Löneförhandling upprör på fullmäktige

8
1975

Under första dagen på Sveriges Ingenjörers fullmäktige hamnade lönerna i centrum. Kansliet presenterade ett finansiellt starkt förbund, men på kvällen dröjde ledamöterna kvar i mötessalen. Frågan var hur man bemöter det alltmer aggressiva förhandlingssättet från vissa arbetsgivare.

Sveriges Ingenjörer har ett stort problem. Det är lönerna. Förbundets ordförande Ulf Bengtsson öppnade årets fullmäktige med att gå direkt på det mest centrala. Han beskrev hur ingenjörerna fortsätter att tappa mark mot andra grupper. Han beskrev emellertid också hur kvinnorna nu börjar komma ikapp männen. Han till och med spådde att det om några år kanske blir kvinnorna som har de högre lönerna. Men han var också bekymrad över att lönerna blir allt mer komprimerade.

– Det sägs att inkomstklyftorna ökar, men det är kapitalinkomsterna som gör att den rikaste procenten blir allt rikare. Lönerna blir alltmer hoptryckta. Den enda vägen ur detta bygger på att vi som individer tar oss ur det här. Det kräver att vi byter arbetsgivare ibland, sade Ulf Bengtsson.

Efter detta inledningsanförande fick Sveriges ingenjörers fullmäktigeledamöter höra att förbundsverksamheten mår ganska bra med en trygg rörelsevinst på några miljoner och en växande konfliktkassa. Förbundet har sina utmaningar, till exempel att bara 60 procent av alla ingenjörer i landet faktiskt är medlemmar. Men förbundet växer alltjämt och har nu cirka 140 000 medlemmar.

Men mot slutet av dagen kom man tillbaka till lönerna. Konkret handlade det om storföretaget Ericssons sätt att tolka det nya teknikavtalet som säger att lönerna ska förhandlas direkt med lönesättande chef. De extremt låga löneökningar som de allra flesta på Ericsson har fått i årets löneförhandlingar upprörde flera av ledamöterna.

Några av de förtroendevalda samlades för att diskutera läget på Ericsson. Ett trettiotal ledamöter stod mellan stolsraderna eller satt kvar i fåtöljerna. Några av dem var från Ericsson, andra kände igen tongångarna från sina egna arbetsgivare. Diskussionen präglades av besvikelse och försök att förstå varför en arbetsgivare agerar som om man ville bli av med sina medarbetare.

– Att möta förväntningarna räcker inte för bibehållen lön, sade någon.
– Majoriteten av medarbetarna vet inte längre vad de ska göra för att öka sin lön, konstaterade en annan.
– Arbetsgivaren har i princip medgivit att man mörkade processen, sade en tredje.

Tanken med det nya avtalet var att löneprocessen skulle vara öppen och att man skulle klargöra alla kriterier för löneförhöjningar. Men den allmänna känslan hos de förtroendevalda i Djurönäsets hörsal var att Ericssons ledning hade riggat förhandlingarna centralt och på så sätt minskat möjligheterna för cheferna längre ner i hierarkin att sätta lön för de anställda på det sätt som avtalet var tänkt.

Ulf Bengtsson som deltog i diskussionen poängterade att om företaget har bedrivit skenförhandlingar, så har det i princip brutit mot det nya teknikavtalet.

Han konstaterade också att vissa företag agerar oerhört kortsiktigt, de betalar konsulter dubbelt så mycket för att slippa betala en fast lön som är lite högre än de andra fastanställda, för då skulle det bli lönedrivande.

Hur kan förbundet jobba för att möta sådant?

– Vi kan coacha förtroendemännen och medlemmarna, ta in det i våra kurser. Vi kanske måste ha speciella kurser för att möta den här typen av beteende från arbetsgivarna, svarade Ulf Bengtsson.

Men han tillade strax hur viktigt det är att medlemmarna i Sveriges Ingenjörer söker nya jobb mer aktivt.

– Sök några jobb varje år, sade han. Det kan man använda i förhandlingarna med lönesättande chef. Och om en person lämnar ett jobb, bildas också en vakans. Och det är bara när man byter jobb som man får stora löneökningar.

Sture Henckel

8 KOMMENTARER

  1. Min önskan, att några driftiga individer startar ett nytt fackförbund, som alternativ till yrkes förrädarna i Sveriges Ingenjörer. Helt otroligt att så många som 60% fortfarande är anslutna.
    Har själv varit facklig representant lokalt men hjälpen vi fick från centralt håll var noll och inget.

