Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Flexibelt arbetsliv behöver nya avtal

Flexibelt arbetsliv behöver nya avtal

Arbetslivet förändras och därför måste också spelreglerna på arbetsmarknaden anpassas. Nu jobbar akademikerförbunden och arbetsgivarna inom tjänstesektorn tillsammans för att modernisera kollektivavtalen och få dem att fungera bättre på arbetsplatserna.

En avdelning på jobbet sitter i Indien, chefen sitter i USA. Smarta telefoner som gör oss tillgängliga dygnet runt. Löneavtal utan siffror som får de utländska cheferna att gnugga händerna av förtjusning. Dessutom regleras många villkor som semester och föräldraledighet i kollektivavtal som formulerades 20-30 år sedan.

– När arbetslivet förändras måste också kollektivavtalen uppdateras för att anpassas till verkligheten. Det är lika viktigt för oss som för arbetsgivarna, säger Mikael Wittbäck, ombudsman på Sveriges Ingenjörer som deltar i arbetet med att modernisera kollektivavtalen inom tjänstesektorn som bland annat omfattar it- och telekombranschen och teknikkonsultföretagen.

Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom Saco-P, alltså akademikerförbunden inom den privata sektorn, driver tillsammans med arbetsgivarorganisationen Almega ett arbete om framtidens kollektivavtal. Arbetsgrupper med ombudsmän från fackförbunden och representanter från Almega jobbar parallellt med tre olika delprojekt: löner, det gränslösa arbetet och moderna kollektivavtal.

Projektgrupperna arbetar med att kartlägga hur avtalen funderar i dag, lyfta fram områden som fungerar väl men också identifiera problem och föreslå lösningar. Hur såg arbetslivet ut när kollektivavtalen formulerades och hur ser det ut i dag? Hur tror vi att kontoren är utformade i framtiden? Hur påverkas arbetslivet av globaliseringen? Hur flexibla är avtalen i dag och är det möjligt att göra lokala lösningar och individlösningar är några frågor som arbetsgrupperna diskuterar.

Samtalen mellan fack och arbetsgivare kompletteras också med intervjuer med forskare, studiebesök på en rad arbetsplatser där fackrepresentanter och HR-avdelningar berättar om sina erfarenheter. Efter årsskiftet kommer också referensgrupper med förtroendevalda och HR-chefer att träffas för att diskutera frågor som arbetsgruppen vill ha svar på.

Jens Jansson från Jusek ingår i gruppen som arbetar med löneavtalet.

– Vi har hittills haft bra diskussioner med Almega och vi är mer eller mindre överens om principerna i löneavtalet. Problemet handlar snarare om tillämpningen. Akademikerna har ett eget löneavtal men i praktiken, när det är dags för lönerevision, behandlas akademikerna ofta inte som en egen grupp. Sifferlösa avtal fungerar bra på vissa arbetsplatser, mindre bra på andra. Kanske kan avtalet i framtiden ge de lokala parterna en valmöjlighet, säger han.

Christer Sjödin, från Sveriges Ingenjörer deltar i arbetsgruppen om det gränslösa arbetet.

– Det här är ett område som i dag inte alls omfattas av kollektivavtalen och därför kan vi diskutera frågorna mer förutsättningslöst. Teknik som laptops och mobiltelefoner gör det möjligt att jobba var som helst och hur mycket som helst, men även arbetsgivarna inser att det kan uppstå problem på sikt. Det är dyrt och besvärligt när anställda bli långtidssjukskrivna och därför är viktigt att den här typen av frågor också omfattas av kollektivavtal eller riktlinjer, säger han.

Arbetsgruppen som tittar på hur kollektivavtalen kan moderniseras har kanske den största utmaningen. Det handlar om de allmänna villkoren som reglerar de frågor som inte omfattas av löne- eller arbetstidsavtal.

– Löneavtalet för akademikerna har med tiden börjat skilja sig allt mer från Unionens avtal och det är möjligt att samma utveckling även sker med de avtal som regler andra villkor på arbetsmarknaden. Vi har också diskuterat själva namnet kollektivavtal. Det har förvisso en negativ klang hos en del arbetsgivare men frågan är om finns det något bättre, säger Maria Johansson från SSR.

De tre projektgrupperna kommer att göra en delredovisning av sitt arbete i mitten av februari 2014 och i juni ska projektet avslutas. Resultatet blir en viktig plattform för nästa steg, nämligen att anpassa, omformulera och komplettera avtalen så att de blir mer relevanta för arbetslivet i dag.

Karin Virgin

 

 

 

 

 

5 KOMMENTARER

  1. Är med i Sveriges Ingenjörer men ibland undrar jag varför. Varför betala till en organisation som å mina vägnar driver igenom försämringar – det borde jag kunna få gratis!

