Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Vanligt att inte ta ingenjörsexamen

Vanligt att inte ta ingenjörsexamen

Andelen civilingenjörer som tar sin ingenjörsexamen minskar. Bland högskoleingenjörer är trenden den motsatta.

Bland dem som pluggade till civilingenjör har andelen som tagit en ingenjörsexamen minskat från 62 till 49 procent för nybörjare läsåren 1998/99–2004/05. Det visar en ny rapport från Universitetskanslersämbetet, som har tittat på studenter på yrkesprogram till och med läsåret 2011/12 för att se hur stor andel som examinerats inom den förväntade studietiden, plus tre år.

Olle Dahlberg
Olle Dahlberg, utredare. Foto: Sveriges Ingenjörer.

– Under de år examinationen fallit, har antalet antagna till civilingenjörsutbildningarna upprätthållits trots minskningen i antal förstahandssökande. Trenden med fallande söktryck fortsätter dessutom ytterligare några år framåt. Inte heller i höstas nådde det upp till nivåerna i slutet av 90-talet, då andelen examinerade var betydligt högre. Detta bör stämma till eftertanke, säger Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer.

Bland dem som pluggade till högskoleingenjör har examensfrekvensen i stället ökat, men ligger ändå på en lägre nivå än för civilingenjörsutbildade. Totalt 41 procent av dem som började läsa till högskoleingenjör 2006/2007 tog sin ingenjörsexamen, att jämföra med ungefär var tredje som började plugga 2000/01–2004/05.

– På högskoleingenjörsutbildningen skymtas nu glädjande nog en ökning. Men det sker från en mycket låg nivå, och med ett oförändrat mycket lågt genomsnittligt söktryck, kommenterar Olle Dahlberg.

Olle Dahlberg poängterar att frågan om en examen inte bara handlar om ett examensbevis som inte har tagits ut. Fyra av fem civilingenjörsstudenter och hälften av högskoleingenjörsstudenterna saknade mer än ett år av sin utbildning.

– Frågan är vad det säger både om utbildningarnas längd och kvalitet, och om studenternas förutsättningar för studierna. Från högskolornas sida finns anledning att vara orolig, säger han.

Något annat Olle Dahlberg tycker är värt att notera är att tjejer i väsentligt högre grad tar sin civilingenjörsexamen än männen gör. Av civilingenjörsstudenterna vid den senast redovisade årgången tog 59 procent av kvinnorna examen på programmet, 71 procent om även andra examina räknas in, men bara 46 procent av männen tog examen på programmet och 57 procent inklusive andra examina. På högskoleingenjörsprogrammet var motsvarande andelar 44 procent (56 inklusive andra examina) för kvinnor och 39 procent (44 inklusive andra examina) för män.

Examensfrekvensen är högst bland dem där en examen är avgörande för att få en yrkeslegitimation. Bland dem som började plugga till barnmorska och läkare hade runt 90 procent tagit sin examen inom den angivna studietiden plus tre år.

Universitetskanslersämbetet har också tittat på hur stor andel av dem som tog examen från högskolan under läsåret 2009/2010 som var etablerade på arbetsmarknaden 2011. Civilingenjörer och högskoleingenjörer tillhörde dem som hade högst andel etablerade, både sett till examinerade och till dem utan examen och som kunde följas upp. För civilingenjörer låg siffran på mellan 80 och 95 procent beroende på inriktning, eller ett snitt på 88 procent. För högskoleingenjörer var låg siffran på mellan 73 och 93 procent beroende på inriktning, eller ett snitt på 84 procent.

Med etablerad menas i det här fallet att man inte ska ha varit arbetslös under 2011, man ska ha haft ett förvärvsarbete i november månad och en årsinkomst på minst 203 500 kronor, vilket motsvarar en månadslön på ungefär 17 000 kronor.

Ania Obminska

Läs hela rapporten ”Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2011/2012”

Läs hela rapporten ”Etableringen på arbetsmarknaden 2011”

7 KOMMENTARER

  1. Hej!
    Q har rätt. Högskoleingenjörsexamen ger inte högre lön. Man får bara mycket slit och höga skulder efter utbildningen. Högskoleingenjör får bara 3% högre lön i förhållande till en gymnasieingenjör. Våra företag anställer hellre en erfaren elektriker med några kvällskurser i CAD än en högskoleingenjör. Man ska beundra våra ungdomar som överhuvudtaget börjar läsa på tekniska högskolan. Oavsett om det är arbetsmarknadsåtgärd eller inte.
    Detta gäller inte civilingenjörer. Deras löneutveckling och möjligheter är bättre statistiskt sett vilket man kan förstå eftersom de oftast får jobb som motsvarar deras utbildning.

  2. hej! igen
    4-årig gymnasieexamen är lite mindre ”läsa” än högskola och 3-årig gymnasieskola ex.elkraftutbildning,
    har själv 4-årig gymnasieingenjörsutbildning elkraft.

