EU vill stävja villkorsdumpning

0
823

Varje medlemsland får självt bestämma vilka mått och steg det ska ta för att kontrollera att utstationerade medborgare inte får sämre villkor än landets egna. Det är grundmeningen i ett förslag som nu diskuteras inom EU.

Sedan utstationeringsdirektivet antogs 1996 har kritiken om att skrupelfria arbetsgivare och uppdragsgivare utnyttjar avtalet varit stark. Istället för att garantera arbetsrättsliga villkor för de arbetstagare som åker till ett annat medlemsland för att arbeta för sitt företag har många utnyttjat kryphål och möjligheter att dumpa löner och villkor och genom olika åtgärder flytta billig arbetskraft mellan olika medlemsländer. Sedan 2012 diskuteras därför ett genomförandedirektiv som ska skärpa upp utstationeringsdirektivet. Drygt en miljon anställda arbetar varje år tillfälligt i ett annat  EU-land. Byggbranschen, lantbruket men också IT är sektorer där det finns mycket utstationerad arbetskraft.

Före jul nådde medlemsländerna fram till ett gemensamt förslag i frågan baserat på det som EU:s sysselsättningskommissionär László Andnor lade fram i mars 2012. I det föreslås band annat ett huvudentreprenörsansvar inom byggbranschen men bara i ett led vilket till exempel svenska Byggnads fruktar kan leda till ännu fler underentreprenörer. Frågor som stod öppna var vilka kontrollåtgärder som skulle var tillåtna mot gästande företag och hur ansvaret för entreprenörer som anlitar utländska underentreprenörer ska formuleras.

Förslaget behandlas för närvarande i så kallade trialogmöten, slutna trepartssamtal mellan kommissionen, parlamentet och medlemsländernas politiker. Sådana möten finns utsatta fram till mitten av februari och sedan väntas ett förslag till parlamentet. – På det hela stora tycker Saco att den allmänna inriktningen i det förslag som medlemsländerna ställde sig bakom i är acceptabel, säger Saco:s chefsjurist Lena Maier Söderberg.

Europafackets generalsekreterare Bernadette Ségol är mer kritisk och tycker inte att förslaget tillräckligt kraftfullt skyddar medlemländernas rätt att själva bestämma över vilka kontrollåtgärder som behövs för att garantera att utstationeringsdirektivet inte missbrukas.

Innan förslaget når parlamentet är det dock möjligt och förmodligen troligt att det förslaget ändras antingen till det bättre eller till det sämre i trialogmötena. Metoden med dessa trepartsmöten har kritiserats eftersom mötena helt saknar insyn och eftersom det förslag som kommer från dem i princip reducerar parlamentets beslutsprocess till ett rundningsmärke eftersom de tre parterna i samtalen redan har bestämt sig innan frågan når den parlamentariska processen.
Kritik mot fler möjligheter att hindra att utstationeringsdirektivet missbrukas har kommit främst från de forna östaterna men också från Storbritannien. Frankrike och Belgien begär å sin sida hårdare regler för att förhindra social dumpning.

Ambitionen är att kunna komma till beslut före EU-parlamentsvalet den 25 maj.
Jenny Grensman

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken.