Många ingenjörer ser sig själva främst som leverantörer av tekniklösningar. Jessica Nihlén Fahlquist, forskare inom tekniketik, tycker att det är dags att ingenjörerna också tar ett större moraliskt ansvar för tekniken.
Tekniken är en del av samhället och den påverkar utvecklingen av mänskliga rättigheter, rättvisa och demokrati, säger Jessica Nihlén Fahlquist, filosof och forskare inom området tekniketik.
Bilden av ingenjören som ägnar sig åt värdeneutral teknik och matematik lite vid sidan av samhället är förlegad.
–Tekniken är en del av samhället och den påverkar utvecklingen av mänskliga rättigheter, rättvisa och demokrati, säger Jessica Nihlén Fahlquist, filosof och forskare inom området tekniketik.
Hon har läst filosofi vid Linköpings universitet och doktorerat i ämnet vid KTH. I dag har hon en tjänst som hon delar mellan universitetet i Delft och KTH.
I Sverige är hon en av få filosofer som ägnar sig åt området teknik och etik. Holland är däremot långt framme på det här området.
Jessica Nihlén Fahlquist
– Holland satsar mycket på forskning inom det som kallas responsible innovation, hållbar innovation. Praktiskt tillämpad etik är obligatoriskt i alla ingenjörsutbildningar och de filosofer som ägnar sig åt teknik och etik där är väldigt aktiva i samhällsdebatten, säger Jessica Nihlén Fahlquist.
Hon menar att det finns historiska förklaringar till att det finns stora skillnader mellan länderna.
– Sverige har byggt sin välfärd på industrin. Teknikutveckling är per definition något positivt för oss. Därför satsar Sverige också mycket på forskning som ska leda till tillväxt och det är bra, men vi måste göra det på ett ansvarsfullt sätt.
Hon vill att ingenjörerna som utvecklar teknik eller tekniska lösningar inom industrin eller tjänsteföretag ska ta ett större moraliskt ansvar och reflektera över de etiska aspekterna. Att det här inte sker idag tror hon har att göra med samhällets syn på ingenjörerna.
– Vissa ingenjörer håller med om kritiken medan andra menar att de först och främst har ett ansvar gentemot arbetsgivare och kund. En del tycker att det är orättvist och orimligt att lägga det här ansvaret på dem eftersom de inte har någon makt utan bara är en kugge i ett hjul.
Där menar Jessica Nihén Fahlquist att vi måste tänka om. Hon tycker inte att teknik är värdeneutralt. Ingenjörerna tar hela tiden viktiga beslut om hur tekniken ska utformas och därför måste de själva ta initiativet till de etiska analyserna. Det är inte säkert att chefen har de detaljkunskaper som krävs för att kunna göra rätt avväganden.
En vanlig användning mot större eget ansvar är den lagstiftning som vi har som förhindrar att teknik missbrukas på något vis eller skadar människor.
– Jag tycker inte alls att det räcker. Ingenjörerna behöver också reflektera över de här aspekterna. Kanske har de möjlighet att välja mellan olika lösningar kan välja den som bättre tar hänsyn till etiska problem. Ingenjörer är ju vana att lösa problem och hitta nya vägar.
Jessica Nihén Fahlquist vet att arbetssituationen för ingenjörerna har blivit allt mer pressad. Många upplever att det är lägre i tak och på så vis blir det svårare att våga höja sin röst och riskera att vara obekväm genom att fundera över de etiska aspekterna av tekniken.
Därför menar hon att det är viktigt att ingenjörerna redan under utbildningen får lära sig att göra etiska och moraliska reflektioner.
På civilingenjörsprogrammet i elektroteknik på KTH startade man för tre år sedan den så kallade trestegsraketen. Redan i årskurs ett får studenterna en föresläsning om tekniketik. I årskurs två bygger man vidare med ett rollspel. Studenterna tilldelas en roll som de förbereder sig för. Ämnet ska vara komplext och i våras handlade det om teknik för att övervaka barn. Den tredje etappen etikutbildning kommer i trean när eleverna gör sitt kandidatexjobb. Då är det obligatoriskt att också skriva en etisk analys av sin kontext.
Jessica Nihén Fahlquist ser flera goda argument till att ha övningar och uppgifter i etik i ingenjörsutbildningen.
– Först och främst tror jag helt enkelt att de blir bättre ingenjörer. Dessutom kan ställas inför situationer i jobbet där jobbar med ett projekt som ifrågasättas av omgivande samhälle. De kan möta vänner, grannar eller dagisföräldrar som ifrågasätter deras arbetsgivares verksamhet, direkt eller indirekt. Då kommer man behöva argumentera och det klarar man mycket bättre om man har tränat på analysera och reflektera över etiska frågor.
Hennes egen forskning har handlat mycket om ansvarsbegreppet. Vad menar man när man säger att någon är ansvarig? Hon tycker att det är viktigt att skilja mellan ett bakåtblickande skuldbegrepp som handlar om skuldbeläggande och ett framåtblickande ansvar som handlar om att ta ansvar för framtiden.
– När jag säger att ingenjörerna måste ta ansvar innebär det inte att de ska bära skuld för allt som blir fel. Jag menar att de ska reflektera över hur de kan bidra till ett mer rättvist, demokratiskt och socialt hållbart samhälle.
