Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad EU inför yrkeskort för ingenjörer

EU inför yrkeskort för ingenjörer

Planerarna på ett europeiskt yrkeskort för ingenjörer kan ställa till problem för svenska ingenjörer som vill jobba utomlands. Ingen examen – inget yrkeskort.

Om två år kan det komma att krävas ett yrkeskort för ingenjörer i Europa. EU-kommissionen anser att ett nytt yrkeskort skulle förenkla rörligheten inom Europa. Sverige har inte varit pådrivande i frågan men kommer att omfattas av samma krav som alla EU-länder.

Formellt kommer direktivet att antas av kommissionen under hösten och sedan har alla EU-länder två år på sig att förbereda arbetet innan det blir skarpt läge. Vem som ska utfärda kortet i Sverige är inte klart, inte heller om kortat kommer att kosta något.

– Feani (Federation of National Engineering Association) som har drivit frågan om ett yrkeskort för ingenjörer har ett kommersiellt intresse. De har föreslagit att kortet ska kosta en summa att utfärda via deras medlemsländers ingenjörsorganisationer. Förslaget till direktiv är väldigt övergripande och jag tolkar det som att det är upp till varje land att avgöra av vem och hur kortet ska utfärdas, säger Laila Abdallah, utredare på Sveriges Ingenjörer.

Många frågor återstår med andra ord att lösa innan hösten 2015 då kortet kan komma att tas i bruk. I Sverige finns det flera särskilda omständigheter att ta hänsyn till. Dels kräver svenska civil- och högskoleingenjörsyrken ingen legitimation, som till exempel läkare och numera även lärare gör. Dels finns det inte en EU-gemensam standardisering av ingenjörsyrken i dag.

– Men allvarligaste problemet är att genomströmningen bland svenska ingenjörsstudenter är så låg, säger Laila Abdallah.

Inte mer än omkring 60 procent av civilingenjörerna och bara omkring 40 procent av högskoleingenjörerna tar ut examen. Många lämnar högskolan med några resttentor.

– Har man ingen examen kommer man inte kunna få ett yrkeskort och det kan innebära att många svenska ingenjörer får problem när de vill arbeta i andra länder, säger Laila Abdallah.

Hon tycker att den låga genomströmningen är ett stort problem och Sveriges Ingenjörer har uppmärksammat frågan under en längre tid. Yrkeskortet kan ställa frågan på sin spets.

Sara Bratberg har tillsatts av utbildningsdepartementet som utredare av direktivet. Hon har fram till den 11 april 2014 på sig att utforma ett förslag på hur hanteringen av yrkeskort ska gå till i Sverige.

– Yrkeskortet är bara en del av direktivet som handlar om att kunna jämföra yrkeskvalifikationer länder emellan. Jag ska se över direktivet i sin helhet och föreslå hur det ska genomföras och vilka myndigheter som ska få ansvar för olika uppgifter.

Hon har nyss påbörjat uppdraget och i oktober kommer hon att bjuda in myndigheter, organisationer och andra som beröras av detta.

Karin Virgin

10 KOMMENTARER

  1. Konsekvensen blir förhoppningsvis att en slutförd och komplett utbildning (=examen) värderas högre. Det motiverar säkert en del studietrötta personer att ta sig i kragen och slutföra sina utbildningar, vilket bara är positivt.

  2. Jag kanske är helt ut eoch cyklar, men… vad är poängen? Förutom att administrera lite mera? Införde vi inte just bolognasystemet för att eleminera detta problem mellan EU länder etc gällande vår civilingenjörsexamina och master etc?
    Vad är det för skillnad på detta kort och det diplom du får vid avlagd examen (som visas för arbetsgivare)? Om du har ett kort vad är meninen med det? Förutom att du måste betala än mer och tvingas in i föreningar. Det måste ju finnas så som ”An Onym” säger någon granskning om det skall funka som någon ”kvalitetsstämpel”.
    Låter lite som allt trams de håller på med här i UK med CEng etc, där man måste betala och ”bevisa” sig igen genom ”profissionel registrering”. Har du din examina så har du väl för tusan din examina? Det är väl bättre att kontrolera kvaliteten på våra universitet ist?

  3. Om det skall vara till någon nytta med yrkeskort måste det ju finnas en trovärdig organisation som kan återkalla yrkeskortet om innehavaren visat sig vara fullständigt oduglig eller på något annat sätt misskött sig inom yrket.
    Jämför med körkort för bilförare och sjuksköterskors legitmation.

  4. Har det någon betydelse hur folk nått sin kunskap? Kan man sin sak ska inte formen man lärt sig det på stå i vägen, så jag hoppas att arbetsgivarna inte tar tills sig detta av lättja. Har själv examen, men några av de jag jobbat med har inte haft det, och det har inte varit något hinder. Kunskap före utbildning tack, även om det ena verkligen inte utesluter det andra.

  5. Kommer yrkeskortet att utfärdas även för gymnasieingenjörer ? När vi stenåldersmänniskor studerade så var högskoleingenjören inte uppfunnen ännu.

    • Lasse, Martin och Alex! De frågor ni ställer är några exempel på frågetecken som måste redas ut innan direktivet kan implementeras. Det arbetet pågår just nu och kommer att vara klart under våren 2014. Ingenjören återkommer och rapporterar mer kring detta.
      /Redaktionen

  6. Äntligen får vi som sjuksköterskan och läraren en legitimation. Då kan B-laget utan examen söka jobb som passar dem. Utan legitimation inget ingenjörsjobb. De som inte klarar av utbildningen platsar inte som ingenjör.

  7. Vad händer för de ingenjörer som har svensk, teknisk, examen från teknisk högskola som inte faller under den gängse yrkesexaminan Högskoleingenjör eller Civilingenjör? Ex. teknologie kandidat/master.

  8. En intressant fråga. Det borde även öka genomströmningen om man behöver examen för att få kortet. Å andra sidan borde flera års arbete som ingenjör också kunna gälla som kvalifikation även utan formell examen om någon enstaka tenta saknas. Och visst är det svårt att jämföra examina mellan olika länder. Kraven är extremt olika. Har jobbat med ingenjörer från många länder och vissa är jätteduktiga medan andra inte kan någonting. Det intressanta är när man lyssnar med kollegor och det framkommer att alla har samma uppfattning om att ingenjörer från vissa länder i princip är odugliga medan de från andra är fantastiska. Högst håller jag nog franska Polytechnique.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA