Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Flexibelt arbetsliv behöver nya avtal

Flexibelt arbetsliv behöver nya avtal

Arbetslivet förändras och därför måste också spelreglerna på arbetsmarknaden anpassas. Nu jobbar akademikerförbunden och arbetsgivarna inom tjänstesektorn tillsammans för att modernisera kollektivavtalen och få dem att fungera bättre på arbetsplatserna.

En avdelning på jobbet sitter i Indien, chefen sitter i USA. Smarta telefoner som gör oss tillgängliga dygnet runt. Löneavtal utan siffror som får de utländska cheferna att gnugga händerna av förtjusning. Dessutom regleras många villkor som semester och föräldraledighet i kollektivavtal som formulerades 20-30 år sedan.

– När arbetslivet förändras måste också kollektivavtalen uppdateras för att anpassas till verkligheten. Det är lika viktigt för oss som för arbetsgivarna, säger Mikael Wittbäck, ombudsman på Sveriges Ingenjörer som deltar i arbetet med att modernisera kollektivavtalen inom tjänstesektorn som bland annat omfattar it- och telekombranschen och teknikkonsultföretagen.

Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom Saco-P, alltså akademikerförbunden inom den privata sektorn, driver tillsammans med arbetsgivarorganisationen Almega ett arbete om framtidens kollektivavtal. Arbetsgrupper med ombudsmän från fackförbunden och representanter från Almega jobbar parallellt med tre olika delprojekt: löner, det gränslösa arbetet och moderna kollektivavtal.

Projektgrupperna arbetar med att kartlägga hur avtalen funderar i dag, lyfta fram områden som fungerar väl men också identifiera problem och föreslå lösningar. Hur såg arbetslivet ut när kollektivavtalen formulerades och hur ser det ut i dag? Hur tror vi att kontoren är utformade i framtiden? Hur påverkas arbetslivet av globaliseringen? Hur flexibla är avtalen i dag och är det möjligt att göra lokala lösningar och individlösningar är några frågor som arbetsgrupperna diskuterar.

Samtalen mellan fack och arbetsgivare kompletteras också med intervjuer med forskare, studiebesök på en rad arbetsplatser där fackrepresentanter och HR-avdelningar berättar om sina erfarenheter. Efter årsskiftet kommer också referensgrupper med förtroendevalda och HR-chefer att träffas för att diskutera frågor som arbetsgruppen vill ha svar på.

Jens Jansson från Jusek ingår i gruppen som arbetar med löneavtalet.

– Vi har hittills haft bra diskussioner med Almega och vi är mer eller mindre överens om principerna i löneavtalet. Problemet handlar snarare om tillämpningen. Akademikerna har ett eget löneavtal men i praktiken, när det är dags för lönerevision, behandlas akademikerna ofta inte som en egen grupp. Sifferlösa avtal fungerar bra på vissa arbetsplatser, mindre bra på andra. Kanske kan avtalet i framtiden ge de lokala parterna en valmöjlighet, säger han.

Christer Sjödin, från Sveriges Ingenjörer deltar i arbetsgruppen om det gränslösa arbetet.

– Det här är ett område som i dag inte alls omfattas av kollektivavtalen och därför kan vi diskutera frågorna mer förutsättningslöst. Teknik som laptops och mobiltelefoner gör det möjligt att jobba var som helst och hur mycket som helst, men även arbetsgivarna inser att det kan uppstå problem på sikt. Det är dyrt och besvärligt när anställda bli långtidssjukskrivna och därför är viktigt att den här typen av frågor också omfattas av kollektivavtal eller riktlinjer, säger han.

Arbetsgruppen som tittar på hur kollektivavtalen kan moderniseras har kanske den största utmaningen. Det handlar om de allmänna villkoren som reglerar de frågor som inte omfattas av löne- eller arbetstidsavtal.

– Löneavtalet för akademikerna har med tiden börjat skilja sig allt mer från Unionens avtal och det är möjligt att samma utveckling även sker med de avtal som regler andra villkor på arbetsmarknaden. Vi har också diskuterat själva namnet kollektivavtal. Det har förvisso en negativ klang hos en del arbetsgivare men frågan är om finns det något bättre, säger Maria Johansson från SSR.

De tre projektgrupperna kommer att göra en delredovisning av sitt arbete i mitten av februari 2014 och i juni ska projektet avslutas. Resultatet blir en viktig plattform för nästa steg, nämligen att anpassa, omformulera och komplettera avtalen så att de blir mer relevanta för arbetslivet i dag.