  2. @Ingenjör med tilltro:

    Jag har inte påstått att frågan är svart-vit, det är du som försöker lägga orden i munnen på mig. Men någonstans måste man ändå ta ställning till om det finns utexamineras en rimligt antal ingenjörer på arbetsmarknaden för att de ska kunna få arbeten som motsvarar deras utbildning innehållsmässigt och lönemässigt.

    Det jag då konstaterar är att vi har ett överskott på ingenjörer och att det driver ner deras löner, tvingar dem att ta enklare arbeten under deras kvalifikationsnivå, osv. Något vi sett prov på exempelvis i artikeln vi just nu debatterar, men även i lönestatistik från de senaste 10 åren, samt i rapporter om vilka arbetsuppgifter ingenjörerna har. Och det är resultatet av att bland annat Sveriges Ingenjörer under lång tid bedrivit lobbyverksamhet för att öka antalet utbildningsplatser på ingenjörsutbildningarna.

    Vad det gäller statistik, var har jag påstått att jag inte litar på statistik från SCB? SCB har inte ens nämnts i våra kommentarer! Däremot visar rapporter Högskoleverket att det kommer finnas ett överskott på civilingenjörer under lång tid framöver. De visar även på att många civilingenjörer och högskoleingenjörer kommer tvingas ta arbeten under deras kvalifikationsnivå, och utföra arbetsuppgifter som tidigare utfördes av personer med gymnasieingenjörsexamen.

    Vad det gäller vilken ståndpunkt Sveriges Ingenjörer ska ha, så är det naturligtvis även intressant att värna om ”samhället i stort”. Men att utbilda ett överskott på ingenjörer är inte i samhällets intresse långsiktigt, eftersom det gör att lönerna pressas ner så de bästa studenterna inte längre lockas till att söka sig till utbildningen.

    Det är dessutom så att alla andra krafter (typiskt Svenskt Näringsliv, regeringen, media, osv) redan driver på för ständigt ökande utbildningsplatser på ingenjörsutbildningarna. Så Sveriges Ingenjörer behöver finnas som en motkraft till detta för att få balans och se till medlemmarnas intresse i första hand, för ingen annan kommer göra det. Problemet är att Sveriges Ingenjörer i dagsläget inte fyller denna roll, utan bara stämmer in i kören och ropar samma sak som alla andra. Utbilda ännu fler ingenjörer! Sedan försöker de ändå spela förvånade när de ser resultatet i form av att företagen utnyttjar överskottet på ingenjörer för att pressa ner löner, att ingenjörerna tvingas ta okvalificerade arbeten, osv.

    I sådana här frågor där det finns intressekonflikter bör Sveriges Ingenjörer naturligtvis prioritera medlemmarnas intressen. Har man inte den uppfattningen så anser jag heller inte att man bör representera Sveriges Ingenjörer, varken som förtroendevald eller anställd tjänsteman.

  3. Inte min typ av logik. Du gör en fråga svart-vit som i själva verket är enormt mångfacetterad och komplicerad, och som dessutom förändras hela tiden vartefter samhället förändras. Tack och lov att inte förbundet låtsas som den är svart-vit heller! Det finns många olika sorters ingenjörer i helt olika branscher och som inte är utbytbara med varandra. Detsamma gäller de högre utbildningarna och deras problematik, genomströmning m.m. Efter att du har gjort frågan busenkel drar du en helt absurd slutsats av det.

    Vill man se något tillräckligt gärna så hittar man bevis för det, oavsett vilka andra bevis för något som läggs fram. Att du inte ens litar på ex SCB och andra som inte alls pratar om något överskott, då finns inte mycket mer att tillägga. Känner inget behov att försöka försvara mitt förbund för någon som inte är beredd att ta till sig fakta.

    Vi verkar inte dela värderingar heller. Jag vill att mitt förbund ska vara mån om hela samhällets konkurrenskraft. Jag är inte bara intresserad av en fet lön, utan att mina barn också ska ha ett välmående samhälle kvar att leva i när jag går vidare. Och jag känner mig trygg med att mitt förbund också arbetar i den riktningen.

  4. @Ingenjör med tilltro:

    Du får gärna också förklara vad du själv tror är orsaken till att Sveriges Ingenjörer bedriver lobbyverksamhet för att öka antalet utbildningsplatser på ingenjörsutbildningarna (som vi exempelvis sett otaliga bevis för i artiklar i media)? Vad har de för annat motiv till att göra detta, om du hävdar det inte är av skälen jag nämnde i mina tidigare två kommentarer?

