slags målgruppsanpassad SFI (svenska för invandrare) för invandrare med akademisk bakgrund.
Vid sidan av dessa åtgärder fick deltagarna även yrkesrelaterad information om möjligheter till studier och arbete i Sverige. Några fick även mentorer som jobbade inom samma bransch som dem.
I rapporten konstateras att samtliga resurser som krävs för att effektivisera invandrade akademikers etablering på arbetsmarkaden finns redan i dag, men, att det ser olika ut beroende på var i landet man bor. Det som saknas är en myndighetsgemensam struktur.

Rapportförfattarna föreslår att insatser för utländska akademiker bör bedrivas som reguljär verksamet, det vill säga ges permanent organisering och finansiering samt utgöra en del av det ordinarie mottagandet och introduktionen till det svenska systemet.

IT- Ingenjören Oksana Romaniuk kommer från Ukraina och har bott i Sverige i tre år. Hon flyttade till Sverige för att studera på ett masterprogram i datautveckling i Växjö och när hon var klar med studierna flyttade hon till Stockholm. Oksana pluggade svenska parallellt vid sidan av sina IT-studier och nyligen fick hon ett jobb som konsult på Nasdaq OMX.

Oksana Romaniuk

– Jag har jobbat som kravanalytiker under fem år i Ukraina men det räknas inte i Sverige, säger Oksana och förklarar att hon för att få jobb i Sverige har varit tvungen att prova något nytt.
Oksana sökte jobb i åtta månader innan hon fick napp men beskriver ändå sin ”resa” från det att hon fick uppehållstillstånd till jobb i Sverige som bra.
Hon har haft stor nytta av de SFINX-kurser (intensivutbildning i svenska för ingenjörer) som hon har läst. Hon har också haft hjälp av Sveriges Ingenjörs mentorsprogram.
– Jag började för tre månader sedan och jag har stor hjälp av min mentor Eva. Exempelvis hjälpte hon mig att förbereda mig innan jag skrev på mitt arbetskontrakt som konsult och hon har också hjälpt mig att lägga fram argument till min chef om varför jag ska få gå en certifieringskurs. Hon hjälper mig att utveckla mig och det är bra för jag vill bli bättre på det jag gör för att kunna jobba med mer avancerade arbetsuppgifter i framtiden, förklarar Oksana.

Hennes tips till utländska akademiker är att om de inte hittar ett jobb snabbt så kan de prova att söka i en annan bransch eller sänka kraven för de jobb de söker.

– Och till svenska myndigheter är tipset att se till att alla får information om vilka möjligheter som faktiskt finns tillgängliga för utländska akademiker, säger hon.

Anna Eriksson

Läs rapporten Projekt Utländska Akademiker här.

Infosajt

I projektet utformades informationssajten www.informationsverige.se som är en portal för nyanlända akademiker.

Fakta utländska ingenjörer
* I Sverige finns 400 000 utlandsfödda med någon form av eftergymnasial utbildning.
* Utlandsfödda akademiker är i högre utsträckning än infödda akademiker arbetslösa, arbetar deltid, saknar tillsvidareanställning och är överkvalificerade i de anställningar de har.
* Endast drygt 50 procent av de utlandsfödda akademikerna har fått sin utbildning bedömd av svensk myndighet.

3 KOMMENTARER

  1. ÄVEN särskilt tufft med utlandskt klingande namn

  2. Men tanke på att en invandrare som även studerat i Sverige har tuffare att få jobb efter sina studier så borde vara en förändring på reglerna när det gäller att betala tillbaka lånen till SCN.
    T e x att man inte ska behöva betala sitt lån direkt efter att man är färdig med sin utbildning eller så länge man inte har fått sitt första jobb efter sin utbildning.

    Taraneh

Comments are closed.

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA