”Sverige behöver plan för solenergi”

3
1423

I Tyskland har utbyggnaden av solceller stannat av. Danmark har slopat nettodebiteringen, och i Sverige verkar nettodebiteringen i stället bli ett skatteavdrag. Jan-Olof Dalenbäck, sekreterare i branschföreningen Svensk solenergi, tycker att Sverige behöver en plan för utbyggnaden av solenergi.

Den som i dag sätter upp solceller på villataket kan få problem att få full utväxling av sin investering. Eftersom elen inte alltid produceras i takt med behovet, kan en villaägare med solceller på taket bli tvungen att skänka eller slumpa bort stora delar av sin elproduktion till elbolaget – beroende på nätbolagets policy. Det gör det svårare att få investeringen lönsam. I dag finns ett statligt stöd att få i form av solcellsbidrag, men det väntas ta slut i förtid.

Nettodebitering skulle vara lösningen. Ägarna till solceller skulle få räkna ihop perioder av överskott av el mot perioder av underskott av el under en månad, och i slutet av månaden bara betala för nettoanvändningen.

Nettodebitering av elförbrukningen skulle ersätta solcellsbidragen och locka svenskarna att börja sätta upp solceller på taken och i någon mån hjälpa den gryende branschen på traven. Frågan har stötts och blötts sedan 2008, och när frågan till slut utreddes i somras, kom man fram till att en nettodebitering skulle strida mot EU:s momslagstiftning. Med nettodebitering skulle de så kallade mikroproducenterna – till exempel villaägare med solceller på taket – slippa betala moms på den el de producerar och matar ut på nätet. Det går inte.

Sista ordet är ännu inte sagt, men utredningen avråder från nettodebitering och förordar i stället ett skatteavdrag.

– Detta är en skatteutredning, ingen utredning om hur man ska utveckla mikroproduktion i Sverige, säger Jan-Olof Dalenbäck som är professor i installationsteknik vid Chalmers tekniska högskola och sekreterare i Svensk solenergi, en branschförening som samlar företag och forskare inom solenergi.

Idén om nettodebitering har tagit stryk även utomlands. Danmark avvecklade nyligen sin version av nettodebitering. Orsaken var att det blev för stora förluster i skatteintäkter. Detta trots att staten drog in mer på momsen för anläggningarna än den förlorade på utebliven energiskatt. Enligt beräkningarna skulle staten ändå ha fått in momspengarna, eftersom de ändå skulle ha spenderats på något annat som också genererar momsintäkter.

I Sverige är elproduktionen förhållandevis grön ändå. I Danmark har man länge haft ett nettodebiteringssystem. Men det var först när gaspriserna steg kraftigt 2011, samtidigt som solcellerna snabbt föll i pris som gemene man började sätta solceller på taken i stor utsträckning. Med dagens låga elpriser i Sverige kommer mikroproduktionen knappast att få motsvarande skjuts.

I Danmark har man också nyligen skrotat sitt system för nettodebitering. I stället har man, liksom i Tyskland, infört ett system med så kallade feed-in-tariffer. Den som matar in el i nätet får en summa pengar som minskar för varje år. Men i Tyskland har investeringstakten avstannat de senaste åren. Strikt räknat har både Danmark och Sverige redan nettodebitering, men bara på timbasis. Nettoflödet av el mäts varje timme, vilket gör det svårt för mikroproducenter att kvitta över- och underskott.

Nederländerna behåller däremot behåller sitt nettodebiteringssystem, trots att den europeiska kommissionen har framfört klagomål av just momsskäl. Holländarna lär ha svarat att de inte ser saken så formellt.

Varför kan man inte ha det i Sverige, ett system som bara mäter nettoförbrukningen?

– Då måste man ändra lagarna, säger Jan-Olof Dalenbäck. I Sverige måste man mäta all el som används.

Han sågar dock inte utredningsförslaget om skatteavdrag helt och hållet. Han saknar förvisso en möjlighet för ägare av hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar att få göra skatteavdrag på mikroproduktion av el. Men han påpekar också att han ser en skattereduktion som betydligt bättre än ingenting, men bara under förutsättning att avdraget kommer direkt på elräkningen. Han tar ROT och RUT-avdragen som exempel. Där får kunden avgiften sänkt, direkt på räkningen.

Hur viktigt är detta, att förenkla hanteringen i stil med RUT och ROT?

– Det är helt avgörande, säger Jan-Olof Dalenbäck. Det är förstås svårt att sätta exakta siffror på det, men kanske dubbelt så många skulle skaffa egna solceller om de slipper krångla med skatteavdrag. Det är klart, det beror på hur lönsamt det blir, men just nu ser det inte ut att bli jättelönsamt, och då är det viktigt att det åtminstone är enkelt.