  3. hej!
    återinför 4-årig teknisk gymnasium. högre tekniska läroverk.
    ingenjörsexamen. kemi,maskin,eltele, och elkraft.
    innebär mindre avhopp.
    efterfrågan av lämpliga ingenjörer tillgodoses.

  4. Q har en mycket stor poäng: ”Det hade varit bättre att inte komma in, universitetsstudier ska inte vara en arbetsmarknadsåtgärd.”

  5. Hej,

    Här är en H.Ing. D01 vilket innebär att man tillhör till en del av statistiken. Och det stämmer bra att 30% bara tog sin examen i min kull, jag tog inte heller ut den, men detta var under en tid då man gjorde om väldigt mycket, det var oerhört svårt att få jobb efter IT-bubblan och de som fick chansen tog den.

    Jag har tillräckligt med p. för att plocka ut Högskoleexamen och ett ex-jobb men saknar ca 4 kurser / tentor för examen. Min situation var väldigt lik de andras för 10-12 år sen.

    Jag tror och vill trycka på som i artikeln nämns så får unga jobb trots att de har mer än 1 år kvar till examen och det är en stor skillnad, vi pratar om unga som inte ens gör ett ex-jobb och det var otänkbart för bara 10 år sen att göra så. Men det är också stor skillnad på arbetsmarknaden idag, de lite större och bättre betalande bolag plockar knappt in H.Ing längre direkt från skolan om de inte är färdiga och det är något att tänka på för er unga som tror att man gott klarar sig på 1-2 år på universitet, ni ska nämligen klara er 3-5 år minst på ett stort bolag för att tillföra ett värde.

  6. Hej!
    för att komma till rätta med efterfrågan på arbetsmarknaden av ingenjörer och avhoppen på ingenjörsutbildningarna föreslås att den tekniska högre läroverk( 4-årig gymnasieutbildning) till ingenjör återinförs som utbildningsmöjlighet. Den var yrkesorienterad. T.ex. Elkraftingenjör 4 år.

  7. Det finns ju mer än en möjlig orsak till att färre tar ut examen:
    – en färdig examen kanske inte ger bättre lön i förlängningen jämfört med att börja jobba idag. Här har vi personer som får relevanta arbeten och en god karriär.
    – avhopp för att man inte klarar studierna blir vanligare med lägre söktryck. Det hade varit bättre att inte komma in, universitetsstudier ska inte vara en arbetsmarknadsåtgärd.
    – Det tar längre tid att bli färdig, kanske man börjar arbeta och tar examen ett par år senare, eller så gör man annat under studietiden. Den här gruppen är ”räknefel” och om man räknar blint på exakt angiven studietid kan det blir en stor grupp.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

På tur i liten bil

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 16 augusti!

0
Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 16 augusti. Trevlig sommar! 

Ingenjörerna har jobbat mer under pandemin

0
Nästan 30 procent av ingenjörerna har fått en större arbetsbelastning under pandemin. Det är dessutom en liten ökning jämfört med förra våren.

Omformulerade platsannonser – betydligt fler kvinnor sökte 

0
Genom några enkla omformuleringar i platsannonser ökade IT-bolaget Tieto Evry andelen kvinnor som sökte med 32 procent.
Maria Samuelsson, ABB

ABB lyfter HBTQ-frågor – ”Ska kunna vara den man är”

0
Det ska gå att vara öppen HBTQ-person på ABB utan att bemötas illa. I juni hade företaget Pride-månad. Men Akademikerföreningen tycker att företaget är sent på bollen.

Civilingenjör debuterar som sommarvärd

1
"Jag kommer att prata om teknik i framkant och hur den interagerar med oss som människor. Men också vad som krävs av oss som människor att leva i en snabbt föränderlig värld", berättar Claudia Olsson som sommarpratar den 9 augusti.
Bilder från de mest lästa artiklarna 2021

Livslön, konsultpriser och gnälliga kollegor – det här är mest läst i år

0
Här är de 20 artiklar flest läst på Ingenjören.se första halvåret 2021.

Därför kan det löna sig att bli jobbonär

0
Allt fler väljer att jobba samtidigt som de börjar ta ut sin pension. Pensionsmyndighetens beräkningar visar att det dessutom kan löna sig ekonomiskt. 

Unga chefer är mer uppskattade än de själva tror

0
Unga chefer, framför allt kvinnor, har ofta ett annat ledarskap än äldre och manliga chefer. Därför är de mer uppskattade av medarbetare i alla åldrar.
Distans- och kontorsarbete

Olika beslut på teknikföretagen om distans eller kontor

5
Hur kommer Getinge, Ericsson, KTH, Facebook med flera att jobba framöver? Det får du svar på här.

Sveriges bästa lärare är en ingenjör

0
Anders Nyberg vid Leksands gymnasium har utsetts till Sveriges bästa lärare. "Det är ett jätteroligt yrke som jag trivs väldigt bra med".

VI REKOMMENDERAR

Henrik Dahlin

Ta tag i din gamnacke och ömmande muskler

0
Sveriges Ingenjörers träningsexpert ger tips för att ta hand om och stärka kroppen.

TOPPLISTA