    Det finns inga fördelar för medlemmarna i att förbundet gör så nämligen. Ett överutbud av utbildningsplatser och ingenjörer leder istället endast till negativa effekter för medlemmarna som exempelvis: lägre löner, att ingenjörerna tvingas ta arbeten som de är överkvalificerade för, att den genomsnittliga kvalifikationsnivån på de ingenjörer som examineras sjunker, att yrkets status sjunker, osv.

  5. @Ingenjör med tilltro:

    ”En strategi att lobba för fler utbildningsplatser för att få fler medlemmar vore absurd. Vilka skulle sitta och besluta nåt så dumt?”

    Ja, visst är det dumt. Och det är därför det är hög tid att medlemmarna och de förtroendevalda sätter ner foten och ger ett tydligt direktiv till förbundet och de anställda tjänstemännen att upphöra med sin lobbyverksamhet för att öka antalet utbildningsplatser på ingenjörsutbildningarna, och istället verka för motsatsen.

    Problemet är att de förtroendevalda på SI inte tydligt tagit ställning i frågan formellt, så det har lämnats upp till de anställda tjänstemännen på SI att driva frågan bäst de vill. De anställda tjänstemännen har sedan valt att driva en linje om att öka antalet utbildningsplatser och därmed ingenjörer. Det har skett under många års tid, och jag ser ingen annan rimlig förklaring till varför de gör det än den jag nämnde i min tidigare kommentar.

    ”Ska man ha fler medlemmar är de 40% ingenjörer som ännu inte är med betydligt enklare att nå än studenter som inte ens börjat och som kan bli medlemmar om 5-10 år”

    Det är inte så lätt att locka resterande 40% av ingenjörer till att bli medlemmar i SI. Att öka antalet utbildningsplatser är en betydligt mer säker långsiktig strategi för att öka antalet medlemmar.

    Antalet utbildningsplatser på ingenjörsutbildningarna har ökat med flera hundra procent under de senaste 20-25 åren. Det får stor effekt på antalet medlemmar. Tyvärr är det överskott på ingenjörer som det resulterat i dock väldigt negativt för ingenjörerna själva, men det verkar man inte bry sig om.

  6. Svar till Anna:
    Vilka konspirationsteorier. En strategi att lobba för fler utbildningsplatser för att få fler medlemmar vore absurd. Vilka skulle sitta och besluta nåt så dumt? Tror man så lågt om förbundet borde man inte vara med alls. Ska man ha fler medlemmar är de 40% ingenjörer som ännu inte är med betydligt enklare att nå än studenter som inte ens börjat och som kan bli medlemmar om 5-10 år, kanske.
    Dessutom är Sveriges ingenjörer styrt av förtroendevalda ingenjörer, inte av tjänstemän.

  7. Sveriges Ingenjörer kan sitta och diskutera löner hur länge som helst, men det kommer ändå inte att hjälpa. Så länge det finns ett så stort överskott på ingenjörer i Sverige som nu så kan arbetsgivarna göra som de behagar.

    Att byta jobb som Ulf Bengtsson föreslår är poänglöst, eftersom alla andra arbetsgivare också drar nytta av överskottet på ingenjörer och pressar ner lönerna.

    Förbundet har också sig självt att skylla för att situationen är som den är, eftersom Sveriges Ingenjörer tillsammans med Svenskt Näringsliv är de som bedrivit lobbyverksamhet mot regeringen för att öka antalet utbildningsplatser på ingenjörsutbildningarna. Detta eftersom det allt överskuggande målet för förbundet är att öka antalet medlemmar och därmed medlemsintäkter.

    Förklaringen ligger i att de som är anställda på Sveriges Ingenjörer i huvudsak är ekonomer och jurister, som inte drabbas av ett överskott på ingenjörer, men väl gynnas av ökade medlemsintäkter som kan användas för att höja sina egna löner.

  8. Helt idiotiskt att rådet är att byta jobb för att få en acceptabel löneutveckling trots att man har presterat väl och trivs med sina arbetsuppgifter.
    Byta jobb kan jag göra utan ett fackförbund i ryggen.
    Hejdå SI.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Emils algoritm grundade 18-åringarnas techbolag

För den som behöver köpa en dator eller telefon kan det vara svårt att veta vilken modell som passar de behov man har. Det gav några gymnasiekillar i Jönköping en affärsidé.
Usb-minne

Se upp med vad du sparar – kan vara stöld av företagshemligheter

Sparar du programkod, någon ritning eller en kundlista? Om arbetsgivaren anklagar dig för att ha stulit företagshemligheter kan det bli dyrt. 

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang.