Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Jobb och miljö är två flugor i en smäll

Jobb och miljö är två flugor i en smäll

I fredags hade Naturskyddsföreningen sin årliga konferens, i år på temat att två kriser kan vara bättre än en. Kriserna det handlar om är jobbkrisen och miljökrisen. Men genom att ta den ena och slå den andra kan man göra rejäla framsteg i båda riktningarna samtidigt.

Tidigare har miljöfrågorna diskuterats som något som kostar pengar. Klimat och miljö har ofta framstått som ett slags särintresse som också, för skams skull, måste få lite pengar. Den bilden håller på att försvinna. I dag talar man allt oftare vad det kostar om vi inte gör något åt miljöproblemen i tid.

Mikael Karlsson, ordförande för Naturskyddsföreningen inledde med att förklara varför det inte kostar pengar att försöka göra något åt miljöproblemen.

– Vi ser ett trendbrott, sade han. Motargumenten kring ekonomin faller. Överfiskning funkar inte i långa loppet. Vi tappar en miljon arbetsdagar inom EU varje år på grund av luftföroreningar. Det rör sig om hundratals miljarder svenska kronor. Benbrott och andra frakturer på grund av kadmium kostar fyra miljarder kronor. Och det är ett av problemen med enda miljögift. Det kostar alltså miljardbelopp att förstöra miljön.

Miljöåtgärder påverkar inte konkurrenskraften negativt, fortsatte han. Det kan tvärtom bidra till att trimma konkurrenskraften.

Det tyska fackförbundet IG Metall, med över två miljoner medlemmar, omfamnar det tyska initiativet Energiwende. Det går ut på att minska växthusgasutsläppen med 80-95 procent till år 2050. Det tyska fackförbundets rådgivare inom miljö- och energifrågor, Angelika Thomas, redogjorde för hur satsningen tvingar fram grön teknik som skapar nya marknader som i sin tur skapar nya jobb. Energiwende är generellt populärt i Tyskland. Det som krävs är att energitillgången är pålitlig.

Staffan Laestadius, professor i industriell utveckling vid KTH, var en av de mest inspirerande talarna.

– Hela vårt samhälle lider av ett kolberoende, sade han. I tvåhundra år har all tillväxt varit starkt beroende av fortsatt ökat kolanvändande.

Bevisen är lätta peka på. Bara de senaste tio åren, under just den tid vi börjat prata om klimat på allvar, har andelar bilar över 1,5 ton ökat avsevärt. Likaså har både mängden flygresor och längden på dessa flygresor – liksom köttkonsumtionen – ökat kraftigt under det senaste årtiondet.

– Mobiler, radiobasstationer, och hela biten med sociala medier. Den sammanlagda effekten av den här mediaanvändningen ligger på samma nivå som den samlade flygtrafiken.

Men, lade han till, Sverige har en tradition av att kunna ställa om i Sverige. På 1970-talet genomförde Sverige en omfattande strukturomvandling. Då skulle man lägga ner gamla industrier och samtidigt reducera vinnarnas vinster för ett mer jämställt samhälle. Omställningen genomfördes och Sverige kan göra om bedriften. Det som behövs är att sluta prata om tillväxt och börja prata om omvandling.

– Man skulle kunna ha att alla förslag i riksdagen måste som sämst vara klimatneutrala. Och så behöver vi en skatteväxling, med lägre skatter för tjänster och grön infrastruktur, och en svart moms för det som genererar koldioxidutsläpp. ROT-avdraget skulle kunna bli energifokuserat.

Han sammanfattade sitt föredrag med att konstatera att utmaningen är stor men möjlig. Tekniken finns redan. Efter anförandet frågade Naturskyddsföreningens generaldirektör Svante Axelsson, för kvällen moderator tillsammans med idrottsstjärnan Carolina Klüft,  om vilka tre åtgärder som Staffan Laestadius ville föreslå för regeringen.

Staffan Laestadius funderade snabbt och svarade:

1. I stället för ett femte jobbavdrag, satsa på gröna investeringar.

2. Ta vinsten från försäljningen av Nordea på tjugo miljarder och satsa det också på gröna investeringar, exempelvis i kraftnätet som behövs när vi får mer vindkraft.

3. Tillsätt en grupp att studera grön skatteväxling

Andra talare siktade på direkta åtgärder. LO:s ordförande Karl Petter Thorvaldsson ville bygga snabbtåg till Oslo och Köpenhamn och Erik Thedéen som driver de statliga bolagen ville sälja den utländska delen av Vattenfall.

Mot slutet av konferensen frågade moderatorn Carolina Klüft en av panelerna efter konkreta lösningar för att lösa jobbproblematiken och samtidigt bidra till en hållbar utveckling.

Henrik Svanqvist på Skanska svarade:

– Vi är en bransch som hoppar så högt som ribban ligger, lägg upp ribban på världsrekordnivå, så hoppar vi så högt också.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Coop Märsta

IT-attacken mot Coop: ”Verkligheten är något annat än träning”

0
Coops IT-chef berättar om attacken. ”Det goda som kommit ut av det är att andra kan använda oss för att lyfta IT-säkerheten till styrelsenivå.”

Nytt avtal för ingenjörer i kommuner

0
I januari träder nya branschavtal i kraft som berör ingenjörer inom kommunal verksamhet. Flexibla arbetstider och arbetstidsförkortning var de stora knäckfrågorna i förhandlingarna.

Styrelsen svarar: Så ska överskottet användas

2
Hur ska överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften användas? Ingenjören frågade förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand.

Facket larmar om arbetsmiljöbrister på Paradox

0
Medarbetare på spelföretaget Paradox larmar nu om problem med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Och särskilt utsatta är kvinnorna.

Arbetslösheten för ingenjörer nästan som före pandemin

0
I augusti låg arbetslösheten för ingenjörer på 1,3 procent – bara 0,1 procent över nivån två år tidigare. Samtidigt deltar fler ingenjörer i program hos Arbetsförmedlingen.

Civilingenjören som avslöjade pensionsbluffen i Allra

1
Varför krävdes det en civilingenjör i teknisk fysik för att avslöja hur pensionsföretaget Allra hade lurat spararna på hundratals miljoner kronor? Läs vad som fick Patrick Siegbahn att granska dem.
Martin Kvarnbäck

Ingenjörerna som jobbar som domare

2
Kan en ingenjör vara domare i en domstol? Ja. Det finns 70 ordinarie domare med teknisk eller naturvetenskaplig högskoleutbildning. Vi har mött två.

Fler har fått besvär av arbetet under pandemin

0
Var tredje person har upplevt arbetsrelaterade besvär under 2020. Den vanligaste orsaken är hög arbetsbelastning.

Nytt nätverk för unga ingenjörer med intresse för hållbarhet

0
I höst startar ett nätverk för ingenjörer med inriktning på hållbarhet. Nätverket har ett upplägg med fem digitala träffar under ett halvår.

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Se vad generaldirektörerna tjänar på 30 myndigheter som är stora arbetsgivare för ingenjörer. Deras löneökningar blev med ett undantag, under 2 procent.

VI REKOMMENDERAR

Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

0
Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

TOPPLISTA