Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Svenska företag efter i CSR-arbete

Svenska företag efter i CSR-arbete

Allt fler företag ansluter sig till FN:s CSR-initiativ(*) Global Compact. Men trots att etik-, sociala rättigheter och miljöfrågor allt mer kan kopplas till lönsamhet är intresset från svenska företag ganska ljumt.

För femton år sedan startade FN:s Global Compact, ett hållbarhetsinitiativ som dåvarande generalsekreteraren Kofi Annan lanserade efter de våldsamma upploppen vid WTO:S världshandelsorganisationens, möte i Seattle. Global Compact är ett frivilligt åtagande där företagen förbinder sig att ta hänsyn till tio internationellt erkända principer om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och bekämpning av korruption. Alla styrelsebeslut ska då prövas mot Global Compacts principer. Genom att ansluta sig tar företagen på sig att införliva arbetet med frågorna i sin löpande verksamhet och att varje år rapportera om arbetet.

— De trender vi ser är att företag och samhällen blir allt mer beroende av varandra i världen samtidigt som politiken ofta förblir lokal, säger Georg Kell, chef för Global Compact. Vi ser också att våra naturresurser blir dyrare och att vi behöver ta ställning till frågor som vattenbrist och luftkvalitet. Att tillgången till information har blivit så stor betyder i det sammanhanget att man inte kan ha några lik i garderoben utan att allt man gör kommer ut. Smarta företag arbetar proaktivt med de här frågorna.

Georg Kell menar att frågorna om företagens ansvar för det omgivande samhället uppfattas som allt mer relevanta. Att inte ta med dem i sitt arbete är en riskfaktor.

— Global Compact får allt fler medlemmar varje år men vi har fortfarande under 10 procent av den globala företagspopulationen så vi representerar inte någon kritisk massa än tyvärr.

Cirka 10000 företag i världen har anslutit sig varav runt 153 svenska, 77 norska och 252 danska. Inga svenska företag finns med bland de 50 så kallade leadföretagen som arbetar mest aktivt med frågorna. Där finns däremot danska A. P Möller-Maersk, världens största shippingföretag. Annette Stube, hållbarhetschef, berättade att arbetet med Global Compact har blivit ett viktigt verktyg i företagets utveckling.

— Maersk är ett gammalt familjeföretag och det var ett mycket stort beslut för oss när vi gick med 2009. Men som Pippi Långstrump sade ” om du är mycket stor och stark måste du också vara mycket snäll”. Vi har stor makt att påverka och den måste vi också använda för att hjälpa det globala samhället.

Maersk har en strategi där företaget fokuserar på tre saker: Klimatfrågan, utbildning och handel.
— Handel är viktigt, det är det område där vi verkar, utbildning har många länder problem med. Brist på utbildning leder till brist på jobb och företagsamhet och klimatarbetet är mycket viktigt, våra containerfartyg släpper ut stora mängder koldioxid – hur kan vi minska vår påverkan.

Annette Stube berättade hur Maersk i Kenya samarbetar med staten och hjälper avokadoodlare. Staten bygger vägar, Maersk placerar ut kylcontainrar nära odlarna och ser sedan till att frakta avokadon ut i världen.
— Det hjälper odlarna att nå nya marknader och få bättre betalt för sitt arbete. Dessutom leder det till mindre svinn eftersom avokadon håller sig mycket bättre. Att vi kan frakta avokadon bidrar till att fartygen används bättre vilket spar bränsle och miljö.

Annette Stube menade att arbetet med Global Compact var komplicerat och krävde mycket men att verkan av det också var väldigt stor för Maersk.

I somras kom tre forskare från Harvard Business School med en rapport om hur företag som arbetar med hållbarhetsfrågor är mer lönsamma än de som inte gör det.

— Att finnas med bland de 40 bästa hos oss ger mycket publicitet och möjlighet att synas i bra sammanhang, säger Georg Kell. Det kan betyda mycket för till exempel rekrytering.

Jenny Grensman

(*) CSR betyder corporate social responsibility och är ett samlingsbegrepp för företagens arbetet med frågor som rör mänskliga- , sociala- rättigheter samt miljö- och etikfrågor.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA