Högskolan måste bli mer jämställd

2
1301

För att få fram fler kvinnliga professorer förslår regeringen en ny arbetsordning där lärosätena själva sätter upp sina mål. Bra tycker Sveriges Ingenjörer, men vad händer om högskolorna misslyckas?

23 procent av alla professorer vid högskolan är i dag kvinnor. Inom teknisk forskning är andelen 13 procent i snitt och arbetet med att få in fler kvinnor går ganska långsamt.

För att få upp takten i jämnställdhetsarbetet kom regeringen i våras med en promemoria där man förslår att varje lärosäte ska sätta upp egna mål vad gäller andelen kvinnliga professorer. Målen, som ska gälla treårsperioder, ska antas i dialog med regeringen och innebära en ambitionshöjning i förhållande till nuläget. När tiden för perioden är slut ska man utvärdera hur det gick. Har man uppnått målet och ligger inom en fördelning på 40 % -60 % så behöver inte nya mål sättas. Inför varje treårsperiod bör man dock kontrollera hur fördelningen är.

Gästprofessorer och adjungerade professorer ska redovisas för sig.
Små högskolor med få professorer behöver inte anta mål utan får redovisa hur de arbetar med att uppnå en jämnare könsfördelning i sitt rekryteringsarbete.

Sveriges Ingenjörer tycker att regeringens förslag i stort är bra men undrar vad som händer om lärosäten inte uppnår sina mål.
– När det gäller utbildningsutvärderingar riskerar lärosäten att förlora sin examensrätt, ett reellt hot, om man inte håller en god kvalitet, säger Laila Abdallah, utredare på Sverige Ingenjörer. Vi undrar vad regeringen har tänkt sig ska hända om man inte arbetar seriöst med den här frågan.

På de tekniska högskolorna är andelen kvinnliga professorer ofta lägre än inom andra utbildningsinriktningar och lägre än riskgenomsnittet. Chalmers och KTH ligger på 11 respektive 14 procent medan Lunds Tekniska högskola har 18 procent kvinnliga professorer.

Sveriges Ingenjörer delar regeringens uppfattning att jämställdheten är en viktig fråga inte minst om man ser den som ett sätt att ta tillvara Sveriges resurser. Men i sitt remissvar påpekar förbundet också att underlaget för en jämnare könsfördelning inom teknisk forskning ofta är dåligt. Män dominerar bland både doktorander och forskare på området vilket gör att det tar längre tid att få en mer jämställd fördelning.

Bland annat kommer forskare inom naturvetenskap och teknik i högre utsträckning från hem med disputerade föräldrar. Andelen doktorander från hem med disputerade föräldrar är 20 procent inom naturvetenskap och teknik medan den inom exempelvis vård-, omsorg och undervisning är 1-2 procent.

-Att det är tuffare förutsättningar att förbättra rekryteringsunderlaget på kvinnliga professorer inom det tekniska området bör därför särskilt beaktas i formuleringarna av målen vid de tekniska lärosätena, menar Laila Abdallah.

Jenny Grensman

2 KOMMENTARER

  1. Antagningen är fördelad 61-39%, så inte riktigt lika långt från det accepterade intervallet 60-40 som könsandelarna för professorer. Men om vi skulle hålla oss till ämnet?

  2. Borde man inte försöka göra något åt snedrekryteringen till högskolan också? Om jag minns rätt så är det ca 1/3 män och 2/3 kvinnor på högskoleutbildningarna. Har aldrig hört något om insatser för att åtgärda det problemet. Är det kanske bara intressant med jämställdhetsarbete när kvinnor är underrepresenterade? ;)

Lämna ett svar till Fredrik Avbryt svar

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ökad risk för stress och ohälsa bland lärare på högskolan

Nu kommer signaler om att stress och ohälsa ökar bland lärare på universitet och högskolor. Här är några varningstecken som du bör vara vaksam på.
Ulrika Lindstrand

Medlemsavgiften höjs: “Måste ta höjd för att det kan bli många arbetslösa” 

Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand kommenterar beslutet att höja medlemsavgiften. 

”Las-förslag gör oss provanställda hela arbetslivet”

Osäkra anställningar och risk för godtyckliga uppsägningar. Det är några av riskerna som Sveriges Ingenjörer ser med förslaget om förändrad arbetsrätt.

Hon tar smarta lösningar från rymden till jorden

Cecilia Hertz lyssnade inte på tvivlarna utan följde sin dröm. Sedan snart 20 år driver hon det enda svenska företaget inom rymddesign.

Vad vet du om rymden? Testa dina kunskaper

Hur kan en tvättmaskin i rymden fungera och vad packade Christer Fuglesang på sin första rymdfärd? Svaren i vårt rymdqiz finns i Cecilia Hertz bok "Rymden och allt den har att lära oss."
Camilla Frankelius

Fyra gånger så många varsel – men oklart hur många som blir uppsagda 

Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius kommenterar arbetsmarknadsläget för ingenjörer. 
Betala räkning med bankid

Flera a-kassor planerar att höja avgiften

Fler arbetslösa och högre ersättningsnivåer ger ett nytt läge för a-kassorna. Akademikernas a-kassa avvaktar med eventuell avgiftshöjning och klarar handläggningstiden för de flesta.

Akut läge ökar intresset för att jobba med förändring

Ingenjören David Andersson märker av ett ökat intresse för förändringsarbete. "Det handlar både om att företag har tid, men framför allt om att läget är akut" säger han.

Nu ska utbyggnaden av ingenjörsutbildningar granskas

Riksrevisionen ska granska regeringens uppdrag till universitet och högskolor att ordna fler platser på vissa utbildningar, bland annat för ingenjörer. Sveriges Ingenjörer välkomnar granskningen.

Så kan Sverige få ut mer av forskningen

Förutsättningarna för innovationer och nyttiggörande av forskning ser olika ut på olika lärosäten. Mer tydlighet i uppdraget efterlyses.