Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Teknik & Miljö Miljö Oenighet om utsläppsmål

Oenighet om utsläppsmål

Utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken ska minska med 80 procent till 2030, enligt ett nytt betänkande. Men alla är inte överens om målets rimlighet.

I måndags lämnade professorn och utredaren Thomas B Johansson över betänkandet om fossiloberoende fordonsflotta till regeringen. Med fossiloberoende fordonsflotta menas i det här fallet ”ett vägtransportsystem vars fordon i huvudsak drivs med biodrivmedel eller elektricitet”.

Utredningen pekar på fem åtgärdsområden där betydande insatser krävs för att klara omställningen:

  • Planera och utveckla attraktiva och tillgängliga städer som minskar efterfrågan på transporter och ger ökad transporteffektivitet.
  • Infrastrukturåtgärder och byte av trafikslag
  • Effektivare fordon och ett energieffektivare framförande av fordon
  • Biodrivmedel
  • Eldrivna vägtransporter

Bland förslagen som presenterades finns bland annat att energiskatten på diesel höjs till samma nivå som gäller för bensin, att helt elektriska lätta lastbilar ska slippa trängselskatt och att förmånsvärdet på en tjänstebil bestäms utifrån hur mycket koldioxid den släpper ut.

Ett övergripande mål i utredningen är att minska växthusgasutsläppen från vägtrafiken med 80 procent till 2030, utifrån 2010 års nivå. Ett mål som flera av dem som har fått uttala sig i betänkandet är kritiska till.

Tre tjänstemän på finansdepartementet skriver att de ställer sig tveksamma ”både till behovet av en så långtgående målsättning och rimligheten i den”. Det finns saker som Sverige inte kan råda över, så som utvecklingen på den internationella forndonsmarknaden. ”Även om alla till buds stående medel sätts in riskerar alltså en sådan målsättning att inte kunna nås”, skriver de.

Jessica Alenius, vice vd på Bil Sweden, en svensk branschorganisation för tillverkare och importörer av personbilar, lastbilar och bussar, skriver bland annat att hon saknar ”en övergripande strategi för hur man tydligt avser att nå målet fossiloberoende fordonsflotta 2030” och en samhällsekonomisk analys.

Även professor Bengt Kriström, institutionen för skogsekonomi vid SLU Umeå, tillhör dem som ser målet som orealistiskt och efterfrågar en utredning av samhällskostnaderna.

Per Kågesons lämnade uppdraget som utredningens huvudsekreterare i början av oktober i år, bland annat för att han inte ansåg det vara rimligt att ”fossiloberoende fordonsflotta 2030” ska tolkas så att trafiken ska vara i stort sett fossilfri. ”Om regeringen hade menat fossilfri hade den sagt så”, skriver han i betänkandets kapitel för särskilda yttranden. Förslagen som presenteras i utredningen och förväntade bidrag från EU:s regler kan bidra till en kanske en halvering av utsläppen till 2030, tror Per Kågeson, som tycker att regeringen ska skrota begreppet ”fossiloberoende fordonsflotta”.

Thomas B Johansson ser ändå målet som både rimligt och realistiskt. I utredningen pekar man bland annat på att andelen unga, mellan 18–34 år, som tar körkort minskar och Thomas B Johansson säger att det finns ett ökat intresse för mer tillgängliga städer som är både gång- cykling- och kollektivtrafikvänliga. Redan det här bidrar till mindre drivmedelsanvändning.

– Jag tror att det är möjligt att uppnå det här, men jag kan inte bevisa det vetenskapligt eftersom det kräver att styrmedel införs. Min inställning är att det är de samlade effekterna av det vi tar upp som gör det fullt möjligt att vi kan gå så här långt, säger han.

Ania Obminska

Läs slutbetänkandet ”Fossilfrihet på väg”

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Försvarsmakten

Så många distansjobbar på de 20 mest ingenjörstäta myndigheterna

0
Andelen distansjobb skiljer sig mycket mellan de myndigheter där många ingenjörer jobbar. Från Energimyndigheten, där 99 procent jobbar på distans, till Försvarsmakten och Polismyndigheten, där andelen är klart mindre.

”Kommunen behöver en part att bolla med”

0
Ökad delaktighet och möjlighet att påverka är två viktiga anledningar till att ingenjörerna i Gnesta ville dra igång ett facklig arbete.
Erika Svanström, ingenjör på Folkhälsomyndigheten

Ingenjör på Folkhälsomyndigheten: ”Intensivt men konstruktiv stämning”

0
Att jobba på Folkhälsomyndigheten har varit extra intensivt det gångna året – också för ingenjörerna.

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
I juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

25
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA