Sverige kan gå före i klimatarbetet

0
1052

Foto: Jenny Grensman. Professor Staffan Laestadius menar att det bara skulle behövas extra satsningar på 3-4 procent av BNP för åstadkomma förändring.

Hur världen ska möta klimatförändringarna och ställa om till ett mindre fossildrivet levnadssätt är en av vår tids största utmaningar. Vem ska lösa problemen? KTH-forskaren Staffan Laestadius menar att Sverige kan gå före. Lösningarna finns.

I kanadensiska Vancouver, Greenpeaces födelsestad, planerar man att bygga en hel stadsdel i trä. En del av den datagenerade bilden av höghusen pryder omslaget på Staffan Laestadius nyutkomna bok Klimatet och välfärden – mot en ny svensk modell. Staffan Laestadius är professor i industriell utveckling – om mekanismerna bakom industriell och teknisk förändring och hur företag gör för att möta nya utmaningar. Hans bok handlar i mycket om det. Att vi behöver ta in att framtiden kommer att se annorlunda ut och om vi ska klara det bör vi tänka om. Inte återgå till att äta bark och gå klädda i vadmal utan just tänka om.
–Eftersom jag inte är klimatforskare kan jag anlägga ett litet annorlunda perspektiv och också nå andra grupper, säger han. Och samhällsomvandling är mitt område.

— Ny teknik är en del av omställningen och lösningen på problemen men det som främst behövs är att vi sätter upp nya ramverk, tar fram incitament för att verkligen styra samhället bort från vårt kolberoende. Politikerna har en stor uppgift framför sig, förklarar Staffan Laestadius. Mycket av det som behöver göras är fullt möjligt att ta itu med redan i dag och med befintlig teknik.

En ordentlig energiprishöjning skulle till exempel få fart på energieffektiviseringen. En annan sak vi skulle kunna göra ganska lätt är att bygga ut kollektivtrafiken.
— Transporter är ett av de viktigaste områdena i omvandlingen, säger Staffan Laestadius. Alla är egentligen överens om att vi behöver åka mer kollektivt. Vi skulle också kunna ha mycket färre och mindre bilar. De flesta transporter är så pass korta att de skulle kunna skötas med elbilar. Den enda gång om året vi behöver en tvåtonsbil för att ta hela familjen till fjällen skulle vi kunna hyra en sådan.

Klimatet och välfärden är utgiven på Boréa förlag.

En av Staffan Laestadius utgångspunkter är att Sverige bör gå före och visa hur man kan göra. De senaste årens halvt misslyckade försök att få till globala överenskommelser har visat på de enorma problemen att komma överens. Sverige, som har goda förutsättningar för att kunna ställa om kan vara ett gott exempel för andra att kopiera.
— Ska man alltid vänta tills den som är sämst eller senast ute innan man sätter igång med något blir det inte mycket gjort, säger han.

Hans förslag förutsätter också att politikerna förmår se över blockgränserna och komma överens om vart Sverige ska. Han tar grundlagen, riksbanken, budgetreglerna och norrmännens oljefond som exempel på hur länder har lyckats få fram sådana riktlinjer som alla partier ställer upp på och som därför får långsiktigt genomslag.

Staffan Laestadius sätter en startpunkt för det svenska politiska klimatmedvetandet till en omfattande intervju med Olof Palme för snart 40 år sedan där han utnämnde klimatfrågan till vår tids största utmaning och där han förespråkade försiktighetsprincipen. Men fortfarande hamnar den tilltagande klimatkrisen långt ner på den politiska agendan. Innan vi tar tag i klimatet ska vi lösa den ekonomiska krisen, vårdkrisen, äldreomsorgskrisen och inte minst krisen i skolan.

–Min nya svenska modell betyder att vi kanske får acceptera att produktivitetshöjningarna inte kan ligga på en så hög nivå. Vi kan inte sätta in nya fossilkrävande maskiner utan en del av omställningen består i att vi satsar på mer arbetsintensiva åtgärder. Vi måste också i en övergångstid göra stora investeringar som i sig inte är koldioxidneutrala men som leder till stora utsläppsminskningar. At bygga mer järnväg ger till exempel en hel del utsläpp men leder till mer miljövänliga transporter. Mycket av det jag förslår skulle också skapa väldigt många nya jobb och kunna bidra till att de andra kriserna också får en lösning.

En av illustrationerna i hans bok visar ett vindkraftverk där själva tornet är gjort av trä. Att bygga ut busstrafiken och investera stort i vindkraft är två åtgärder som Laestadius förslår.
— Plocka de lågt hängande frukterna, säger han. Bränslecellerna som Obama var här och tittade på i alla ära, men vi kan göra väldigt mycket med den teknik som redan finns.
Jenny Grensman

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken.