Flexibelt arbetsliv behöver nya avtal

5
1470

Arbetslivet förändras och därför måste också spelreglerna på arbetsmarknaden anpassas. Nu jobbar akademikerförbunden och arbetsgivarna inom tjänstesektorn tillsammans för att modernisera kollektivavtalen och få dem att fungera bättre på arbetsplatserna.

En avdelning på jobbet sitter i Indien, chefen sitter i USA. Smarta telefoner som gör oss tillgängliga dygnet runt. Löneavtal utan siffror som får de utländska cheferna att gnugga händerna av förtjusning. Dessutom regleras många villkor som semester och föräldraledighet i kollektivavtal som formulerades 20-30 år sedan.

– När arbetslivet förändras måste också kollektivavtalen uppdateras för att anpassas till verkligheten. Det är lika viktigt för oss som för arbetsgivarna, säger Mikael Wittbäck, ombudsman på Sveriges Ingenjörer som deltar i arbetet med att modernisera kollektivavtalen inom tjänstesektorn som bland annat omfattar it- och telekombranschen och teknikkonsultföretagen.

Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom Saco-P, alltså akademikerförbunden inom den privata sektorn, driver tillsammans med arbetsgivarorganisationen Almega ett arbete om framtidens kollektivavtal. Arbetsgrupper med ombudsmän från fackförbunden och representanter från Almega jobbar parallellt med tre olika delprojekt: löner, det gränslösa arbetet och moderna kollektivavtal.

Projektgrupperna arbetar med att kartlägga hur avtalen funderar i dag, lyfta fram områden som fungerar väl men också identifiera problem och föreslå lösningar. Hur såg arbetslivet ut när kollektivavtalen formulerades och hur ser det ut i dag? Hur tror vi att kontoren är utformade i framtiden? Hur påverkas arbetslivet av globaliseringen? Hur flexibla är avtalen i dag och är det möjligt att göra lokala lösningar och individlösningar är några frågor som arbetsgrupperna diskuterar.

Samtalen mellan fack och arbetsgivare kompletteras också med intervjuer med forskare, studiebesök på en rad arbetsplatser där fackrepresentanter och HR-avdelningar berättar om sina erfarenheter. Efter årsskiftet kommer också referensgrupper med förtroendevalda och HR-chefer att träffas för att diskutera frågor som arbetsgruppen vill ha svar på.

Jens Jansson från Jusek ingår i gruppen som arbetar med löneavtalet.

– Vi har hittills haft bra diskussioner med Almega och vi är mer eller mindre överens om principerna i löneavtalet. Problemet handlar snarare om tillämpningen. Akademikerna har ett eget löneavtal men i praktiken, när det är dags för lönerevision, behandlas akademikerna ofta inte som en egen grupp. Sifferlösa avtal fungerar bra på vissa arbetsplatser, mindre bra på andra. Kanske kan avtalet i framtiden ge de lokala parterna en valmöjlighet, säger han.

Christer Sjödin, från Sveriges Ingenjörer deltar i arbetsgruppen om det gränslösa arbetet.

– Det här är ett område som i dag inte alls omfattas av kollektivavtalen och därför kan vi diskutera frågorna mer förutsättningslöst. Teknik som laptops och mobiltelefoner gör det möjligt att jobba var som helst och hur mycket som helst, men även arbetsgivarna inser att det kan uppstå problem på sikt. Det är dyrt och besvärligt när anställda bli långtidssjukskrivna och därför är viktigt att den här typen av frågor också omfattas av kollektivavtal eller riktlinjer, säger han.

Arbetsgruppen som tittar på hur kollektivavtalen kan moderniseras har kanske den största utmaningen. Det handlar om de allmänna villkoren som reglerar de frågor som inte omfattas av löne- eller arbetstidsavtal.

– Löneavtalet för akademikerna har med tiden börjat skilja sig allt mer från Unionens avtal och det är möjligt att samma utveckling även sker med de avtal som regler andra villkor på arbetsmarknaden. Vi har också diskuterat själva namnet kollektivavtal. Det har förvisso en negativ klang hos en del arbetsgivare men frågan är om finns det något bättre, säger Maria Johansson från SSR.

De tre projektgrupperna kommer att göra en delredovisning av sitt arbete i mitten av februari 2014 och i juni ska projektet avslutas. Resultatet blir en viktig plattform för nästa steg, nämligen att anpassa, omformulera och komplettera avtalen så att de blir mer relevanta för arbetslivet i dag.

Karin Virgin

 

 

 

 

 

5 KOMMENTARER

  1. Är med i Sveriges Ingenjörer men ibland undrar jag varför. Varför betala till en organisation som å mina vägnar driver igenom försämringar – det borde jag kunna få gratis!

    Låt oss för en gångs skulle vara ärliga, när man ser hur ”facket” fungerar idag är det uppenbart att nyspråksfrasen ”modernisera avtalen” på riktig svenska betyder ”försämra avtalen”. Antar att fackföreträdarna har fina tjänster på Svenskt Näringsliv vikta åt sig, annars förstår jag inte hur de på detta sätt kan driva på föt att avveckla sig själva.

  2. Jag har varit med i facket (Civilingenjörsförbundet/Sveriges Ingenjörer) i mer än 30 år. Om jag vore 30 år idag och mitt fack ville ”modernisera” (nymoderat floskel) kollektivavtalet skulle jag göra uppror och byta fackförening. Ett urholkat kollektivavtal är en katastrof för tjänstemän och ingenjörer. Snälla – låt bli!

  3. Här gäller det att tänka sig noga för. Har bekanta på arbetsplatser där SACOs avtal skiljer sig från Unionens och när det började verkade det bra. Sedan har det visats sig att när SACO tex sålde bort delar av arbetstidsförkortningen mot högre löner så har det med tiden blivit ett minskat lönegap och uniuonenmedlemmarna får mycket mer ledig tid att ta ut OCH de har nästan samma löner. Allt är inte guld som glimmar!

  4. Jag jobbar ju inte inom IT, gammal hederlig mekanik men civingexamen. Jag är idag inte fackligt engagerad, men kan inte se ngn annan anledning till det här nya ”individuella” avtalet annat än att SverigensIngenjörer vill att sina medlemmar skall byta jobb ännu oftare pga lön. Företaget jag jobbar på har gamla anor, skulle inte komma på tanken att nolla någon, istället får man låg spridning, vilket ju inte heller är bra om man vill premiera de duktiga. Men så länge som icke-akademiska förbund får lika påslag som akdemiker fastän de senare oftare gör svårare uppdrag, eller bättre, så finns ingen skillnad i centralt avtal. Förr var företag beredda att betala mer för akademiker, inte längre. Vill man få accellerad lönekurva, byt jobb ofta, vilket avtalet rimligen vill ha som effekt, och även de företag som sätter noll eller låg löneutveckling.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.