Utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken ska minska med 80 procent till 2030, enligt ett nytt betänkande. Men alla är inte överens om målets rimlighet.
Utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken ska minska med 80 procent till 2030, enligt ett nytt betänkande. Men alla är inte överens om målets rimlighet.
I måndags lämnade professorn och utredaren Thomas B Johansson över betänkandet om fossiloberoende fordonsflotta till regeringen. Med fossiloberoende fordonsflotta menas i det här fallet ”ett vägtransportsystem vars fordon i huvudsak drivs med biodrivmedel eller elektricitet”.
Utredningen pekar på fem åtgärdsområden där betydande insatser krävs för att klara omställningen:
- Planera och utveckla attraktiva och tillgängliga städer som minskar efterfrågan på transporter och ger ökad transporteffektivitet.
- Infrastrukturåtgärder och byte av trafikslag
- Effektivare fordon och ett energieffektivare framförande av fordon
- Biodrivmedel
- Eldrivna vägtransporter
Bland förslagen som presenterades finns bland annat att energiskatten på diesel höjs till samma nivå som gäller för bensin, att helt elektriska lätta lastbilar ska slippa trängselskatt och att förmånsvärdet på en tjänstebil bestäms utifrån hur mycket koldioxid den släpper ut.
Ett övergripande mål i utredningen är att minska växthusgasutsläppen från vägtrafiken med 80 procent till 2030, utifrån 2010 års nivå. Ett mål som flera av dem som har fått uttala sig i betänkandet är kritiska till.
Tre tjänstemän på finansdepartementet skriver att de ställer sig tveksamma ”både till behovet av en så långtgående målsättning och rimligheten i den”. Det finns saker som Sverige inte kan råda över, så som utvecklingen på den internationella forndonsmarknaden. ”Även om alla till buds stående medel sätts in riskerar alltså en sådan målsättning att inte kunna nås”, skriver de.
Jessica Alenius, vice vd på Bil Sweden, en svensk branschorganisation för tillverkare och importörer av personbilar, lastbilar och bussar, skriver bland annat att hon saknar ”en övergripande strategi för hur man tydligt avser att nå målet fossiloberoende fordonsflotta 2030” och en samhällsekonomisk analys.
Även professor Bengt Kriström, institutionen för skogsekonomi vid SLU Umeå, tillhör dem som ser målet som orealistiskt och efterfrågar en utredning av samhällskostnaderna.
Per Kågesons lämnade uppdraget som utredningens huvudsekreterare i början av oktober i år, bland annat för att han inte ansåg det vara rimligt att ”fossiloberoende fordonsflotta 2030” ska tolkas så att trafiken ska vara i stort sett fossilfri. ”Om regeringen hade menat fossilfri hade den sagt så”, skriver han i betänkandets kapitel för särskilda yttranden. Förslagen som presenteras i utredningen och förväntade bidrag från EU:s regler kan bidra till en kanske en halvering av utsläppen till 2030, tror Per Kågeson, som tycker att regeringen ska skrota begreppet ”fossiloberoende fordonsflotta”.
Thomas B Johansson ser ändå målet som både rimligt och realistiskt. I utredningen pekar man bland annat på att andelen unga, mellan 18–34 år, som tar körkort minskar och Thomas B Johansson säger att det finns ett ökat intresse för mer tillgängliga städer som är både gång- cykling- och kollektivtrafikvänliga. Redan det här bidrar till mindre drivmedelsanvändning.
– Jag tror att det är möjligt att uppnå det här, men jag kan inte bevisa det vetenskapligt eftersom det kräver att styrmedel införs. Min inställning är att det är de samlade effekterna av det vi tar upp som gör det fullt möjligt att vi kan gå så här långt, säger han.
Ania Obminska
Läs slutbetänkandet ”Fossilfrihet på väg”
