Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Teknik & Miljö Entreprenörskap Akademiska patent bättre än väntat

Akademiska patent bättre än väntat

Akademiska patent har tidigare ansetts utgöra en liten bråkdel av alla patent som tas i Sverige. Men med ett nytt sätt att mäta är de patent som tas av forskare på universiteten både fler och viktigare än man hittills har trott. Evangelos Bourelos lade nyligen fram sin doktorsavhandling om detta vid handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Hur har ni kommit fram till att de akademiska patenten är fler än man tidigare hade trott?
– Det vanligaste att räkna bara patent som universiteten äger. Vi har i stället räknat alla patent där minst en av uppfinnarna jobbar på universitet. Man kan se hur mycket akademiska anställda och forskare jobbar med patent och i vilken mån de skaffar patent. Man kan jämföra och se om det finns någon skillnad på kvalitet mellan akademiska och andra patent.

Hur mäter man kvaliteten på forskningen?
– Vi räknar antal citat, men vi skiljer också på kort och lång tid, inom tre år eller på längre sikt än tre år. akademiska patent fortsätter att citeras i högre grad även efter tre år, eftersom de ofta innehåller mer grundläggande forskning.

Vilka resultat fick ni?
– Jag försöker uppskatta hur patent och nya företag påverkas av universitetens satsningar. Man ser att universitetens satsningar fungerar bättre än man trodde innan. Vi hittade en stark koppling mellan förekomsten av universitetsinkubatorer och akademiska spinoff-företag, men också en positiv koppling mellan entreprenörskap och akademiska patent.

Varför är den här frågan viktig?
– Tidigare har det publicerats många artiklar som säger att akademiska patent inte har lika högt värde som icke-akademiska patent. Vi ser att man måste skilja på kort och lång sikt. Man måste också ta i beräkning vilken typ av samarbete och patent det är frågan om.

Hur bra är Sverige på akademiska patent?
– Resultaten liknar dem för USA, Italien och Frankrike, men om vi tittar på vissa speciella industrier, till exempel läkemedels- och elektrisk industri så har Sverige högre siffror, det vill säga fler patent per anställd på universitetet. Vi är inte nödvändigtvis bäst i världen, men vi ligger mycket högt.

Vilken roll spelar den svenska forskarens rätt till idén?
– Forskarnas äganderätt till patenten har betydelse. I de flesta länder äger universitetet alla rättigheter till patenten. Det blir skillnad på motivationen. Det finns en debatt om det i EU. Många länder hade tidigare system som liknade Sveriges, men de bytte 2001. Men effekterna av de ändringarna är svåra att säga. Forskarna vinner i flexibilitet om de äger patenten, men om det kostar för mycket blir de beroende av företag ändå.

Hur många av alla patent kommer från forskare?
– Den stora delen av alla patent, nästan 80 procent, kommer från stora bolag som till exempel Ericsson. Men patenten med minst en akademiker är runt 6 procent i stället för som man tidigare sagt, cirka 0,5 procent.

Vilka råd skulle man kunna ge näringslivet utifrån din forskning?
– Man kan säga att när företagen samarbetar med akademin så får de bättre patent, särskilt på lång sikt. Men de bör tänka på vilken typ av patent vill de samarbeta om. Patent som handlar om företagens kärnverksamhet är mest värdefulla.

Finns det några områden med särskilt stor kommersialiseringspotential?
– Det är bra läge för kommersialisering för nanoteknik, men även inom till exempel elektronik. Där står svensk forskning på hög nivå.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

På tur i liten bil

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 16 augusti!

0
Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 16 augusti. Trevlig sommar! 

Ingenjörerna har jobbat mer under pandemin

0
Nästan 30 procent av ingenjörerna har fått en större arbetsbelastning under pandemin. Det är dessutom en liten ökning jämfört med förra våren.

Omformulerade platsannonser – betydligt fler kvinnor sökte 

0
Genom några enkla omformuleringar i platsannonser ökade IT-bolaget Tieto Evry andelen kvinnor som sökte med 32 procent.
Maria Samuelsson, ABB

ABB lyfter HBTQ-frågor – ”Ska kunna vara den man är”

0
Det ska gå att vara öppen HBTQ-person på ABB utan att bemötas illa. I juni hade företaget Pride-månad. Men Akademikerföreningen tycker att företaget är sent på bollen.

Civilingenjör debuterar som sommarvärd

1
"Jag kommer att prata om teknik i framkant och hur den interagerar med oss som människor. Men också vad som krävs av oss som människor att leva i en snabbt föränderlig värld", berättar Claudia Olsson som sommarpratar den 9 augusti.
Bilder från de mest lästa artiklarna 2021

Livslön, konsultpriser och gnälliga kollegor – det här är mest läst i år

0
Här är de 20 artiklar flest läst på Ingenjören.se första halvåret 2021.

Därför kan det löna sig att bli jobbonär

0
Allt fler väljer att jobba samtidigt som de börjar ta ut sin pension. Pensionsmyndighetens beräkningar visar att det dessutom kan löna sig ekonomiskt. 

Unga chefer är mer uppskattade än de själva tror

0
Unga chefer, framför allt kvinnor, har ofta ett annat ledarskap än äldre och manliga chefer. Därför är de mer uppskattade av medarbetare i alla åldrar.
Distans- och kontorsarbete

Olika beslut på teknikföretagen om distans eller kontor

5
Hur kommer Getinge, Ericsson, KTH, Facebook med flera att jobba framöver? Det får du svar på här.

Sveriges bästa lärare är en ingenjör

0
Anders Nyberg vid Leksands gymnasium har utsetts till Sveriges bästa lärare. "Det är ett jätteroligt yrke som jag trivs väldigt bra med".

VI REKOMMENDERAR

Henrik Dahlin

Ta tag i din gamnacke och ömmande muskler

0
Sveriges Ingenjörers träningsexpert ger tips för att ta hand om och stärka kroppen.

TOPPLISTA