”Lönesamtalen har varit nyttiga”

1
1596

Det nya teknikavtalet kräver mer tid men det ger också nya möjligheter. På Xylem är lönerevisionen just klar och akademikerföreningen i Sundbyberg tycker att de lönesättande samtalen har tvingat cheferna att bli tydligare.

I slutet av mars slöt Sveriges Ingenjörer och teknikarbetsgivarna ett nytt kollektivavtal som omfattar omkring 30 000 medlemmar i förbundet. Avtalet innebär bland annat att lönen ska förhandlas vid ett enskilt lönesamtal.

Ingenjören har tidigare skrivit om löneförhandlingarna på Ericsson som har fungerat dåligt och skapat frustration hos många av Sveriges Ingenjörers medlemmar. På de flesta företag som omfattas av avtalet pågår fortfarande löneförhandlingarna men rapporterna från avslutade förhandlingar strömmar just nu in till förbundet.

Tore Strandberg är ordförande för akademikerföreningen på Xylem i Sundbyberg där förbundet har omkring 150 medlemmar. Där blev löneförhandlingarna klara för några veckor sedan.

Tore Strandberg
Tore Strandberg

– Det har krävts mer tid än vanligt för att sätta oss in i avtalet men vi fick bra stöd från förbundet. En ombudsman kom hit och förklarade innebörden i avtalet för alla medlemmar. Dessutom har jag och mina kolleger i akademikerföreningen på företaget varit på en stor genomgång som hölls i Stockholm.

Lönesamtalen på Xylem startade redan före sommaren när akademikerföreningen och arbetsgivaren tillsammans kommit överens om hur samtalen skulle vara strukturerade och en tidplan.

– Vi i akademikerföreningen sammanställde en del material till medlemmarna med en del råd och tips. Vi uppmanade bland annat alla att ta med sig ett löneanspråk till samtalet och förbereda sig med underbyggda argument.

På det stora hela är Tore Strandberg nöjd med processen. Strax under tio procent av medlemmarna begärde ett förstärkt lönesamtal där en representant från facket och personalavdelningen medverkade.

– De flesta förstärkta samtal har fungerat bra och några få har också lett till en lönejustering. Men det viktigaste är att cheferna har tvingats att lämna en bättre motivering till att löneförhöjningen blivit lägre än den anställde förväntat sig, säger Tore Strandberg men tillägger att några av de förstärkta lönesamtalen egentligen inte borde ha ägt rum.

– Det får vi ta med oss till nästa år. Vi måste tydligare förklara syftet med det förstärkta lönesamtalet. Samtidigt måste cheferna också bli bättre på att motivera låga löneökningar. Förr sopades en del problem under mattan men lönesamtalen har tvingat cheferna att bli tydliga. Det har uppstått några diskussioner som har varit jobbiga men nyttiga, både för den anställde och för chefen.

Det här är det första året som alla medlemmar i Sveriges Ingenjörer på Xylem har förhandlat lönen vid ett lönesamtal. Tidigare har den nya lönen meddelats under ett samtal och majoriteten har inte haft något lönesamtal alls.

– Det är viktigt att förstå att den här förändringen inte gillas av alla i början. En del tycker att det är jättejobbigt att ha ett lönesamtal. Vi har också en del utländska chefer som nog har lite svårt att förstå varför några medarbetare ska ha lönesättande samtal och andra inte, beroende på vilket fack man tillhör.

På Xylem har alla anställda minst två utvecklingssamtal per år och Tore Strandberg tycker att det i allmänhet har blivit en bra koppling mellan utvecklingssamtalen och lönesamtalet. Den nya modellen ställer större krav på tydliga mål och uppföljning.

Nästa år tror Tore Strandberg att lönesamtalen kommer att ta mindre tid. Då vill han och kollegerna i akademikerföreningen ha en tydligare förhandling om löneutrymmet innan lönesamtalen börjar.

– I år tog det mycket tid att förstå vad avtalet innebär. Vi fick omkring 2,2 procent men nu förbereder vi oss för att kunna vara starkare och bättre förberedda i förhandlingarna om löneutrymmet nästa år, säger Tore Strandberg.

Karin Virgin

1 KOMMENTAR

  1. ”löneförhöjningen blivit lägre en den anställde förväntat sig”
    Rätta till korrekt svenska:
    ”löneförhöjningen blivit lägre än den anställde förväntat sig”

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.