Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Arbetsmarknaden iskall i medierna

Arbetsmarknaden iskall i medierna

Arbetsmarknadsjournalistiken har blivit en bristvara i riksmedierna, utkonkurrerad av börskurser och karriärtips. Om ingen ser var och hur samhällets tillgångar skapas riskerar den svenska modellen att eroderas.

– När jag gick på gymnasiet fick vi lära oss hur arbetsmarknaden fungerade med hjälp av klipp ur dagstidningarna, säger Heike Erkers ordförande för SSR och berättar samtidigt att hon nyligen mötte en journalist som trodde att det fanns tre svenska fackförbund: LO, TCO och Saco och när hon förklarade att hon företrädde SSR så blev reaktionen ”aha du är Saco!”
– När jag gick i skolan kunde vi läsa oss till vad lönebildning var och hur den gick till. I dag är det en tipsruta ”så talar du bäst med chefen”.

Frågan om vart skildringen av hur pengarna i samhället uppstår, vad som händer på arbetsplatserna och hur det hänger ihop med parternas arbete på lokal- och central nivå, har tagit vägen, diskuterades vid ett seminarium på Saco på måndagen. Utgångspunkten var ett kapitel i Institutet för mediestudiers årsbok där arbetslivsjournalisten Anna Danielsson Öberg analyserar tillståndet i den svenska arbetsmarknadsbevakningen. Och hon finner att den har minskat rejält. Den ekonomiska bevakning handlar i dag om andra frågor och kunskapen om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar har försämrats.

Att det är så intygade bland andra Ingela Gardner Sundström från Sveriges Kommuner och Landsting som beskrev hur det nya avgiftsbestämda pensionsavtal som hösten 2013 förhandlades fram för dryga miljonen anställda inom kommuner landsting och regioner praktiskt taget tegs ihjäl av medierna.
En annan stor händelse för arbetsmarknaden som aldrig blev någon riksnyhet var när privattjänstemännen före jul skulle ta ställning till ett förslag att förhandla bort turordningsreglerna i Las, och den spricka i PTK som då visade sig. I stort sett bara fackföreningspress och Svenska Dagbladet uppmärksammade det.

Ingela Gardner Sundström trodde att den sämre bevakningen delvis beror på sämre kunskap hos journalisterna. Och Anders Ferbe, IF Metalls ordförande, menade att vi står inför både ett demokratiproblem, när det som sker på arbetsmarknaden inte länger granskas och beskrivs, men också inför ett relevansproblem: Den svenska modellen på arbetsmarknaden, med förhandlingar och avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare riskerar att förlora i relevans eftersom allt färre känner till hur den fungerar och vad den har för betydelse.

– De senaste åren har vi kunnat se en rad viktiga händelser som inte har uppmärksammats i medierna. Vi som är med och förhandlar om frågorna är betjänta av en medial diskussion, att viktiga frågor ställs och att vi kan bli ifrågasatta. Annars försvinner transparensen och hela vår modell riskerar att förlora sin legitimitet.

Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen höll med:
– Det är inte bra att intresset är så lågt. Kanske måste vi själva ta på oss mer av folkbildningsuppgiften och berätta vad vi gör och varför det är viktigt.

Eko-chefen Ann Lagercrantz, SVT:s Robert Olsson och Olle Zachrison från Svenska Dagbladet tyckte att bilden delvis stämde och att den nya och större konkurrensen i medierna bidrog till färre specialreportrar inom alla områden vilket i en förlängning leder till att kunskaperna blir sämre och till att mer komplicerade frågor kanske lämnas därhän.

Men DN:s förre chefredaktör Svante Nycander sade att han trodde att det här handlar om något mycket större än om att man inte rapporterar om avtal. Intresset för frågorna har avtagit takt med att kunskapen om dem har minskat. Både medier och parter har ett ansvar i och med att de har övergivit de folkbildningsambitioner som förut fanns i samhället.

Och SVT:s Robert Olsson menade att parterna faktiskt kan göra en hel del för att få upp sina frågor på agendan igen.
– Ni avhänder er ansvaret för den medielogik som gäller i samhället. Men ni kan faktiskt styra den genom att förfina era verktyg som många andra gör.

Jenny Grensman

Boken som diskuterades på seminariet heter Vad får vi inte veta? och är utgiven av Stiftelsen Institutet för mediestudier SIMO.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA