Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt Låga ingenjörslöner i skogsindustrin

Låga ingenjörslöner i skogsindustrin

Lönerna för ingenjörer i pappers- och massaindustrin fortsätter att sjunka. Sedan 2005 har löneutvecklingen för ingenjörerna inom skogsindustrin försämrats med fyra procent i jämförelse andra branscher i den privata sektorn.

År 2000 hade ingenjörerna inom pappers- och massaindustrin bland de högsta lönerna inom privat sektor men sedan dessa har lönerna successivt försämrats. Lönestatistik för 2013 från Sveriges Ingenjörer visar att det relativa löneläget för medlemmar som arbetar inom pappers- och massaindustrin är 93 procent av löneläget inom privat sektor.

– Det här kan bli ett allvarligt hot mot skogindustrin i framtiden. Blir lönerna för låga kommer det bli svårt att locka ingenjörer till branschen, säger Tullan Willén, ordförande för Sveriges Ingenjörer på Bravikens pappersbruk.

Får pappers- och massaföretagen problem att rekrytera ingenjörer riskerar företagen att få svårigheter att driva den tekniska utvecklingen, och den är mer nödvändig än någonsin.

– Minskad efterfrågan på tidningspapper gör att de flesta pappers- och massaföretag försöker hitta nya produkter, säger Tullan Willén.

Löneavtalet med Skogsindustrierna garanterade medlemmarna i Sveriges Ingenjörer löneökningar på minst 1,9 procent under 2013 och de lokala akademikerföreningarnas inrapporterade förhandlingsresultat landar exakt på den nivån.

– Det är väldigt svårt att få några rejäla löneökningar. Inte ens de ingenjörer som har bytt jobb här i Bråviken har fått någon löneökning. Förra året hade vi en rejäl nedgång och omkring en fjärdedel av ingenjörerna här har försvunnit, några sades upp och andra slutade och ersattes inte, säger Tullan Willén.

Staffan Berg, förtroendevald för akademikerna på Iggesund, menar att det finns för få karriärsteg för ingenjörer i pappers- och massaindustrin.

– Vi har väldigt platta organisationer som leder till att nyexaminerade rekryteras som processingenjörer och inte får några löneökningar när de byter ansvarsområden. Det enda karriärsteg som finns på de flesta bruk är att så småningom bli produktionschef, säger Staffan Berg.

Efter det avtal som slöts mellan Sveriges Ingenjörer och Skogsindustrierna 2010 fanns en förhoppning om att ingånglönerna för ingenjörerna skulle blir högre. I avtalet stod det för första gången tydligt att principerna för lönesättning, det vill säga vilka faktorer som avgör lönen, även ska gälla vid nyanställningar.

Lönestatisken från Sveriges Ingenjörer visar att formuleringen fick en effekt, men tyvärr blev den kortvarig. Ingångslönerna steg och under 2011 hade nyanställda inom pappers- och massaindustrin något högre löner än i övriga branscher. 2012 och 2013 har förhållandet varit det omvända.

2010 enades Skogsindustrierna och Sveriges Ingenjörer också om en möjlighet att teckna ett alternativt sifferlöst avtal. Södra Cell som har industrier i Mörrum, Mönserås och Värö valde det sifferlösa avtalet.

Ann Öhlin, ordförande för Sveriges Ingenjörer på Södra Cell, kan nu efter snart fyra år se fördelar med avtalet, även om lönerna inte har stigit mer än hos andra företag i branschen.

– Vi tycker att vi har fått en mycket bättre löneprocess med mer struktur där cheferna bedömer alla tjänstemän på samma sätt efter en matris. Det känns mer rättvist att bli bedömd på sakliga grunder, säger Ann Öhlin.

De första två åren med det nya avtalet fick ingenjörerna på Södra Cell någon tiondel högre lön än den nivå som fanns i avtalet, men de senaste två åren som varit sämre har man fått en något lägre nivå än avtalet.

– Det är spelets regler. Avtalet ger oss möjlighet att få ut en större del av vinsten när företaget går bra men vi måste också acceptera att få mindre när konjunkturen går ner. Nu ser vi en försiktig uppgång och hoppas att få ta del av vinsterna framöver, säger Ann Öhlin.

Staffan Berg på Iggesund menar att arbetsgivarna inom pappers- och massaindustrin behöver tänka om rejält och värdera akademiker på ett sätt som man gjorde fram till början av 90-talet.

– För 20 år sedan var lönerna för ingenjörer högre inom skogsindustrin än inom andra branscher. Vid löneförhandlingarna då behandlas ingenjörerna separat men nu samordnas förhandlingarna med de övriga facken och jag är inte alltid säker på att personalcheferna vet vilka skillnader som finns mellan avtalen, säger han.

Ett annat problem som Staffan Berg pekar på är att cheferna som håller i lönesamtalen på förhand har fått en liten påse pengar att fördela. På så vis slåss varje ingenjör med sina arbetskamrater om varje krona i lönehöjning.

Avtalet anger att kompetenshöjning ska belönas men Staffan Berg menar att begreppet kompetenshöjning borde ha en vidare betydelse än det har i dag. Nu bedömer arbetsgivarna enbart kompetenshöjning hos den enskilda ingenjören och ser inte vad ingenjörerna betyder för hela företaget.

– Det är i stor utsträckning ingenjörerna som står för kompetensutvecklingen hos övriga anställda på bruket. Genom att utveckla och driftsätta ny teknik höjer ingenjörerna kompetensnivån i hela företaget och därför är det rimligt att de får en större del av företagets framgångar, säger Staffan Berg.

Karin Virgin

Den relativa lönenivån innebär att man jämför förhållandet mellan likadana individer, till exempel med samma kön, utbildning och ålder. På så vis kan man jämföra olika branscher och ta hänsyn till dessa skillnader. 

Löneutv skogsindu2_besk
Löneutvecklingen för ingenjörer inom skogsindustrin. Källa: Sveriges Ingenjörers lönestatistik.

 

Nyexade skogsindustrin_besk
Ingångslöner för ingenjörer inom skogsindustirn. Källa: Sveriges Ingenjörers lönestatistik.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 KOMMENTAR

  1. ”Blir lönerna för låga kommer det bli svårt att locka ingenjörer till branschen, säger Tullan Willén, ordförande för Sveriges Ingenjörer på Bravikens pappersbruk.”

    Det bygger ju på att det finns konkurrens om arbetskraften. Men med tanke på att det utbildas alldeles för många ingenjörer i Sverige sedan många år tillbaka så är det istället ingenjörerna som får konkurrera om att hitta ett kvalificerat jobb som motsvarar utbildningen, och då drivs lönerna ner istället. Vilket bekräftas av den faktiska löneutvecklingen som anges i artikeln.

    Så om Tullan menar allvar med sitt resonemang är det nog lämpligt att börja med att övertala Sveriges Ingenjörer centralt att sluta propagera för att öka antalet utbildningsplatser på ingenjörsutbildningarna. En lämplig start vore att halvera antalet platser på civilingenjörsutbildningarna, så att de som examineras faktiskt får arbeten som motsvarar utbildningen, och att de som antas är kvalificerade nog att ta sig igenom utbildningen i större grad än idag (examinationsgraden ligger på ca 50-60% idag).

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.
Signatur

Klausuler kan bli hinder när du vill byta jobb

0
Det är inte ovanligt att arbetsgivare vill skriva in klausuler i anställningsavtalet som reglerar vad som gäller när du slutar. Men det här vill Sveriges Ingenjörer varna för. ”Det du skriver under gäller, så var försiktig.”

Mer kompetensutveckling när facket driver frågorna

0
Facklig representation på arbetsplatsen kan vara en fördel för anställda som vill utveckla sin kompetens. Det visar en studie från Umeå universitet.

Nya studiestödet är klart – studera med upp till 80 procent av lönen

15
Nu införs ett studiestöd som gör att yrkesverksamma kan studera med 80 procent av lönen. Redan 1 oktober kan du skicka din ansökan till CSN och från och med 1 januari 2023 kan du börja studera.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Jag var en överviktig stressad chef”

2
Med livet på högvarv och ett jobb han drömt om sa plötsligt kroppen stopp.  "Jag hade glömt bort att ta hand om mig själv" berättar Johan Hansson som nu vill varna andra för att göra samma misstag.

TOPPLISTA