Korta jobb i Sverige måste anmälas

0
1150

Pia Lindqvist, Arbetsmiljöverket.

Utländska företag som ska skicka personal på uppdrag i Sverige i mer än fem dagar är sedan den 1 juli skyldiga att anmäla det till Arbetsmiljöverket.  Ingenjören har pratat med Pia Lindqvist, jurist och sakkunnig på utstationeringsregler på Arbetsmiljöverket som förklarar vad lagändringen innebär.

Vad är egentligen utstationering?
En utstationerad arbetstagare är en person som skickas till Sverige från sin arbetsgivare i ett annat land för att arbeta här under en begränsad tid.

Och vad innebär de nya bestämmelserna?
Numera är alla utländska företag som skickar personal till Sverige i mer än fem dagar skyldiga att anmäla detta till Arbetsmiljöverket. Registret är till för att underlätta för myndigheter och fackföreningar att bevaka arbetstagarnas rättigheter. Alla som är utstationerade för att arbeta i Sverige har rätt till anställningsvillkor i nivå med vad som beskrivs i utstationeringslagen. Arbetsmiljölagen är en av de lagar som också gäller för arbetstagarna.

Vilka omfattas av de nya reglerna?
Skyldigheten att anmäla så kallade utstationerade arbetstagare gäller för arbetsgivare, både inom eller utanför EU, som skickat personal till Sverige. Det gäller även inom koncerner, till exempel när ABB-anställda i andra länder kommer till Sverige och arbetar i mer än fem dagar.

Är inte fem dagar en väldigt kort tid?
Man kan tycka det och i den remissrunda som föregick lagändringen framkom synpunkter på detta, men regeringen valde att sätta gränsen till fem dagar. Det kommer att innebära att det som många företag betecknar som en längre tjänsteresa blir ett utstationeringsärende och ska anmälas.

Hur går anmälan till?
Anmälan görs via vår webb www.av.se. Arbetsgivaren behöver även utse en kontaktperson i Sverige. Personen ska bland annat kunna visa handlingar som bevis för att utstationeringslagen följs, exempelvis anställningsavtal. Om till exempel ett svenskt företag tar hit en eller flera konsulter från ett utländskt företag som inte har ett kontor i Sverige kan någon av konsulterna vara kontaktperson.

Vad vill man uppnå med det här registret?
Idag saknas uppgifter om vilka utländska företag och arbetstagare som finns i Sverige och inom vilka branscher.När registret finns på plats ger det Arbetsmiljöverket en kartbild av dem som är här och arbetar tillfälligt från andra länder. På så vis kan verket och arbetsmarknadens parter lättare försäkra sig om att utländska arbetstagare får de villkor de har rätt till enligt våra lagar. Det är svensk lag som gäller för utstationerade arbetstagare inom till exempel arbetsmiljö, diskriminering på arbetsplatsen och arbetstider.

Hur ska Arbetsmiljöverket kunna kontrollera att de utländska företagen gör anmälningar?  
Det vet vi inte riktigt än. Just nu pågår arbetet med att utforma en strategi för tillsynen. Våra inspektörer i distrikten över hela landet arbetar ju redan i dag med tillsyn av arbetsmiljön.  Det är rimligt att anta att de också får ansvaret för att kontrollera att de här nya bestämmelserna följs.

Hur hög är straffavgiften?
Förordningen anger att arbetsgivare som inte följer bestämmelsen genom att inte göra en anmälan eller genom att lämna felaktiga uppgifter ska betala en sanktionsavgift på 20 000 kronor. Det är viktigt att påpeka att det är den utländska arbetsgivaren som straffas.

Karin Virgin

 

 

 

 

 

 

 

SENASTE NYTT

Usb-minne

Se upp med vad du sparar – kan vara stöld av företagshemligheter

Sparar du programkod, någon ritning eller en kundlista? Om arbetsgivaren anklagar dig för att ha stulit företagshemligheter kan det bli dyrt. 

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.