Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv "Vi trampar vidare i hans spår"

”Vi trampar vidare i hans spår”

POLHEMSPRISET. Stora utbyggnader av förnyelsebar energi kan bli möjligt med den brytare som Jürgen Häfner och Lars Liljestrand har tagit fram.

Jürgen Häfner. Foto: Pernilla Pettersson/pernilla-P.com
Jürgen Häfner. Foto: Pernilla Pettersson/pernilla-P.com

På några millisekunder kan brytaren hindra flera hundra kilovolt likspänning. Brytaren som Jürgen Häfner, utvecklingschef vid enheten för högspänd likström på ABB i Ludvika, och forskaren Lars Liljestrand på ABB i Västerås, har tagit fram ska göra det möjligt att bygga stora nät av högspänd likström.

Fördelarna med likströmstekniken jämfört med växelström är flera. Den går snabbare och tappar mindre kraft på långa sträckor samt går att överföra med hjälp av kablar som grävs ned, i stället för fullt synliga vajrar som går kors och tvärs ovanför marken. Kruxet har varit att ett fel kunde slå ut hela nätverket. Brytaren stänger av strömmen lokalt där felet har uppstått.

Lars Liljestrand. Foto: Pernilla Pettersson/pernilla-P.com
Lars Liljestrand. Foto: Pernilla Pettersson/pernilla-P.com

Enligt nomineringstexten till Polhemspriset ökar brytaren potentialen ”för småskalig energiproduktion och förnyelsebar energi”. På ett mer effektivt och billigare sätt ska den kunna bidra till att föra till exempel solenergi från Sahara eller vindkraft från havet till städer långt därifrån, enligt de nominerade.

Att Jürgen Häfners enhet åter igen uppmärksammas av kommittéen bakom Polhemspriset är som att vinna på ett lotteri, tycker han. Den tidigare utvecklingschefen Gunnar Asplund i Ludvika vann nämligen Polhemspriset 1999 för sitt utvecklingsarbete inom HVDC Light, som innebar att likströmsöverföring kunde börja användas även vid låga effekter och över korta avstånd.

– Tänk att vi som befinner oss mitt i skogen i lilla Ludvika hela tiden ligger i framkanten av utvecklingen, säger Jürgen Häfner.

Lars Liljestrand lyfter fram Christopher Polhem som en föregångare. Han som med hjälp av vattenhjul vid ett vattenfall och en stånggång kunde driva vattenpumpar i gruvor.

– Det är i princip samma problem som vi löser, det vill säga föra över energi från en källa till förbrukare, fast vi använder ett elektroniskt transmissionssystem. Jag tror säkert att Christopher Polhem skulle vara rätt nyfiken på att se vår lösning. Vi trampar vidare i hans spår, säger Lars Liljestrand.

Hur snart brytaren kan börja användas i större skala hänger på kunden, berättar utvecklingschefen Jürgen Häfner. Det finns redan HVDC-länkar där tekniken kan användas.

Läs intervjuer med övriga nominerade till årets Polhemspris:

Solgun Drevik: ”Jag är stolt som en tupp”

Petra Wadström: ”Jag ville inte titta på stora lösningar”

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

VI REKOMMENDERAR

Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

0
Går det att få semesterkänsla i en tid av distansarbete och restriktioner? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

TOPPLISTA