Karin Virgin

 

 

 

 

 

5 KOMMENTARER

  1. Är med i Sveriges Ingenjörer men ibland undrar jag varför. Varför betala till en organisation som å mina vägnar driver igenom försämringar – det borde jag kunna få gratis!

    Låt oss för en gångs skulle vara ärliga, när man ser hur ”facket” fungerar idag är det uppenbart att nyspråksfrasen ”modernisera avtalen” på riktig svenska betyder ”försämra avtalen”. Antar att fackföreträdarna har fina tjänster på Svenskt Näringsliv vikta åt sig, annars förstår jag inte hur de på detta sätt kan driva på föt att avveckla sig själva.

  2. Jag har varit med i facket (Civilingenjörsförbundet/Sveriges Ingenjörer) i mer än 30 år. Om jag vore 30 år idag och mitt fack ville ”modernisera” (nymoderat floskel) kollektivavtalet skulle jag göra uppror och byta fackförening. Ett urholkat kollektivavtal är en katastrof för tjänstemän och ingenjörer. Snälla – låt bli!

  3. Här gäller det att tänka sig noga för. Har bekanta på arbetsplatser där SACOs avtal skiljer sig från Unionens och när det började verkade det bra. Sedan har det visats sig att när SACO tex sålde bort delar av arbetstidsförkortningen mot högre löner så har det med tiden blivit ett minskat lönegap och uniuonenmedlemmarna får mycket mer ledig tid att ta ut OCH de har nästan samma löner. Allt är inte guld som glimmar!

  4. Jag jobbar ju inte inom IT, gammal hederlig mekanik men civingexamen. Jag är idag inte fackligt engagerad, men kan inte se ngn annan anledning till det här nya ”individuella” avtalet annat än att SverigensIngenjörer vill att sina medlemmar skall byta jobb ännu oftare pga lön. Företaget jag jobbar på har gamla anor, skulle inte komma på tanken att nolla någon, istället får man låg spridning, vilket ju inte heller är bra om man vill premiera de duktiga. Men så länge som icke-akademiska förbund får lika påslag som akdemiker fastän de senare oftare gör svårare uppdrag, eller bättre, så finns ingen skillnad i centralt avtal. Förr var företag beredda att betala mer för akademiker, inte längre. Vill man få accellerad lönekurva, byt jobb ofta, vilket avtalet rimligen vill ha som effekt, och även de företag som sätter noll eller låg löneutveckling.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Marie Morin

”Ser man en kollega bli dumförklarad vill jag att man står upp mot det”

0
Ingenjören Marie Morin, chef för Stora Ensos anläggning i Skoghall, tycker inte om orättvisor. Därför föll det sig naturligt att starta ett medvetet arbete för mångfald på bruket.

Ingenjör i teknisk fysik blev trainee på Sida

0
"Teknik är till för människor och med enkla medel kan vi hjälpa väldigt många till ett bättre liv" säger Christian Naccache som är anställd på Sidas traineeprogram.

Misslyckad satsning på att utbilda fler ingenjörer

2
Regeringens uppdrag till högskolorna att bygga ut ingenjörsutbildningarna har gett noll i resultat. På ingenjörsprogrammen utbildas nu färre studenter än innan.

”Ingen tar ansvar för arbetskraftsmigranterna”

2
Ingenjörer som kommer till Sverige för att arbeta står i många fall helt utan skydd, i stark beroendeställning till sin arbetsgivare – och ingen tar ansvar för deras situation.

Så söker du i årets lönestatistik

0
Nu är lönedatabasen Saco Lönesök uppdaterad med 70 000 ingenjörslöner. Läs tipsen om hur man söker i statistiken, och vad som är viktigt att tänka på just i år.   
Löneförhandling

9 snabba tips inför löneförhandlingen

0
I två artiklar i Dagens Industri ger Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer, sina bästa tips inför och under lönesamtalet. Här är en sammanfattning av vad du behöver tänka på.
Ingenjörshuset

Osäkert om tillfällig höjning av medlemsavgiften slopas i förtid

21
I juli infördes den tillfälligt höjda medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Som längst ska höjningen pågå till december 2021, men om den kan avslutas tidigare är oklart.

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

1
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

VI REKOMMENDERAR

Tänk på det här när du sommarjobbar

0
Att få problem med oschyssta arbetsgivare på sommarjobbet är som tur är ganska ovanligt för teknologer. ”Men då och då dyker det upp problem”,...

TOPPLISTA