Svårt bedöma risker på nätet

0
532

Många tror att de inte är lika sårbara på nätet som andra, men hur medvetna är vi egentligen om säkerhet, risker och personlig integritet på nätet?

Äldre internetanvändare känner sig i högre grad osäkra och tänker mer på säkerheten än yngre. Allra minst oroar sig 26–34-åringar, där 28 procent uppger att de sällan eller aldrig tänker på säkerhet och risker när de surfar, konstaterar säkerhetsföretaget Kaspersky Lab som gett Sifo uppdraget att göra en undersökning om svenskarnas trygghetskänsla på nätet.

Bara sex procent av de totalt 1 000 personer mellan 15–79 år som ingick i undersökningen trodde att de själva löpte någon högre risk att råka ut för ett cyberbrott. Var fjärde trodde att risken var högre för andra att drabbas. Enligt Kaspersky Lab känner sig somliga alltför säkra kring sitt internetanvändande och invaggas i en falsk trygghet, medan andra oroar sig över riskerna i onödigt hög utsträckning.

Våra känslor, egenskaper och vår självuppfattning är sådant som påverkar vilka risker vi tar på internet. Vi kan å ena sidan vara oroliga för vår integritet på internet men ändå agera motsatt. Det kan bero på att vi tror oss vara mer anonyma på nätet än vi faktiskt är, men också på grund av vårt grundläggande behov av att ha en tillhörighet, enligt säkerhetsföretaget.

Detta var utgångspunkten för den paneldiskussion som företaget anordnade på tisdagsförmiddagen i centrala Stockholm. Panelen var överens om att det behövs mer kunskap kring vårt internetanvändande. Det är svårt att bedöma riskerna med internet på ett adekvat sätt i dag, konstaterade panelen.

– Alla går inte på allt. Vissa människor utsätter sig för fler risker. Sedan kan man ha otur och råka illa ut ändå, sade Jonas Mosskin, psykolog och organisationskonsult som tittar på hur internet och sociala medier påverkar individer och grupper.

Enligt Jack Werner, sociala medier-redaktör på Metro som bland annat har skrivit om den falska nätprofilen Veronika, är en del av problematiken barnsjukdomar som bottnar i en ambivalens kring vad en identitet är på nätet.

– Vi har inte gjort ett strukturellt val. Ska vår identitet på nätet vara kopplad till en fysisk identitet? I dag finns inga hinder för att skapa ett alternativt liv på nätet.

Marcin de Kaminski, forskare som tittar på unga nätkulturer samt likheter och skillnader mellan rättsliga sociala normer på och bortom internet, ser ett glapp mellan dem som står för infrastrukturen för internet och den stora, mer osäkra massan. Man måste prata om risker så att folk förstår och hantera de risker som är verkliga, tyckte han.

– Vi har en diskussion om övervakning och riskerna på internet, men har ingen diskussion om hur man bedömer hot. Det gör att vi kanske är rädda för sådant vi inte behöver vara rädda för, sade han.

För att kunna uppskatta riskerna på ett adekvat sätt måste vi ha samlat på oss erfarenheter, sade Sara Bengtsson, hjärnforskare på Karolinska institutet med fokus på vilka faktorer som påverkar vår självbild. Vi måste veta vad som gäller, men vad gäller internetanvändningen har vi inte kommit särskilt långt ännu.

Ett problem är att många inte ser vad vi gör på nätet, vare sig det handlar om att kommentera en artikel, lägga upp en bild eller något annat, som en sorts publicering, tror Jack Werner.

– Folk har inte ett publicistiskt förhållningssätt till det man gör på nätet. Det kanske borde tillhöra allmänbildningen att bli medveten om det, sade han.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjören som hoppade av ekorrhjulet 

Civilingenjören Anders Gustafsson tröttnade på ekorrhjulet och längtade efter att äga sin egen tid. Till slut flyttade han med sambo och fyra barn för att driva självhushåll på en gård i Småland.
Studenter i labb

Så ökar och minskar olika ingenjörsinriktningar

Vissa ingenjörsinriktningar växer. Andra - som kemiteknik och elektroteknik - dalar medan ytterligare andra ligger stabilt. Här är statistiken.

Har du rätt lön? 14 tips för att söka i statistiken

Anna Ihrfors Wikström, statistiker på Sveriges Ingenjörer, tipsar om hur man söker i Saco lönesök för att få fram relevant lönestatistik – inför lönesamtalet eller ett nytt jobb.
Claes Trolle, Eva-Britt Pers-Anderson, Lars Kiesel och Ann-Sofie Sandberg.

Ingenjörerna som jobbar efter 67

Hur är det att jobba efter att man fyllt 67? Vi frågade fyra ingenjörer som är 67+ och fortfarande jobbar.

Anställda får byta semestertillägg mot semesterdagar

Ingenjörer i Region Västerbotten kan nu ta ut sitt semestertillägg i form av dagar istället för pengar. Detta är något som facket länge kämpat för.

Volvoingenjörerna oroas för mer maktkamp och mindre verkstad

Akademikerna vid Volvo Cars är oroliga för sysselsättningen i Sverige men också att förlora den företagskultur som har varit nyckeln till de stora framgångarna för företaget.
Hjärna där batteriet är slut

Nio tips för att få energin att räcka

Hjärnan gör av med 20 procent av vår energi - så det är inte konstigt om uppmärksamheten och orken tar slut på jobbet. Tänk därför på att ta hand om sig själv och hjärnan. Här är nio tips.
Styrelsen för Sveriges Ingenjörer i distrikt Örebro

AI populärt ämne i distrikt Örebro

Sveriges Ingenjörer i distrikt Örebro har valt ny styrelse, men räknar med att utöka den under året. Bland aktiviteterna är AI populärt och ämnet lär dyka upp i programmet också under 2020.

Ingenjörer behöver bättre kompetens i arbetsmiljö

Var finns eldsjälarna som brinner för att ingenjörer ska lära sig mer om arbetsmiljö i sin utbildning? Nu är det dags att nominera kandidater till Levipriset som Sveriges Ingenjörer delar ut.

Chalmers måste spara 250 miljoner kronor

Skenande pensionskostnader i kombination med låga räntor tvingar Chalmers att spara 250 miljoner kronor fram till 2022. Hur det ska gå till är ännu inte klart.