Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Nettodebitering ses som ett hot

Nettodebitering ses som ett hot

Peter Segaar är en av en växande skara holländska mikroproducenter av el som har nettodebitering. Han säger att de håller på att bli så många att regeringen nu oroar sig för förlorade skatteintäkter.

I Nederländerna har systemet med nettodebitering gjort att mängden solel har exploderat över de senaste åren. Systemet har gjort det lockande för villaägare att sätta upp solceller på taket – och lukrativt för dem som säljer anläggningarna.

Den holländska nettodebiteringen är årsbaserad, vilket innebär att en villaägare med solceller på taket kan byta ett eventuellt överskott av el på sommaren mot konsumtion på vintern.

Som mest kan en enskild mikroproducent räkna av 5 000 kilowattimmars överskott om året, fullt pris inklusive skatter. Men enligt Peter Segaar, själv mikroproducent av el och en av landets mer kända analytiker av solcellsmarknaden, är det endast få som kommer upp i de siffrorna. Han producerar runt 1 200 kilowattimmar per år med sina solceller på taket, och som medveten konsument förbrukar han bara aningen mer hushållsel. Huset värms med fjärrvärme och matlagningen sker på gasspis.

– Jag har en analog så kallad Ferrarismätare som snurrar baklänges när jag producerar ett överskott, säger Peter Segaar.

Med ungefär tio års återvinningstid på investeringen har solceller blivit inne i Nederländerna, och antalet hushållsproducenter växer närmast exponentiellt.

En kilowattimme kostar ungefär 22-23 eurocent i Nederländerna, motsvarande cirka två kronor. Själva elen kostar drygt 60 öre. Resten är skatter och avgifter.

– Men solel fortsätter ju att bli billigare, säger han. Förra året slogs det nya effektivitetsrekord hela tiden i forskningen. Och med tiden kommer de här framstegen att hamna i produktionen av solceller.

Men han konstaterar också att hela systemet hotas av sin egen framgång.

– I Danmark hade man ännu högre elpriser än vad vi har. Där såg staten hur skatteunderlaget urgröptes med allt fler som producerade egen el, så där ändrade man på systemet på ett drastiskt sätt.

Samma sak kan hända i Nederländerna också, befarar han. Eftersom 70 procent av elpriset är skatter, så blir statsapparaten rädd när den ser nettodebiteringen växa så fort som den gör, trots att mikroproduktion via solel än så länge bara utgör ett par promille av landets totala elkonsumtion. Enligt Peter Segaar pratas det i Haag om att nettodebiteringen måste tas bort inom några år och ersättas av en standardiserad men mindre skattesänkning för mikroproducenter.

– Den holländska lagen om nettodebitering utgörs av en enda artikel i en i övrigt mycket komplicerad lagstiftning, säger Pete Segaar.

Han exemplifierar med en ny regel som har föreslagits av finansdepartementet i Nederländerna. Den grundar sig på en dom i EG-domstolen som säger att alla solcellsproducenter ska betraktas som entreprenörer och därmed betala moms på den el de producerar. Strikt tolkad skulle det innebära att ett hushåll ska betala moms även för egenproducerad som inte går ut på nätet, utan som konsumeras direkt av producenten själv.

– Det är ju löjligt, säger han. Men om momsen på den el man producerar blir mindre än 1 345 euro, så skulle den nya regeln bara gälla det första året för nya mikroproducenter. Och de flesta faller inom den kategorin.

Det finns också förslag om att avskaffa de analoga Ferrarismätarna och ersätta dem med så kallade smarta mätare som mäter all el, både in- och utgående. Ferrarismätaren säger ingenting om hur mycket el som faktiskt produceras. När den går baklänges berättar den bara att det för ögonblicket produceras mer el än vad som konsumeras. Och det informationsövertaget vill mikroproducenterna hålla fast vid.

Allra helst skulle Peter Segaar vilja se ett feed-in-tariff-system även för producenter av solel i Nederländerna.

– Men, säger han, Nederländerna har för krångliga system och för många misslyckade försök på området. Elmarknaden behöver ett stabilt system där reglerna ligger fast. Det är oerhört viktigt. Annars får man inga investeringar.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

  1. Denna artikel verkar vara köpt av nätbolagen och elbolagen, De VAR de enda som är rädda för nettodebitering. Och det blir inget nettodebiteringssystem i Sverige. Det blir förhoppningsvis ett skatteåterbäringssystem istället, dock med liknande effekt för att få igång en marknad för förnybar egenproducerad el som Sture Henckel verkar finna skrämmande…Jag tror inte den Holländska regeringen är rädd för urgröpta skatter. Regeringar hittar andra vägar att få in skatt…

Lämna ett svar till Bo-Henrik Karlsson Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Mest lästa artiklar på Ingenjören.se

Löneskillnader, nytt studiestöd och 4-dagarsvecka – det här är mest läst i år

0
Hur stor skillnad är det mellan ingenjörslönerna? Hur fungerar studiestödet för yrkesverksamma? Ska erfarna bli provanställda? Och hur funkar fyradagarsveckan i Belgien? Här är årets mest lästa artiklar på Ingenjören.se.
Johan Kreicbergs i Almedalen

Almedalen: ”Ingenjörerna är verkligen i centrum för diskussionerna”

0
Kompetensutveckling och livslångt lärande. Det är den viktigaste frågan för Sveriges Ingenjörer på Almedalsveckan. "Vi är lite oroliga för att det går för långsamt" säger Johan Kreicbergs.

Bara fyra svenska energibolag (av 284) är helt jämställda

0
Nätverket Kraftkvinnorna har undersökt hur jämställda svenska energibolag är. Fyra bolag finns på topplistan. 57 procent av bolagen fick noll poäng i undersökningens jämställdhetsindex.

Skatteavdrag gör a-kassan billigare

0
Den 1 juli infördes ett skatteavdrag för a-kassan och från och med årsskiftet höjs den övre åldersgränsen för att vara medlem och få ersättning från a-kassan.

Kan du komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar kan det vara skönt med shorts, linne och sandaler. Men vilka kläder är okej på jobbet? Ingenjören frågade sju ingenjörer i olika sektorer och branscher.
Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.

TOPPLISTA