Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Svårt bedöma risker på nätet

Svårt bedöma risker på nätet

Många tror att de inte är lika sårbara på nätet som andra, men hur medvetna är vi egentligen om säkerhet, risker och personlig integritet på nätet?

Äldre internetanvändare känner sig i högre grad osäkra och tänker mer på säkerheten än yngre. Allra minst oroar sig 26–34-åringar, där 28 procent uppger att de sällan eller aldrig tänker på säkerhet och risker när de surfar, konstaterar säkerhetsföretaget Kaspersky Lab som gett Sifo uppdraget att göra en undersökning om svenskarnas trygghetskänsla på nätet.

Bara sex procent av de totalt 1 000 personer mellan 15–79 år som ingick i undersökningen trodde att de själva löpte någon högre risk att råka ut för ett cyberbrott. Var fjärde trodde att risken var högre för andra att drabbas. Enligt Kaspersky Lab känner sig somliga alltför säkra kring sitt internetanvändande och invaggas i en falsk trygghet, medan andra oroar sig över riskerna i onödigt hög utsträckning.

Våra känslor, egenskaper och vår självuppfattning är sådant som påverkar vilka risker vi tar på internet. Vi kan å ena sidan vara oroliga för vår integritet på internet men ändå agera motsatt. Det kan bero på att vi tror oss vara mer anonyma på nätet än vi faktiskt är, men också på grund av vårt grundläggande behov av att ha en tillhörighet, enligt säkerhetsföretaget.

Detta var utgångspunkten för den paneldiskussion som företaget anordnade på tisdagsförmiddagen i centrala Stockholm. Panelen var överens om att det behövs mer kunskap kring vårt internetanvändande. Det är svårt att bedöma riskerna med internet på ett adekvat sätt i dag, konstaterade panelen.

– Alla går inte på allt. Vissa människor utsätter sig för fler risker. Sedan kan man ha otur och råka illa ut ändå, sade Jonas Mosskin, psykolog och organisationskonsult som tittar på hur internet och sociala medier påverkar individer och grupper.

Enligt Jack Werner, sociala medier-redaktör på Metro som bland annat har skrivit om den falska nätprofilen Veronika, är en del av problematiken barnsjukdomar som bottnar i en ambivalens kring vad en identitet är på nätet.

– Vi har inte gjort ett strukturellt val. Ska vår identitet på nätet vara kopplad till en fysisk identitet? I dag finns inga hinder för att skapa ett alternativt liv på nätet.

Marcin de Kaminski, forskare som tittar på unga nätkulturer samt likheter och skillnader mellan rättsliga sociala normer på och bortom internet, ser ett glapp mellan dem som står för infrastrukturen för internet och den stora, mer osäkra massan. Man måste prata om risker så att folk förstår och hantera de risker som är verkliga, tyckte han.

– Vi har en diskussion om övervakning och riskerna på internet, men har ingen diskussion om hur man bedömer hot. Det gör att vi kanske är rädda för sådant vi inte behöver vara rädda för, sade han.

För att kunna uppskatta riskerna på ett adekvat sätt måste vi ha samlat på oss erfarenheter, sade Sara Bengtsson, hjärnforskare på Karolinska institutet med fokus på vilka faktorer som påverkar vår självbild. Vi måste veta vad som gäller, men vad gäller internetanvändningen har vi inte kommit särskilt långt ännu.

Ett problem är att många inte ser vad vi gör på nätet, vare sig det handlar om att kommentera en artikel, lägga upp en bild eller något annat, som en sorts publicering, tror Jack Werner.

– Folk har inte ett publicistiskt förhållningssätt till det man gör på nätet. Det kanske borde tillhöra allmänbildningen att bli medveten om det, sade han.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

22
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

Därför blir vi utmattade av digitala möten

0
Forskare vid Stanford University har identifierat fyra orsaker till zoom-trötthet, och vad du själv kan göra för att undvika att drabbas av det.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA