Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Individuell lön gav mindre spridning

Individuell lön gav mindre spridning

Yrken med större lönespridning lönar sig mer. Men i Sverige har lönespridningen stannat av och rent av minskat något trots att allt fler har individuell lönesättning.

Civilingenjörer, ekonomer och jurister tillhör de yrken som visar på en relativt stor lönespridning och också har en god löneutveckling. De två sakerna hör ihop. Samtliga lärarkategorier samt sjuksköterskor och bibliotekarier tillhör yrken där lönespridningen är nära noll och de har också dålig chans att göra lönekarriär. Det vill säga att de inte har särskilt mycket mer i lön när de går i pension än när de började arbeta.
Det konstaterade Saco:s statistiker Thomas Ljunglöf när han talade på ett seminarium om lönespridning.
Huvudtalarna på seminariet var författarna till en antologi om lönespridning som Saco ger ut och som bland annat försöker svara på frågan” Hur kan man säga att inkomstklyftorna ökar samtidigt som det visar sig att lönespridningen har minskat?”

– Vi vill reda ut begreppen eftersom det ofta finns en viss förvirring när vi diskuterar lönespridning vad det egentligen är vi diskuterar, hur och vad vi mäter, säger Lena Granqvist, tillförordnad samhällspolitisk chef på Saco som varit redaktör för boken. Vi analyserar hur lönespridningen har förändrats sedan 90-talet och vår slutsats om man kan kalla det så, är att under 2000-talet har det hänt något som vi inte riktigt kan ta på. Lönespridnigen har minskat. Till exempel har lönespridningen minskat mellan dem som har högskole- och gymnasieutbildning. Att det sker samtidigt som individuell- och lokal lönesättning har spritts till stora grupper är intressant.

Löneskillnaderna har också minskat om man jämför högskoleutbildade i privat- och offentlig sektor. Sektorerna har närmat sig varandra genom att den individuella lönesättningen numer tillämpas i båda sektorerna. Med individuell och differentierad lönesättning i allt fler sektorer borde lönespridning ha ökat, men så har inte blivit fallet.

Ett exempel är skolan. Där har man nyligen frångått ett tarifflönesystem för att börja med individuell och differentierad lönesättning men resultatet förra året i Stockholms skolor blev att lönerna sjönk och spridningen minskade.

– Det är skillnad på bra och dålig lönesättning, säger skolborgarrådet Lotta Edholm (fp) i en kommentar. Jag tror att det är brist på kompetens inom lönesättning i skolan efter alla år med tariffsystemet. Vi måste utbilda cheferna.

– Vi ser också att arbetslivet har förändrats och blivit mer komplext, sade Lena Granqvist. Det gäller alla grupper, arbetare som tjänstemän. Det krävs att vi ska samverka och samarbeta och det gör att annat än rent formella meriter spelar in när lönen ska sättas. Och sådana meriter tror vi kanske bättre kommer fram med den individuella lönesättningen.

Att lönen är viktig för produktiviteten anses ganska vedertaget. Men kanske är det inte lönen i sig utan vår upplevelse av lönen som spelar roll. Jag kan vara missnöjd med min lön på grund av att alla runt om kring mig tjänar mer och att jag tycker det är orättvist. Och de anställda på en arbetsplats kan vara nöjda med en ganska dålig löneutveckling om de har fått en bra förklaring till varför den blev dålig och förstår och ställer upp på hur arbetsgivaren tänker.

– I debatten förutsätts ofta att lönespridning är bra för. Men lönespridning kan ju också leda till sådan konkurrens att anställda försöker konkurrera ut varandra, säger ekonomen Håkan Regnér.

LO-ekonomen Ola Pettersson pekar på att svensk lönespridning ser ut som den gör mycket på grund av att LO-familjen med rätt stor framgång har hävdat lägsta-lönerna. I USA finns det till exempel mycket större lönespridning men frågan är om vi vill ha ett samhälle där heltidsarbetande inte kan klara sig på lönen.
Jenny Grensman

Antologin om lönespridning heter just Lönespridning och är utgiven på SNS Förlag.

