Svårt bedöma risker på nätet

0
744

Många tror att de inte är lika sårbara på nätet som andra, men hur medvetna är vi egentligen om säkerhet, risker och personlig integritet på nätet?

Äldre internetanvändare känner sig i högre grad osäkra och tänker mer på säkerheten än yngre. Allra minst oroar sig 26–34-åringar, där 28 procent uppger att de sällan eller aldrig tänker på säkerhet och risker när de surfar, konstaterar säkerhetsföretaget Kaspersky Lab som gett Sifo uppdraget att göra en undersökning om svenskarnas trygghetskänsla på nätet.

Bara sex procent av de totalt 1 000 personer mellan 15–79 år som ingick i undersökningen trodde att de själva löpte någon högre risk att råka ut för ett cyberbrott. Var fjärde trodde att risken var högre för andra att drabbas. Enligt Kaspersky Lab känner sig somliga alltför säkra kring sitt internetanvändande och invaggas i en falsk trygghet, medan andra oroar sig över riskerna i onödigt hög utsträckning.

Våra känslor, egenskaper och vår självuppfattning är sådant som påverkar vilka risker vi tar på internet. Vi kan å ena sidan vara oroliga för vår integritet på internet men ändå agera motsatt. Det kan bero på att vi tror oss vara mer anonyma på nätet än vi faktiskt är, men också på grund av vårt grundläggande behov av att ha en tillhörighet, enligt säkerhetsföretaget.

Detta var utgångspunkten för den paneldiskussion som företaget anordnade på tisdagsförmiddagen i centrala Stockholm. Panelen var överens om att det behövs mer kunskap kring vårt internetanvändande. Det är svårt att bedöma riskerna med internet på ett adekvat sätt i dag, konstaterade panelen.

– Alla går inte på allt. Vissa människor utsätter sig för fler risker. Sedan kan man ha otur och råka illa ut ändå, sade Jonas Mosskin, psykolog och organisationskonsult som tittar på hur internet och sociala medier påverkar individer och grupper.

Enligt Jack Werner, sociala medier-redaktör på Metro som bland annat har skrivit om den falska nätprofilen Veronika, är en del av problematiken barnsjukdomar som bottnar i en ambivalens kring vad en identitet är på nätet.

– Vi har inte gjort ett strukturellt val. Ska vår identitet på nätet vara kopplad till en fysisk identitet? I dag finns inga hinder för att skapa ett alternativt liv på nätet.

Marcin de Kaminski, forskare som tittar på unga nätkulturer samt likheter och skillnader mellan rättsliga sociala normer på och bortom internet, ser ett glapp mellan dem som står för infrastrukturen för internet och den stora, mer osäkra massan. Man måste prata om risker så att folk förstår och hantera de risker som är verkliga, tyckte han.

– Vi har en diskussion om övervakning och riskerna på internet, men har ingen diskussion om hur man bedömer hot. Det gör att vi kanske är rädda för sådant vi inte behöver vara rädda för, sade han.

För att kunna uppskatta riskerna på ett adekvat sätt måste vi ha samlat på oss erfarenheter, sade Sara Bengtsson, hjärnforskare på Karolinska institutet med fokus på vilka faktorer som påverkar vår självbild. Vi måste veta vad som gäller, men vad gäller internetanvändningen har vi inte kommit särskilt långt ännu.

Ett problem är att många inte ser vad vi gör på nätet, vare sig det handlar om att kommentera en artikel, lägga upp en bild eller något annat, som en sorts publicering, tror Jack Werner.

– Folk har inte ett publicistiskt förhållningssätt till det man gör på nätet. Det kanske borde tillhöra allmänbildningen att bli medveten om det, sade han.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Emils algoritm grundade 18-åringarnas techbolag

För den som behöver köpa en dator eller telefon kan det vara svårt att veta vilken modell som passar de behov man har. Det gav några gymnasiekillar i Jönköping en affärsidé.
Usb-minne

Se upp med vad du sparar – kan vara stöld av företagshemligheter

Sparar du programkod, någon ritning eller en kundlista? Om arbetsgivaren anklagar dig för att ha stulit företagshemligheter kan det bli dyrt. 

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang.