Forskare: Las är inget problem

0
1467

Las hindrar de svenska företagen från att utvecklas heter det ofta i debatten. Men både en utredning från 2011 och svensk forskning visar att Las är flexibel och inte hindrar företag i någon större utsträckning.

I dag, torsdag, fortsätter förhandlingarna om ett nytt omställningsavtal mellan PTK och Svenskt Näringsliv. PTK skulle vilja se omställningsavtal som ger bättre möjligheter till utbildning för tjänstemännen och som även omfattar sjukskrivna och visstidsanställda.

I utbyte för det vill Svenskt Näringsliv ha en omskrivning av § 22 i Las, Lagen om anställningsskydd, där turordningen sist in först ut skrivs bort. Det visar ett dokument som Arbetet.se tagit del av och som bland andra Ingenjören skrivit om tidigare.
Att Las § 22, där turordningsreglerna står, inte är så populär i arbetsgivarkretsar är väl känt. Men frågan är varför. I en gemensam utredning konstaterade PTK och Svenskt Näringsliv så sent som 2011 att förhandlingarna om neddragningar mellan fack och företag oftast går bra, företagen i undersökningen var rent av mer nöjda med dem än de fackliga organisationerna. Och i organisationen OECD:s index över anställningsskydd från 2008 hamnade Sverige på plats 21 av 28. Ändå återkommer kravet på slopad turordning och berättelserna om hur svårt företagen har att få behålla rätt kompetens.

Carin Ulander-Wänman, docent i arbetsrätt vid Umeå universitet menar att det just nu sker ett paradigmskifte inom synen på arbetsrätt och anställningsskydd.
– Det finns en motsättning mellan de normer som gällde då vår arbetsrätt tillkom och de som gäller i dag, i synnerhet om vi ser oss om i andra länder i EU, säger Carin Ulander-Wänman. Ute i Europa är det accepterat att arbetsgivarens i högre grad tar ansvar för företagets konkurrenskraft och tillväxt och individen får själv ta ansvar för sin anställningsbarhet. Vårt system bygger på en lojalitet mellan arbetsgivare och anställda där man tar ett gemensamt ansvar och tillsammans verkar för att företaget och de anställda ska utvecklas på bästa sätt.

Lagen om anställningsskydd skrevs på 1970-talet. I dag ser samhället helt annorlunda ut. Konkurrensen är global och den stabilitet som fanns på arbetsmarknaden för bara 25 år sedan är helt borta. Visstidsanställningarna ökar och bemanningsföretagen blir allt fler. Flexibilitet är ett ord som ofta hörs i debatten om anställningstrygghet liksom åsikten att den höga arbetslösheten beror på att arbetsgivarna inte vågar anställa med nuvarande turordningsregler.
Finns det ett sådant samband?
– Jag ser inte det, säger Carin Ulander-Wänman. Jobb skapas när företagen har goda förutsättningar och när det finns efterfrågan på produkter eller tjänster. Det som gör det svårt i dag är att kraven på kvalifikationer hela tiden ökar och förändras. Arbetstagaren har svårt att i bestående anställning kompetensutveckla sig och följa med i den utvecklingen.

Den forskning i arbetsrätt som finns visar faktiskt att turordningen inte alls är den betongregel som ofta hävdas i debatten. Vid Örebro Universitet finns professorn i arbetsrätt Catharina Calleman. Catharina Calleman disputerade 1999 på just turordningsreglerna. I sin avhandling, som alltså har femton år på nacken, drar hon slutsatsen att produktionens grundläggande intressen har fått större genomslag än anställningsskyddet och att på vissa områden har det gått så långt att rättssäkerheten vid uppsägningar är hotad: ”Mot den bakgrunden förefaller stora delar av dagens debatt om turordningsreglerna verklighetsfrämmande”, skriver hon.

I ett senare arbete har Catharina Calleman granskat AD:s domar i mål om uppsägningar på grund av arbetsbrist i den ekonomiska krisen. Av tio domar om uppsägningar på grund av arbetsbrist under åren 2008-2010 var åtta till arbetsgivarens fördel.

I inledningen till sin artikel skriver hon att ”Samtidigt som debatten om anställningsskyddet pågår, är den allmänna okunnigheten stor om hur reglerna om uppsägning på grund av arbetsbrist fungerar och Svenskt Näringslivs tal om ”de stelbenta reglerna om sist in, först ut” har fått starkt genomslag.”

– Ett skäl till att arbetsledningsrätten får större genomslag nu än tidigare – på bekostnad av anställningstid och ålder – är att arbetslivet blivit mer individualiserat och specialiserat. Förr var det betydligt vanligare med arbetsplatser där många människor utförde ungefär samma arbetsuppgifter med ungefär samma kvalifikationer. Då var det betydligt enklare att kräva att uppsägningarna skulle följa anställningstiden.

– För en resursstark arbetsgivare med god kunskap i arbetsrätt är det inte några svårigheter att göra sig av med de anställda man inte vill ha kvar. Inte med nuvarande regler, säger Catharina Calleman.

Resursstark? Kan det vara så att det är organisationens storlek som avgör om man tycker att Las är krångligt eller inte? Stora företag har kunskapen i arbetsrätt och vet hur man gör?

– Så kan det mycket väl vara, svarar Catharina Calleman. Kunskapen om hur reglerna fungerar är som sagt mycket olika. Vissa vet ingenting om arbetsrätt.
Jenny Grensman

Läs också:

Unionen beredd sälja turordningen

”Förslaget är en katastrof”

Tjänstemän kan förlora Las

PTK:s och Svenskt Näringsliv gemensamma utredning

 

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.