Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Grönt jordbruk kräver fleråriga växter

Grönt jordbruk kräver fleråriga växter

Om världens samlade jordbruk i längden ska kunna mätta en växande och redan delvis svältande befolkning måste dagens ohållbara odlingsmetoder förändras i grunden. En liten grupp forskare tror sig veta vad som krävs.

Under det kommande seklet måste världens samlade jordbruk föda en växande befolkning som väntas öka med ytterligare några miljarder människor. Samtidigt behöver det minska sitt bidrag till klimateffekten, minska läckaget av näringsämnen och överutnyttjandet av vatten.

Fleråriga grödor – som skulle kunna bidra till en stor del av lösningen – är fortfarande ett förhållandevis litet forskningsområde. Men på det årliga forskarseminariet som ordnas av American Association for the Advancement of Science, detta år i Chicago, handlade ett seminarium om just fleråriga grödor.

Varje gång en åkerjord plöjs påskyndas läckaget av näringsämnen som fosfor och kväve. Den nakna jorden, utan rötter som binder, kan inte hålla kvar ämnena. Näringen som skulle hamna i grödorna försvinner i stället till vattendragen och ut i havet. För att inte jordarna ska utarmas måste stora mängder kväve och fosfor tillföras med konstgödsel.

– De senaste åren har det ändå skett något av ett uppvaknande, sade Andrew Peterson, en genetiker från University of Georgia, som inledde seminariet.

Allt fler forskare tror att ett stort steg skulle vara en övergång till odling av fleråriga grödor. Forskningsrapporterna blir fler och idéerna nämns allt oftare i offentliga rapporter. Fördelarna är många. Näringsämnen i jorden stannar kvar, vilket minskar behovet av gödsel. Jorderosionen minskar när jordarna inte läggs bara under stor del av året. Detta minskar också avdunstning och avrinning. De perenna växternas starkare rötter gör också odlingarna mindre känsliga för torka. Dessutom skulle böndernas kostnader för utsäde och diesel minska.

Wezi Mhango, från Lilongwe University of Agriculture and Natural Resources i Malawi, berättade under AAAS i Chicago om duvärt, en flerårig ärtväxt som har börjat användas i olika försök i hennes hemland.

– Den tål torka, tar upp kväve från luften precis som andra ärtväxter och bidrar på så sätt till att förbättra soja- och majsskördarna, sade hon.

Dessutom bidrar den till att jorderosionen minskar eftersom den täcks av växter med kraftiga rötter. De kraftiga rötterna gör också att den kan växa i magra jordar. Försöken med duvärt har slagit mycket väl ut i Malawi, och sprids till allt fler bönder.

Det finns även fleråriga varianter av världens stora grödor som ris, vete och majs, men här har forskarna en hel del kvar att jobba med. Skördarna från de fleråriga varianterna blir bara i storleksordningen hälften så stora. Dessutom kan problemen med ogräs bli värre.

Men det är kanske inte så konstigt. De konventionella grödorna har trots allt förädlats konsekvent i nästan tio tusen år. De fleråriga sorterna har bara funnits som grödor i ett antal decennier.

För att hinna få fram bra grödor av den här typen krävs det genetisk modifiering av befintliga grödor. Och ändå är det inte säkert att man kommer fort fram. Sannolikt dröjer det ytterligare några tiotal år innan de fleråriga grödorna slår igenom.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Staten behöver vässa sig för att rekrytera ingenjörer

0
Samhällsnyttan är en viktig anledning till att unga söker jobb i staten. Ändå är det få ingenjörsstudenter som överväger att jobba statligt.
Coop Märsta

IT-attacken mot Coop: ”Verkligheten är något annat än träning”

0
Coops IT-chef berättar om attacken. ”Det goda som kommit ut av det är att andra kan använda oss för att lyfta IT-säkerheten till styrelsenivå.”

Nytt avtal för ingenjörer i kommuner

0
I januari träder nya branschavtal i kraft som berör ingenjörer inom kommunal verksamhet. Flexibla arbetstider och arbetstidsförkortning var de stora knäckfrågorna i förhandlingarna.

Styrelsen svarar: Så ska överskottet användas

2
Hur ska överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften användas? Ingenjören frågade förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand.

Facket larmar om arbetsmiljöbrister på Paradox

0
Medarbetare på spelföretaget Paradox larmar nu om problem med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Och särskilt utsatta är kvinnorna.

Arbetslösheten för ingenjörer nästan som före pandemin

0
I augusti låg arbetslösheten för ingenjörer på 1,3 procent – bara 0,1 procent över nivån två år tidigare. Samtidigt deltar fler ingenjörer i program hos Arbetsförmedlingen.

Civilingenjören som avslöjade pensionsbluffen i Allra

1
Varför krävdes det en civilingenjör i teknisk fysik för att avslöja hur pensionsföretaget Allra hade lurat spararna på hundratals miljoner kronor? Läs vad som fick Patrick Siegbahn att granska dem.
Martin Kvarnbäck

Ingenjörerna som jobbar som domare

2
Kan en ingenjör vara domare i en domstol? Ja. Det finns 70 ordinarie domare med teknisk eller naturvetenskaplig högskoleutbildning. Vi har mött två.

Fler har fått besvär av arbetet under pandemin

0
Var tredje person har upplevt arbetsrelaterade besvär under 2020. Den vanligaste orsaken är hög arbetsbelastning.

Nytt nätverk för unga ingenjörer med intresse för hållbarhet

0
I höst startar ett nätverk för ingenjörer med inriktning på hållbarhet. Nätverket har ett upplägg med fem digitala träffar under ett halvår.

VI REKOMMENDERAR

Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

0
Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

TOPPLISTA