Samarbete kan öka utbildningskvalitet

0
1200

Lars Bengtsson, professor i industriell ekonomi. Foto: Kennet Ruona
Lars Bengtsson, professor i industriell ekonomi. Foto: Kennet Ruona

– Vi har satsat mycket på forskningssamverkan, och det är berättigat, men det ligger ett stort värde i studenterna och borde ligga mer värde där, säger professor Lars Bengtsson.

Om man säger att man ska höja kompetensen i vårt land så är det genom studenterna vi gör det, enligt Lars Bengtsson, professor i industriell ekonomi vid Lunds universitet och författare till forskningsöversikten ”Utbildningssamverkan – För jobb, innovation och företagande”.

– Utbildningssamverkan har varit en lite styvmoderligt behandlad fråga jämfört med forskningssamverkan. Det råder ingen tvekan om att det största bidraget som universitet och högskolor ger samhället är utbildade studenter, förutom möjligen i life science-sektorn, där forskningssamverkan troligen har det största värdet, säger han.

Utbildningssamverkan handlar om att minska den skarpa gränsen mellan arbetsliv och studier, förklarar Lars Bengtsson. Det kan till exempel vara att företag får en rådgivande roll i frågor som vilka utbildningar som ska ges och i vilken form, men det kan också handla om att det kommer gästföreläsare till högskolorna eller att det ingår praktik och exjobb i en utbildning.

Ett bättre samarbete mellan högskolor, näringsliv och organisationer kan, enligt rapporten, leda till att studenter får en smidigare övergång till arbetslivet. Studenter kan få jobb både lättare och snabbare, och får lättare ett kvalificerat jobb. Och högskoleutbildningarna ska ändå till största delen utbilda folk till arbetslivet och inte till forskning, säger Lars Bengtsson.

– Att studenter någon månad snabbare kommer ut i jobb betyder mycket pengar för samhället. Utbildningssamverkan kan också bidra till att rätt man eller rätt kvinna hamnar på rätt arbetsplats. Det är en oerhört stor skillnad att få en person som trivs på sitt jobb och som använder sin kapacitet på ett bra sätt, än att någon ser på sitt jobb som ett måste och under sina kvalifikationer.

Hur bra fungerar utbildningssamverkan i dag?
– Det skiftar oerhört mycket. Det finns de som av tradition har det som en integrerad del av utbildningen, till exempel läkar-, lärar – och psykologutbildningarna. Något motsvarande har vi inte på stora utbildningar som civilingenjörsutbildningar.

Även företag kan ha nytta av utbildningssamverkan eftersom de kan få en hel del ny kunskap från studenterna, enligt Lars Bengtsson.

– Vi underskattar utbildningssamverkans roll för företagen. Exjobb betyder ganska mycket för företagen, liksom praktik gör. De kan ligga till grund för idéer och produkter som företag utvecklar. Det finns företag, som Axis, som systematiskt använder exjobbande studenter i utveckling av nya produkter.

För att stimulera utbildningssamverkan har Lars Bengtsson kommit fram till tretton policyförslag. Det handlar bland annat om att införa ett lagstöd för utbildningssamverkan och om att instifta incitament för företag i form av skattelättnader för praktiserade studenter.

– Utbildningssamverkan bidrar också till en bättre och konkurrenskraftigare utbildning. På sikt är vi nödgade att satsa på utbildningssamverkan för att hålla en god kvalitet på utbildningarna, avslutar Lars Bengtsson.

Läs rapporten ”Utbildningssamverkan – För jobb, innovation och företagande”.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens., säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola.