Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Fler uppfinnare får facklig hjälp

Fler uppfinnare får facklig hjälp

Sveriges Ingenjörer driver fler uppfinnarärenden än någonsin. Svårigheten är att hjälpa medlemmar med unika och värdefulla idéer att få rimligt betalt.

I slutet av oktober aktualiserades frågan om uppfinnares rätt till ersättning på nytt. Fyra ingenjörer fick då, med hjälp från fackförbundet Unionen, rätt mot sin tidigare arbetsgivare Televerket. Då hade processen pågått i över 30 års tid.

Ingenjörernas idé var en hänvisningsdator som gjorde att anställda själva kunde knappa in sin frånvaro och när de beräknade att de skulle vara tillbaka. Ingenjörerna ansökte om patent för uppfinningen 1979 och Televerket erbjöd då 216 000 kronor i ersättning för att få använda den. Detta tackade ingenjörerna nej till.

Under processens gång lyckades Televerket bland annat få uppfinnarnas patent ogiltigförklarat. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar har dock slagit fast att ingenjörerna har rätt till ersättning och att de bör få sex miljoner kronor för sin uppfinning.

Sveriges Ingenjörer driver just nu fem ärenden där medlemmar inte har kunnat komma överens med sina arbetsgivare om vad som är en skälig ersättning för en betydelsefull uppfinning. Det är rekordmånga fall. Siffran brukar ligga på högst ett par stycken per år.

Robson
Helène Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer. Bild: Sveriges Ingenjörer.

– Det kan bero på att fler medlemmar har fått information om att de kan ha rätt till ersättning och att de kan få hjälp med det här arbetet, att det skrivs mer om uppfinningar och vikten av innovation. Det är en trend, helt klart, säger Helène Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer.

Några detaljer om de ärenden som ligger på förbundets bord kan vi inte få. Detta beror på Uppfinnaravtalet, den överenskommelse som gäller mellan arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv och tjänstemannaorganisationen PTK. Avtalet säger att den här typen av avgöranden ska ske i en särskild nämnd, Industrins uppfinnarnämnd, och avgörandena är inte offentliga. Det gör också att det inte finns någon praxis. Men Helène Robson berättar att det oftast rör det sig om arbetstagare som är anställda på stora industriföretag i Sverige som vill ha förbundets hjälp. Flera personer återkommer med nya uppfinningar som de vill ha hjälp med.

Det kanske låter som en enkel ekvation, tanken att en ingenjör som uppfinner något som inte ryms inom ramen för de vanliga arbetsuppgifterna, men som kan innebära miljontals kronor i vinst eller besparing för företaget han eller hon jobbar på, ska få en del av den ekonomiska kakan. Så lätt är det dock inte. I Uppfinnaravtalet finns regler om schablonersättning. Är uppfinningen mycket värdefull har uppfinnaren rätt till skälig ersättning, utöver schablonbeloppen, och hur liten eller stor den biten ska vara avgör Industrins uppfinnarnämnd. Sveriges Ingenjörer tycker att de ersättningar som betalas ut är försiktiga.

Det är en rättvisefråga, enligt Helène Robson. Vissa företag jobbar aktivt med att uppmuntra goda insatser. Men på andra håll ger en uppfinning företag mångmiljonvinster och ingenjören fortsätter jobba med en vanlig ingenjörslön och får kanske på sin höjd åka på mässor och berätta om uppfinningen. Det räcker inte, tycker Helène Robson.

– En skälig ersättning för uppfinningen är ett sätt att visa uppskattning och ur ett samhällsperspektiv skapa goda klimat och morötter för nya innovationer, säger hon.

Marcus Dahlsten, förbundsjurist på Teknikföretagen, tycker att Uppfinnaravtalet funkar bra i dag, men att det är ett problem att lagen om arbetstagares uppfinningar till del är tvingande.

marcus_dahlsten@teknikforetagen_se
Marcus Dahlsten, förbundsjurist på Teknikföretagen. Foto: Teknikföretagen.

– Det hade varit bättre att parterna getts möjligheten att själva helt reglera frågan i kollektivavtal, säger han.

Marcus Dahlsten ser fördelar med att en skiljenämnd avgör i de här frågorna eftersom de har särskild kompetens och erfarenhet. Han tror att det skulle vara en nackdel om frågorna avgjordes i tingsrätt i stället. Juristerna på Sveriges Ingenjörer anser att en svårighet är nämnden inte kan tvinga någon att lägga en ed eller arbetsgivaren att redovisa ekonomiska uppgifter.

– Även om vi kan ta fram uppgifter om vinster och besparingar är det svårt att bevisa. Det blir så att arbetsgivaren har en annan uppfattning och säger att ”så är det inte”. Vi har bevisbörden och den är tung, säger Björn-Erik Björck, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer.

På Svenskt Näringsliv ser man inga skäl till att ändra på villkoren för uppfinnare.

Lars Gellner, arbetsjurist på Svenskt Näringsliv. Foto: Svenskt Näringsliv
Lars Gellner, arbetsjurist på Svenskt Näringsliv. Foto: Svenskt Näringsliv

– Jag delar inte den uppfattningen att det är ett generellt problem för uppfinnare att få skälig ersättning. De fall som går till skiljenämnden är väldigt få sett över tid. Däremot kan det vara så att man kommer överens på företaget om en särskild ersättning, innan det når nämnden, säger Lars Gellner, arbetsjurist på Svenskt Näringsliv, och tillägger att lön också räknas in i ersättningen.

Marcus Olsson, ordförande i Svenska Uppfinnareföreningen, tycker att skyddet för uppfinnare fungerar dåligt i dag och har en idé om hur det kan stärkas.

– Vad vi skulle vilja se är en patentombudsman, som tillvaratar uppfinnares patent. Vi skulle också vilja se att patentintrång leder till åtal.

Ania Obminska

Läs mer: Uppfinnare, tänk på det här

Sveriges Ingenjörers information om uppfinningar och Uppfinnaravtalet

1 KOMMENTAR

  1. Varför ska jag berätta om en uppfinning som jag inte får betalt för?
    Då kan jag väl hellre sälja den till ett annat företag, som betalar vad den är värd.
    Kanske facket kan förmedla kontakten mellan mig och en kollega på ett annat företag, som förstår att uppskatta uppfinnare, så att det företaget får första tjing på min uppfinning i stället. Hur skulle en sådan avtalsmodell se ut, mellan mig, min kollega och dess företag, med facket som något slags garant eller övervakare?
    Och varför skulle jag begränsa min ”marknad” till Sverige? Vilka länder är bäst att vara (anställd) uppfinnare i?

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Säkerhetskit

Vad vill du läsa om i Ingenjören? Tipsa oss – vinn säkerhetskit

0
Ingenjören.se behöver vi din hjälp att göra tidningen ännu bättre. Svara på två frågor och var med i utlottningen av tre säkerhetskit från Sveriges Ingenjörer.

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.
Distansarbete

Förslag: Skriv in möjligheten att jobba på distans i avtalen

1
Slå fast i avtalen att det ska vara ökade möjligheter att jobba på distans även efter pandemin. Det är ett av förslagen till årets Ingenjörsfullmäktige. Andra förslag handlar om allt från medlemsavgiften till ett Ingenjörernas Hus i Göteborg.

Ericsson vill överge fasta arbetsplatser

19
Ericsson planerar att bygga om kontor till mötesplatser där de egna arbetsplatserna försvinner. Sveriges Ingenjörer är oroliga för att utvecklingsteamen kan behöva gå skiftgång.
Programmeringsböcker

Nu har Python passerat Java och C – här är de 50 populäraste språken

0
Python är det mest populära programmeringsspråket enligt Tiobe-indexet. Men säger den typen av index något? "De är en bra start", svarar KTH-professorn Benoit Baudry.

Här är hunden välkommen på kontoret

2
När mobiloperatören Tre nu öppnat för återgång till kontoret är också hundar välkomna. Det gör det möjligt för valpen Lukas att följa med sin husse på jobbet.

Managementkonsulten sadlar om till skådespelare

0
Trivs du med jobbet men drömmer ändå om att göra något helt annat? Det gjorde civilingenjören Annie Dahlin. Nu utbildar hon sig till skådespelare.

Här är kommunerna som kommit längst med klimatanpassning

0
Det är fortfarande få kommuner som kommit igång med ett systematiskt arbete med klimatanpassningar. Bäst är Lomma, tätt följt av Norrköping.
Karin Adelsköld

Har ni kul här, eller?

1
Vad är väl en dag på jobbet? Den kan vara tråkig och trist och... ganska kul. Här ger humorproffset Karin Adelsköld sina tips för en roligare jobbvardag.

Ny studie tar sig an störande ljud på kontoret

5
Det kan vara svårt att koncentrera sig i öppna kontorslandskap. Nu ska forskare undersöka om man kan skapa en bättre arbetsmiljö med hjälp av ljud.

VI REKOMMENDERAR

Se till att du får rätt lön på första jobbet

1
Ska du förhandla din första lön? Ta reda på så mycket du kan om arbetet och se till att du kommer in rätt i lönestrukturen.

TOPPLISTA