Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Bloggen En master i vedkapning

En master i vedkapning

Det finns mycket att säga om utbildning. Att studera och vidareutveckla sina kunskaper och färdigheter leder ofta till något bra – nya intressen, nytt jobb, möjligheten att välja mellan fler jobb. I går var utbildning något fint som inte alla hade råd med. I dag är det något som vi pressar ner i halsen på våra barn. ” Du måste ha en utbildning, annars kanske du inte får något jobb. ” Det kanske inte är vad man behöver höra när man just har gått 12 år i skolan. I synnerhet inte om undervisiningen, som en artikel i DN visade i dag, till största del gör barnen uttråkade för att den ligger på så låg nivå. Sedan bär det av till högskolan. Vissa tar till och med dubbla examen.

I grunden tror jag att utbildning är något gott. På samma sätt som man tränar och utvecklar sina muskler för att må bättre och hålla sig i form behöver hjärnan och intellektet utmanas. Däremot är jag inte helt säker att det sätt vi använder utbildning på i dag är gott. Utbildning har blivit en sorteringsmekanism.

I en dom i Arbetsdomstolen fastslogs nyligen att Stora Enso hade rätt att kräva att sökande till en visstidsanställning i ett renseri där man kapar och barkar ved måste ha högskoleutbildning. Det påminner mig om undersökningar som Sveriges Ingenjörer har gjort där en ganska stor del av medlemmarna ansåg att det hade för okvalificerade arbetsuppgifter. Andra undersökningar har visat att företag hellre anställer en civilingenjör än en högskoleingenjör fast det egentligen är en högskoleingenjör man behöver. Man anställer och investerar i någon som är överkvalificerad. Litet som när man köper en ny teknisk pryl. Du tar en HD-TV med XYZ47filter fastän du inte alls kommer att använda det. Vem vet, i framtiden att du behöver just det.

Skillnaden mot när du köper en teknisk pryl är att prylen inte påverkas särskilt mycket av att bli underutnyttjad. En civilingenjör som får för enkla arbetsuppgifter blir otillfredsställd, förmodligen både med jobbet och med lönen. En människa som har tagit något slags akademisk examen har förmodligen tänkt sig något annat än att barka ved i tre månader. Även om automatiseringen går fort så finns det fortfarande många jobb som faktiskt inte kräver högskoleutbildning. Jag tror att vi gör både dem som läser vidare vid högskolan och dem som inte har det intresset en otjänst om vi kräver att alla människor ska gå på högskolan. Att ge alla möjligheten borde inte betyda att alla måste pressas igenom samma form. jennybyline

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Träna luktsinnet hemma med ett datorspel

0
Ett vanligt symptom vid covid-19 är att luktsinnet försvinner eller förändras. Nu har en grupp forskare i Sverige utvecklat ett enkelt datorspel för doftträning.

Så agerar ni lokalt för att påverka ledningen globalt

0
Som en del av en stor global koncern kan det vara en svårt att nå fram i det fackliga arbetet. Carl Johan Sandelin, tidigare fackordförande på Alstom och GE, delar med sig av strategier och smarta tips.
Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

4
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

2
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

3
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

VI REKOMMENDERAR

Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

0
Går det att få semesterkänsla i en tid av distansarbete och restriktioner? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

TOPPLISTA