    Låt oss för en gångs skulle vara ärliga, när man ser hur ”facket” fungerar idag är det uppenbart att nyspråksfrasen ”modernisera avtalen” på riktig svenska betyder ”försämra avtalen”. Antar att fackföreträdarna har fina tjänster på Svenskt Näringsliv vikta åt sig, annars förstår jag inte hur de på detta sätt kan driva på föt att avveckla sig själva.

  2. Jag har varit med i facket (Civilingenjörsförbundet/Sveriges Ingenjörer) i mer än 30 år. Om jag vore 30 år idag och mitt fack ville ”modernisera” (nymoderat floskel) kollektivavtalet skulle jag göra uppror och byta fackförening. Ett urholkat kollektivavtal är en katastrof för tjänstemän och ingenjörer. Snälla – låt bli!

  3. Här gäller det att tänka sig noga för. Har bekanta på arbetsplatser där SACOs avtal skiljer sig från Unionens och när det började verkade det bra. Sedan har det visats sig att när SACO tex sålde bort delar av arbetstidsförkortningen mot högre löner så har det med tiden blivit ett minskat lönegap och uniuonenmedlemmarna får mycket mer ledig tid att ta ut OCH de har nästan samma löner. Allt är inte guld som glimmar!

  4. Jag jobbar ju inte inom IT, gammal hederlig mekanik men civingexamen. Jag är idag inte fackligt engagerad, men kan inte se ngn annan anledning till det här nya ”individuella” avtalet annat än att SverigensIngenjörer vill att sina medlemmar skall byta jobb ännu oftare pga lön. Företaget jag jobbar på har gamla anor, skulle inte komma på tanken att nolla någon, istället får man låg spridning, vilket ju inte heller är bra om man vill premiera de duktiga. Men så länge som icke-akademiska förbund får lika påslag som akdemiker fastän de senare oftare gör svårare uppdrag, eller bättre, så finns ingen skillnad i centralt avtal. Förr var företag beredda att betala mer för akademiker, inte längre. Vill man få accellerad lönekurva, byt jobb ofta, vilket avtalet rimligen vill ha som effekt, och även de företag som sätter noll eller låg löneutveckling.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Kollegor fikar

Risk för trötthet när vi träffar kollegorna igen

2
Ett och ett halvt års distansjobb har gjort oss ovana att vara bland kollegor. Här ger psykologen Anders Rydell råd för att det ska gå bra att komma tillbaka till jobbet.

Kommunerna har förstått att distansarbete fungerar

0
Före pandemin var det kalla handen för den som ville jobba hemifrån. Nu har flera kommuner ändrat inställning. Fyra kommuner som Ingenjören har pratat med öppnar för distansarbete.

Så påverkas ingenjörerna i Skellefteå av Northvolt

0
För ingenjörerna i Skellefteå kommun har etableringen av Northvolt i allra högsta grad förändrat arbetsvardagen.

Staten behöver vässa sig för att rekrytera ingenjörer

1
Samhällsnyttan är en viktig anledning till att unga söker jobb i staten. Ändå är det få ingenjörsstudenter som överväger att jobba statligt visar en rapport från Arbetsgivarverket.
Coop Märsta

IT-attacken mot Coop: ”Verkligheten är något annat än träning”

0
Coops IT-chef berättar om attacken. ”Det goda som kommit ut av det är att andra kan använda oss för att lyfta IT-säkerheten till styrelsenivå.”

Nytt avtal för ingenjörer i kommuner

0
I januari träder nya branschavtal i kraft som berör ingenjörer inom kommunal verksamhet. Flexibla arbetstider och arbetstidsförkortning var de stora knäckfrågorna i förhandlingarna.

Styrelsen svarar: Så ska överskottet användas

2
Hur ska överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften användas? Ingenjören frågade förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand.

Facket larmar om arbetsmiljöbrister på Paradox

0
Medarbetare på spelföretaget Paradox larmar nu om problem med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Och särskilt utsatta är kvinnorna.

Arbetslösheten för ingenjörer nästan som före pandemin

0
I augusti låg arbetslösheten för ingenjörer på 1,3 procent – bara 0,1 procent över nivån två år tidigare. Samtidigt deltar fler ingenjörer i program hos Arbetsförmedlingen.

Civilingenjören som avslöjade pensionsbluffen i Allra

1
Varför krävdes det en civilingenjör i teknisk fysik för att avslöja hur pensionsföretaget Allra hade lurat spararna på hundratals miljoner kronor? Läs vad som fick Patrick Siegbahn att granska dem.

VI REKOMMENDERAR

Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

0
Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

TOPPLISTA