Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Teknik & Miljö Miljö Oenighet om utsläppsmål

Oenighet om utsläppsmål

Utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken ska minska med 80 procent till 2030, enligt ett nytt betänkande. Men alla är inte överens om målets rimlighet.

I måndags lämnade professorn och utredaren Thomas B Johansson över betänkandet om fossiloberoende fordonsflotta till regeringen. Med fossiloberoende fordonsflotta menas i det här fallet ”ett vägtransportsystem vars fordon i huvudsak drivs med biodrivmedel eller elektricitet”.

Utredningen pekar på fem åtgärdsområden där betydande insatser krävs för att klara omställningen:

  • Planera och utveckla attraktiva och tillgängliga städer som minskar efterfrågan på transporter och ger ökad transporteffektivitet.
  • Infrastrukturåtgärder och byte av trafikslag
  • Effektivare fordon och ett energieffektivare framförande av fordon
  • Biodrivmedel
  • Eldrivna vägtransporter

Bland förslagen som presenterades finns bland annat att energiskatten på diesel höjs till samma nivå som gäller för bensin, att helt elektriska lätta lastbilar ska slippa trängselskatt och att förmånsvärdet på en tjänstebil bestäms utifrån hur mycket koldioxid den släpper ut.

Ett övergripande mål i utredningen är att minska växthusgasutsläppen från vägtrafiken med 80 procent till 2030, utifrån 2010 års nivå. Ett mål som flera av dem som har fått uttala sig i betänkandet är kritiska till.

Tre tjänstemän på finansdepartementet skriver att de ställer sig tveksamma ”både till behovet av en så långtgående målsättning och rimligheten i den”. Det finns saker som Sverige inte kan råda över, så som utvecklingen på den internationella forndonsmarknaden. ”Även om alla till buds stående medel sätts in riskerar alltså en sådan målsättning att inte kunna nås”, skriver de.

Jessica Alenius, vice vd på Bil Sweden, en svensk branschorganisation för tillverkare och importörer av personbilar, lastbilar och bussar, skriver bland annat att hon saknar ”en övergripande strategi för hur man tydligt avser att nå målet fossiloberoende fordonsflotta 2030” och en samhällsekonomisk analys.

Även professor Bengt Kriström, institutionen för skogsekonomi vid SLU Umeå, tillhör dem som ser målet som orealistiskt och efterfrågar en utredning av samhällskostnaderna.

Per Kågesons lämnade uppdraget som utredningens huvudsekreterare i början av oktober i år, bland annat för att han inte ansåg det vara rimligt att ”fossiloberoende fordonsflotta 2030” ska tolkas så att trafiken ska vara i stort sett fossilfri. ”Om regeringen hade menat fossilfri hade den sagt så”, skriver han i betänkandets kapitel för särskilda yttranden. Förslagen som presenteras i utredningen och förväntade bidrag från EU:s regler kan bidra till en kanske en halvering av utsläppen till 2030, tror Per Kågeson, som tycker att regeringen ska skrota begreppet ”fossiloberoende fordonsflotta”.

Thomas B Johansson ser ändå målet som både rimligt och realistiskt. I utredningen pekar man bland annat på att andelen unga, mellan 18–34 år, som tar körkort minskar och Thomas B Johansson säger att det finns ett ökat intresse för mer tillgängliga städer som är både gång- cykling- och kollektivtrafikvänliga. Redan det här bidrar till mindre drivmedelsanvändning.

– Jag tror att det är möjligt att uppnå det här, men jag kan inte bevisa det vetenskapligt eftersom det kräver att styrmedel införs. Min inställning är att det är de samlade effekterna av det vi tar upp som gör det fullt möjligt att vi kan gå så här långt, säger han.

Ania Obminska

Läs slutbetänkandet ”Fossilfrihet på väg”

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så svarar du chefen som nobbar ditt lönekrav

0
För att lyckas med lönesamtalet är det viktigt att fundera på vad chefen kommer att svara på ditt lönekrav. Läs om ombudsmannens tips för hur du bemöter chefens argument.

“Varför existerar dåligt ledarskap fortfarande?”

0
Varför finns det så många dåliga chefer, trots all kunskap vi har om ledarskap? Det är en fråga som vi borde diskutera mer, menar professor Anders Örtenblad.
Pengar, KTH, Ericsson

Lön, antagningspoäng och att jobbet inte känns kul – det här läste flest 2021

0
Vad säger jag när chefen nobbar mitt lönekrav? Är det ett problem att Ericsson vill överge fasta arbetsplatser? Varför krävdes det en ingenjör för att avslöja bluffen i Allra?

Nu ska arbetsgivarna avgöra vad som är friskvård

0
Nu ska arbetsgivarna själva bestämma hur friskvårdsbidraget ska användas. Men det blir inte fritt fram för vad som helst. Reglerna har inte förändrats. 

Cykelförmån och avdrag för jobb på annan ort – här är nya lagarna 2022

0
Den 1 januari 2022 trädde en rad lagändringar i kraft. Här är åtta som påverkar arbetslivet.
Frost

Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 10 januari

0
Nu gör vi uppehåll, men är tillbaka igen den 10 januari.

Min kollega är lat – vad ska jag göra?

1
Vad gör man med kollegor som inte engagerar sig, som levererar i sista minuten och gör bara exakt det som förväntas? Så här svarar psykologen.
Unga ingenjörer

Nästan fem gånger fler ingenjörer examineras i dag än i slutet av 70-talet

11
För 40 år sedan examinerades 1 500 ingenjörer per år. Nu är antalet 7 300.   

Fler utländska doktorander stannar i Sverige

0
Mer än varannan utländsk doktorand stannar i Sverige efter examen. Linköpings universitet, Chalmers och KTH är lärosätena som har flest utländska doktorander som stannar.

Karolina Unger: Civilingenjören som blev klimatinfluencer

4
För två år sedan lämnade Karolina Unger ett välbetalt jobb för att på heltid kunna ägna sig åt det hon brinner för. Hon startade KLIMPO – ett forum för att Sverige ska klara målet att bli klimatneutralt 2045.  

VI REKOMMENDERAR

Man som slappnar av framför julgran

Så gör du för att stressa ner i jul

1
Låt inte julen bli ytterligare en stressfaktor. Här ger experterna sina bästa tips för att stressa ner i jul - och för att slippa stressa när du börjar jobba igen.

TOPPLISTA