Nettodebitering ses som ett hot

1
2469

Peter Segaar är en av en växande skara holländska mikroproducenter av el som har nettodebitering. Han säger att de håller på att bli så många att regeringen nu oroar sig för förlorade skatteintäkter.

I Nederländerna har systemet med nettodebitering gjort att mängden solel har exploderat över de senaste åren. Systemet har gjort det lockande för villaägare att sätta upp solceller på taket – och lukrativt för dem som säljer anläggningarna.

Den holländska nettodebiteringen är årsbaserad, vilket innebär att en villaägare med solceller på taket kan byta ett eventuellt överskott av el på sommaren mot konsumtion på vintern.

Som mest kan en enskild mikroproducent räkna av 5 000 kilowattimmars överskott om året, fullt pris inklusive skatter. Men enligt Peter Segaar, själv mikroproducent av el och en av landets mer kända analytiker av solcellsmarknaden, är det endast få som kommer upp i de siffrorna. Han producerar runt 1 200 kilowattimmar per år med sina solceller på taket, och som medveten konsument förbrukar han bara aningen mer hushållsel. Huset värms med fjärrvärme och matlagningen sker på gasspis.

– Jag har en analog så kallad Ferrarismätare som snurrar baklänges när jag producerar ett överskott, säger Peter Segaar.

Med ungefär tio års återvinningstid på investeringen har solceller blivit inne i Nederländerna, och antalet hushållsproducenter växer närmast exponentiellt.

En kilowattimme kostar ungefär 22-23 eurocent i Nederländerna, motsvarande cirka två kronor. Själva elen kostar drygt 60 öre. Resten är skatter och avgifter.

– Men solel fortsätter ju att bli billigare, säger han. Förra året slogs det nya effektivitetsrekord hela tiden i forskningen. Och med tiden kommer de här framstegen att hamna i produktionen av solceller.

Men han konstaterar också att hela systemet hotas av sin egen framgång.

– I Danmark hade man ännu högre elpriser än vad vi har. Där såg staten hur skatteunderlaget urgröptes med allt fler som producerade egen el, så där ändrade man på systemet på ett drastiskt sätt.

Samma sak kan hända i Nederländerna också, befarar han. Eftersom 70 procent av elpriset är skatter, så blir statsapparaten rädd när den ser nettodebiteringen växa så fort som den gör, trots att mikroproduktion via solel än så länge bara utgör ett par promille av landets totala elkonsumtion. Enligt Peter Segaar pratas det i Haag om att nettodebiteringen måste tas bort inom några år och ersättas av en standardiserad men mindre skattesänkning för mikroproducenter.

– Den holländska lagen om nettodebitering utgörs av en enda artikel i en i övrigt mycket komplicerad lagstiftning, säger Pete Segaar.

Han exemplifierar med en ny regel som har föreslagits av finansdepartementet i Nederländerna. Den grundar sig på en dom i EG-domstolen som säger att alla solcellsproducenter ska betraktas som entreprenörer och därmed betala moms på den el de producerar. Strikt tolkad skulle det innebära att ett hushåll ska betala moms även för egenproducerad som inte går ut på nätet, utan som konsumeras direkt av producenten själv.

– Det är ju löjligt, säger han. Men om momsen på den el man producerar blir mindre än 1 345 euro, så skulle den nya regeln bara gälla det första året för nya mikroproducenter. Och de flesta faller inom den kategorin.

Det finns också förslag om att avskaffa de analoga Ferrarismätarna och ersätta dem med så kallade smarta mätare som mäter all el, både in- och utgående. Ferrarismätaren säger ingenting om hur mycket el som faktiskt produceras. När den går baklänges berättar den bara att det för ögonblicket produceras mer el än vad som konsumeras. Och det informationsövertaget vill mikroproducenterna hålla fast vid.

Allra helst skulle Peter Segaar vilja se ett feed-in-tariff-system även för producenter av solel i Nederländerna.

– Men, säger han, Nederländerna har för krångliga system och för många misslyckade försök på området. Elmarknaden behöver ett stabilt system där reglerna ligger fast. Det är oerhört viktigt. Annars får man inga investeringar.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

  1. Denna artikel verkar vara köpt av nätbolagen och elbolagen, De VAR de enda som är rädda för nettodebitering. Och det blir inget nettodebiteringssystem i Sverige. Det blir förhoppningsvis ett skatteåterbäringssystem istället, dock med liknande effekt för att få igång en marknad för förnybar egenproducerad el som Sture Henckel verkar finna skrämmande…Jag tror inte den Holländska regeringen är rädd för urgröpta skatter. Regeringar hittar andra vägar att få in skatt…

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Usb-minne

Se upp med vad du sparar – kan vara stöld av företagshemligheter

Sparar du programkod, någon ritning eller en kundlista? Om arbetsgivaren anklagar dig för att ha stulit företagshemligheter kan det bli dyrt. 

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.