Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Jobb och miljö är två flugor i en smäll

Jobb och miljö är två flugor i en smäll

I fredags hade Naturskyddsföreningen sin årliga konferens, i år på temat att två kriser kan vara bättre än en. Kriserna det handlar om är jobbkrisen och miljökrisen. Men genom att ta den ena och slå den andra kan man göra rejäla framsteg i båda riktningarna samtidigt.

Tidigare har miljöfrågorna diskuterats som något som kostar pengar. Klimat och miljö har ofta framstått som ett slags särintresse som också, för skams skull, måste få lite pengar. Den bilden håller på att försvinna. I dag talar man allt oftare vad det kostar om vi inte gör något åt miljöproblemen i tid.

Mikael Karlsson, ordförande för Naturskyddsföreningen inledde med att förklara varför det inte kostar pengar att försöka göra något åt miljöproblemen.

– Vi ser ett trendbrott, sade han. Motargumenten kring ekonomin faller. Överfiskning funkar inte i långa loppet. Vi tappar en miljon arbetsdagar inom EU varje år på grund av luftföroreningar. Det rör sig om hundratals miljarder svenska kronor. Benbrott och andra frakturer på grund av kadmium kostar fyra miljarder kronor. Och det är ett av problemen med enda miljögift. Det kostar alltså miljardbelopp att förstöra miljön.

Miljöåtgärder påverkar inte konkurrenskraften negativt, fortsatte han. Det kan tvärtom bidra till att trimma konkurrenskraften.

Det tyska fackförbundet IG Metall, med över två miljoner medlemmar, omfamnar det tyska initiativet Energiwende. Det går ut på att minska växthusgasutsläppen med 80-95 procent till år 2050. Det tyska fackförbundets rådgivare inom miljö- och energifrågor, Angelika Thomas, redogjorde för hur satsningen tvingar fram grön teknik som skapar nya marknader som i sin tur skapar nya jobb. Energiwende är generellt populärt i Tyskland. Det som krävs är att energitillgången är pålitlig.

Staffan Laestadius, professor i industriell utveckling vid KTH, var en av de mest inspirerande talarna.

– Hela vårt samhälle lider av ett kolberoende, sade han. I tvåhundra år har all tillväxt varit starkt beroende av fortsatt ökat kolanvändande.

Bevisen är lätta peka på. Bara de senaste tio åren, under just den tid vi börjat prata om klimat på allvar, har andelar bilar över 1,5 ton ökat avsevärt. Likaså har både mängden flygresor och längden på dessa flygresor – liksom köttkonsumtionen – ökat kraftigt under det senaste årtiondet.

– Mobiler, radiobasstationer, och hela biten med sociala medier. Den sammanlagda effekten av den här mediaanvändningen ligger på samma nivå som den samlade flygtrafiken.

Men, lade han till, Sverige har en tradition av att kunna ställa om i Sverige. På 1970-talet genomförde Sverige en omfattande strukturomvandling. Då skulle man lägga ner gamla industrier och samtidigt reducera vinnarnas vinster för ett mer jämställt samhälle. Omställningen genomfördes och Sverige kan göra om bedriften. Det som behövs är att sluta prata om tillväxt och börja prata om omvandling.

– Man skulle kunna ha att alla förslag i riksdagen måste som sämst vara klimatneutrala. Och så behöver vi en skatteväxling, med lägre skatter för tjänster och grön infrastruktur, och en svart moms för det som genererar koldioxidutsläpp. ROT-avdraget skulle kunna bli energifokuserat.

Han sammanfattade sitt föredrag med att konstatera att utmaningen är stor men möjlig. Tekniken finns redan. Efter anförandet frågade Naturskyddsföreningens generaldirektör Svante Axelsson, för kvällen moderator tillsammans med idrottsstjärnan Carolina Klüft,  om vilka tre åtgärder som Staffan Laestadius ville föreslå för regeringen.

Staffan Laestadius funderade snabbt och svarade:

1. I stället för ett femte jobbavdrag, satsa på gröna investeringar.

2. Ta vinsten från försäljningen av Nordea på tjugo miljarder och satsa det också på gröna investeringar, exempelvis i kraftnätet som behövs när vi får mer vindkraft.

3. Tillsätt en grupp att studera grön skatteväxling

Andra talare siktade på direkta åtgärder. LO:s ordförande Karl Petter Thorvaldsson ville bygga snabbtåg till Oslo och Köpenhamn och Erik Thedéen som driver de statliga bolagen ville sälja den utländska delen av Vattenfall.

Mot slutet av konferensen frågade moderatorn Carolina Klüft en av panelerna efter konkreta lösningar för att lösa jobbproblematiken och samtidigt bidra till en hållbar utveckling.

Henrik Svanqvist på Skanska svarade:

– Vi är en bransch som hoppar så högt som ribban ligger, lägg upp ribban på världsrekordnivå, så hoppar vi så högt också.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så agerar ni lokalt för att påverka ledningen globalt

0
Som en del av en stor global koncern kan det vara en svårt att nå fram i det fackliga arbetet. Carl Johan Sandelin, tidigare fackordförande på Alstom och GE, delar med sig av strategier och smarta tips.
Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

2
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

3
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

1
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

VI REKOMMENDERAR

Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

0
Går det att få semesterkänsla i en tid av distansarbete och restriktioner? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

TOPPLISTA