Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Teknik & Miljö Entreprenörskap Forskare kan göra mer än att forska

Forskare kan göra mer än att forska

Om all forskning har kravet på sig att vara direkt samhällsnyttig kan vi stå inför svårlösta problem i framtiden. Vem vet vilken kunskap vi behöver om 20 år? Chalmersforskaren Eugenia Perez Vico vill att vi breddar nyttobegreppet inom forskning

Från politiskt håll finns det stora krav på att forskningen ska bidra till samhällutvecklingen. För att mäta forskningsframgångar används ofta mätbara kriterier: hur många patent ett projekt har genererat, hur många företag som har startats och hur många jobb som har skapats genom kommersialisering av forskningsresultaten.

Chalmersforskaren Eugenia Perez Vico som försvarade sin doktorsavhandling förra veckan vänder sig emot den här snäva synen på vad som är nyttig forskning.

eugenia-perez-vico– Det som betraktas som nyttigt i dag kanske inte alls är intressant i framtiden och tvärt om. Väljer vi bort alla forskningsråden där vi i dag inte tydligt kan se en tillämpning är risken stor att vi inte klarar nödvändiga teknikskiften i framtiden, säger hon och nämner elbilar som ett exempel.

– Där hävdas det från flera håll att omställningen till elbilar skulle kunnat gå snabbare om man på ett tidigt skedde hade satsat mer resurser inom området.

Eugenia Perez Vico menar också att forskaren har många viktiga roller, utöver att leverera forskningsresultat. I den doktorsavhandling som hon försvarade förra veckan identifierar hon sju roller där forskaren kan göra nytta: som forskare, lärare, rådgivare, debattör, nätverkare, infrastrukturutvecklare och entreprenör.

Rollen som debattör är inte främmande för samhällsvetenskapliga forskare men inom teknikområdet är det inte lika vanligt att forskarna hörs i samhällsdebatten.

– Jag har sett några exempel inom energiområdet och några inom nanoteknik, men jag skulle vilja höra fler tekniska forskare i debatter. Teknikval är viktiga frågor där lobbyister kan få en stor roll när politikerna saknar kunskap. Vilka energislag ska vi exempelvis satsa på?  I den debatten vill jag höra flera forskare, säger Eugenia Perez Vico.

Hon tycker att det saknas resurser på högskolorna för att forskarna ska kunna utveckla andra roller än den konventionella forskarrollen. Det saknas tid men det är också en värderingsfråga. Andra roller som exempelvis att delta i samhällsdebatten värderas inte lika högt som initiativ och framsteg inom den mer snäva forskarrollen.

I dag bedöms forskning i allmänhet utifrån ett antal vedertagna kriterier som gör att vissa forskare och forskningsområden får svårt att hävda sig. Det kan handla om forskning som inte tydligt levererar direkta lösningar på dagens samhällsproblem men också projekt där forskarna har valt en bredare roll.

– Det är viktigt att ha rätt förväntningar på rätt typ av forskning. I dagens utvärderingar och stödsystem finns det inte utrymme för olikheter. Det finns forskning med helt andra målsättningar än kommersialisering. säger Eugenia Perez Vico.

Hon tycker att kravet på den kommersiella nyttan med forskning har ökat på senare tid.  I forskningspropositionen betonas den nyttiga forskningen mer än någonsin men hon anar glädjande nog en breddning av begreppet, inte minst från universitetsledningarna.

– Jag såg en debattartikel nyligen från universitetsledningen i Lund och Uppsala som pekade på behovet av att bredda nyttighetsbegreppet inom forskning och det gläder mig, säger hon och fortsätter.

– Det är viktigt att förstå värdet av att forskare han ha olika roller och att de föder varandra på olika sätt. Både universitetsledningar och forskningsfinansiärer måste inse att det finns många olika sätt att bidra till en förändring av samhället, både på kort och på lång sikt.

Karin Virgin

 

Läs mer i Eugenia Perez Vicos doktorsavhandling: The impact of Academia on the Dynamics of Innovative Systems: Capturing and axplaining utilities from academic R&D.

 

 

 

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

VI REKOMMENDERAR

Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

0
Går det att få semesterkänsla i en tid av distansarbete och restriktioner? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

TOPPLISTA