– Det finns i dag en politisk enighet om elcertifikatsystemet, fortsätter han. Det ger alltmer förnybar el, bland annat biokraftvärme och vindkraft, men det är det som är allra mest lönsamt som byggs, och det hjälper inte solcellerna i dag.

Svensk solenergi föreslår ett planeringsmål för solenergi som omfattar 4 terawattimmar solvärme och 4 terawattimmar solel inom 10-15 år. Solcellerna ger bara energi när det är soligt, men eftersom Sveriges elproduktion regleras av vattenkraften, kan el i praktiken lagras genom att vattenmagasinen fylls på när vattenkraftverken inte körs.

– För vindkraft har man ett officiellt planeringsmål. Det är något alla kommuner måste förhålla sig till. Har man ett mål, ställer hela samhället in sig på det, vilken mark som är lämplig att bygga på och så vidare. Men en sådan plan saknas för solenergi.

Sture Henckel

3 KOMMENTARER

  1. Varför behövs ett planeringsmål? Det bör naturligtvis vara som det skrivs i artikeln, det som är mest lönsamt är det som byggs. Vi producerar i stort sett koldioxidfri el i Sverige så det finns inget (stort) behov av att utöka elproduktionen ytterligare, och speciellt inte på sommaren då elbehovet är litet. Att då slösa pengar på subventioner till solceller är korkat.

  2. Det är inte ”nätbolagens policy” som bestämmer om man får betalt för sin överskottsel. I första hand köps överskottselen av elhandelsbolagen och inte av nätbolagen. Det som är lite förvirrande för gemene man är dock att även nätbolagen får köpa överskottsel för att täcka sin överföringsförluster och därför köper vissa nätbolag överskottsel från solelproducenter.

    Ett sakfel i artikel är att vi redan skulle ha nettodebitering på timbasis (”Nettoflödet av el mäts varje timme”). Man skulle möjligen kunna tro att ”timmätning” skulle innebära detta, men in- och utmatning mäts separat och debiteras separat. Om vi båda köper el och säljer överskottsel under en och samma timme, redovisas det separat på vår elräkning. Om man säljer till Nord Pool spotpris är dock säljpriset ca 2-4 gånger lägre än köppriset under denna timme, eftersom energiskatt, elcertifikatavgift, elöverföringsavgift och moms tillkommer på den köpta elen.

Lämna ett svar till Lars M Avbryt svar

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörerna välkomnar att regeringen går vidare med parternas Las-förslag

– Det är ett glädjande besked och vi har gjort en stor ansträngning för att fram ett förslag som gynnar hela arbetsmarknaden, säger Camilla Frankelius, på Sveriges Ingenjörer, om att regeringen går vidare med parternas Las-förslag.

Skyddsombudens oro: ”Svårare att uppfatta hur folk mår”

Hemarbetet har väckt nya utmaningar i arbetsmiljöarbetet. Två skyddsombud delar med sig av sina tankar och erfarenheter.

Facken på Scania avstår arvoden till förmån för anställda

Scanias  fackliga företrädare avstår sina styrelsearvoden i Traton och motsvarande belopp överförs till Scanias personalstiftelse.
video

Börjar föreläsningar med att vinka: “Som att prata i ett svart hål annars”

KTH-professorn Mats Ericson har testat nya sätt att föreläsa sedan pandemins start. Bland annat har han byggt en avancerad filmstudio hemma.

Så många nya utbildningsplatser får lärosätena

Regeringen vill satsa ytterligare 1,7 miljarder på högskolan. Men det är inte fritt fram för lärosätena att göra egna prioriteringar. Merparten av stödet är öronmärkt för att stärka olika delar av utbildningen.

KTH och Chalmers sticker ut i granskning av nyanställdas ålder

De flesta som får jobb inom högskolan är mellan 30 och 50 år. På KTH, Chalmers och Linköping är omkring hälften av alla nyanställda under 30 år.

Dra nytta av rekryterarens knep i jakten på nytt jobb

Vill du vidare i karriären? Den nya tjänsten Fråga rekryteraren kan ge dig goda råd och smarta tips på vägen till ditt nya jobb.
Sverige

Så mycket skiljer sig ingenjörers löner

Hur mycket skiljer lönen mellan ingenjörer som är chefer och de som inte är det? Mellan storstäder och övriga landet, privat och offentlig sektor och mellan civil- och högskoleingenjörer? Det får du svar på här.

Gör testet som mäter din trötthet

Hur trött känner du dig efter jobbet? Gör Sahlgrenska sjukhusets test som ger svar på din situation. Isolering vid hemarbete är en riskfaktor för trötthet.

Klarar du dig om du blir arbetslös?

Gör en riskanalys, se över din budget och testa kriståligheten för just din ekonomi. Det är tre bra tips för att slippa känna oro.