1 KOMMENTAR

  1. Undrar vad det är som är så svårt att förstå?
    Lönehöjningarna i år kommer att hamna någonstans kring (max?) 2 % i medel, helt enligt avtal, vilket ger cheferna ett ytterst begränsat manöverutrymme.
    I grunden är alternativen a) att ge en del medarbetare ingen eller extrem låga lönehöjningar för att kunna ”belöna” någon enskild medarbetare extra. Eller b) ge alla en lönehöjning omkring medel, vilket ger en mycket begränsad lönespridning.
    I två artiklar i samma nyhetsbrev kritiseras båda varianter.
    Undrar verkligen hur man tänker då?
    Min egen erfarenhet är att de allra flesta ingenjörer gör ett bra eller rentav mycket bra jobb. Klart att de får positiv återkoppling från sina chefer. Klart att då alla få ungefar lika mycket (eller kanske snarare lika lite) av potten som chefen har att fördela ur.
    Klart att lönespridningen blir liten – om man nu inte fördrar den nästan digitala ”allt eller inget” varianten……?

Lämna ett svar till JR Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.

Det här är frågorna om semester som många ställer nu

0
Fick du inte semesterveckorna du hade hoppats på? Vill du hellre vara långledig på vintern men chefen säger nej? Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, svarar på de hetaste semesterfrågorna.
Patricia Quaglia och Sofia Johannesson

Hållbarhet och chefsfrågor vinnare i Ingenjörsvalet

0
Årets Ingenjörsval är avgjort. Ericssonlistan blev störst, men störst ökning fick Ingenjörer för ett hållbart samhälle och Chefer och ledarskap. Dessutom ökade valdeltagandet.

Här är årets 70 hetaste forskningsprojekt

0
Teknik i mänsklighetens tjänst var temat för årets IVA-lista över forskning med potential att förändra världen. Här är hela listan.

Tre metoder som tar udden av stressen

0
Oro kan komma plötsligt, lägga sig som ett lock över tankarna och ge ont i magen – även när den är helt obefogat. Här är tre konkreta tips på hur du kan hantera oro och stress i vardagen.
Arbetslöshet april 2020-april 2022

Arbetslösheten sjunker igen – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten för ingenjörer fortsätter att sjunka och tangerar nu den lägsta nivån sedan 2012. Men nivåerna skiljer sig mellan inriktningarna – särskilt för civilingenjörer.

Kreativa ingenjörer gör vetenskap spännande för alla

0
Att göra vetenskap begriplig är utmaningen som inspirerar forskningsingenjörerna Magnus Lindgren och Gabrielle Beans Picón på Curiosum i Umeå. Läs vad de gör på jobbet.

Byt jobb och höj din lön

0
Det finns inget bättre sätt att höja sin lön än att byta jobb. Ingenjörer inom privat sektor som bytte jobb under 2021 fick i genomsnitt 3 000 kronor högre lön än de som stannade kvar.
Prokrastinering

Så slutar du skjuta upp viktiga arbetsuppgifter

0
Vattnar du blommorna eller kollar mejl i stället för att ta tag i viktiga uppgifter på jobbet? Läs då de här råden från Harvard Business Review.

Nytt verktyg förutspår kompetensbehoven

0
Vilket programmeringsspråk är hetast just nu? Nu lanseras ett nytt verktyg som kan förutsäga efterfrågan på digital kompetens inom data och IT. 

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Cykel som förmån – hur funkar det?

2
Den 1 januari 2022 infördes en skattelättnad för så kallade förmånscyklar – när arbetsgivare tillhandahåller cyklar för privat bruk till sina anställda. Men hur fungerar det att skaffa cykel via jobbet? Och är det bra?

TOPPLISTA