Datorerna kan ta hälften av jobben

4
2477

Vi har bara sett början av automatiseringen och digitaliseringen av arbetsmarknaden. Inom ett par decennier kommer förmodligen minst 50 procent av jobben i Sverige att skötas av en robot eller en dator.

Foto. Oxford Martin. Carl B Frey.
Foto. Oxford Martin. Carl B Frey.

Vi är vana att tänka att det är enkla, ibland smutsiga och farliga, jobb som tas över av datorer och robotar. Men så är det inte längre. Nu omvandlas de mer komplicerade jobben – de som vi omöjligt trodde skulle kunna skötas av en maskin för bara tio år sedan. Så sent som 2004 skrev två forskare i boken ”The New Division of Labour” om hur näst intill omöjligt det skulle vara för en maskin att klara av en vänstersväng i trafiken. Googles självkörande bilar trafikerar nu gatorna i Kalifornien och verkar inte känna av problemen.
– Jag och min kollega Michael Osborne, som är ingenjör, satt och samtalade om en annan bok på det här ämnet, Race Against the Machine, som vi båda hade läst, berättar Carl Benedikt Frey, doktor i ekonomi och forskare vid Oxford Martin i Storbritannien. Vi kom fram till att vi inte hade sett någon uppskattning av hur många jobb som egentligen skulle kunna komma att beröras av teknikutvecklingen och så började vi arbeta på en formel för att räkna på det.

Resultatet kom hösten 2013 och är uppseendeväckande. I ”The Future of Employment : How Susceptible Are Jobs to Computerisation?” har Carl Benedikt Frey och Michael A Osborne undersökt den amerikanska arbetsmarknaden och funnit att 47 procent av dagens jobb kan vara borta inom ett par decennier. Det vill säga om teknikutvecklingen fortgår och inga större hinder uppstår. Flaskhalsar kan till exempel vara lagar och regelverk eller ingenjörskonstens förmåga att lösa svåra problem.

Forskarna har studerat den amerikanska arbetsmarknaden men Carl Benedikt Frey säger att det inte finns någon anledning att tro att arbetsmarknaden skulle utvecklas annorlunda i Sverige.
– Snarare borde fler jobb i Sverige vara möjliga att datorisera/automatisera, säger han. Sverige har en större tillverkningsindustri än USA och svensk arbetskraft är inte billig. Drivkraften mot en högre automatisering/datorisering finns.

Forskarna konstaterar också att datorerna är bättre på många jobb som i dag sköts av människor. Till exempel är automatiserade övervakningssystem inte beroende av hur de har sovit eller av att behöva ta en fikapaus.
– Yrken som kräver något slags kreativitet och stor social förmåga kommer förmodligen inte att automatiseras i lika hög grad, säger Carl B Frey. I många yrken finns det också skikt eller nischer där det fortfarande kommer att vara intressant med en mer personlig kontakt.

Vad skulle du råda en ung människa som ska välja utbildning att tänka på?
– Jag tror att man ska försöka satsa på något som intresserar en i första hand. Det ger bättre förutsättningar. Men man ska också tänka på att skaffa sig färdigheter inom till exempel matte och även utveckla sitt kreativa tänkande.

Han tycker inte att det går att säga om automatiseringen/datoriseringen kommer att vara positiv eller negativ.
– Det vore väl fantastiskt om vi kunde jobba färre timmar men vi måste se till så att den stora majoriteten av människor hänger med i utvecklingen.

Jenny Grensman

Race Against the Machine, Erik Brynjolfsson, Andrew McAffee, 2011

The New Division of Labor: How Computers Are Creating the Next Job Market,Frank Levy & Richard J. Murnane Princeton 2005.

The Future of Employment: How susceptible are jobs to computerisation? av Carl B Frey och Michael A Osborne

 

4 KOMMENTARER

  1. Kan det vara så att förändringen leder till en en ändrad balans i vågen, där ena vågskålen har ökad användning av robobotar, och andra vågskålen har aspekter av globaliseringen som innebär att tillverkning och utveckling flyttar till låglöneländer? Lek då med tanken att ökad användning av robotar skulle kunna skapa FLER arbetstillfällen i Sverige och Europa.

  2. Historiskt sett förlorade vi över 90% av jobben i jordbrukets strukturomvandling. Det är möjligt att det upplevdes som otäckt i början av processen, men idag är åtminstone jag rätt glad att slippa tungt grävarbete 05:00-18:00 måndag till lördag.

    Vad som möjligen är nytt är att kraven höjts. Alla kan hålla i en spade, men idag krävs allt mer intelligens eller social förmåga (helst både och) för att platsa på arbetsmarknaden.

    Det är redan idag en ganska liten minoritet av befolkningen i Sverige som jobbar, särskilt om man räknar bort diverse politiska trollkonster som Fas 3. Man kan fråga sig hur långt den utvecklingen kan gå. Särskilt som de gemenskapsband som brukade hålla ihop samhället (”familjen”, ”byn”, ”folket”, ”nationen”, …) vittrar bort i rask takt. Vad händer om, säg, 5% av befolkningen jobbar stenhårt för att försörja resterande 95%, som de inte upplever någon gemenskap med?

    Den sedan 40-talet ständigt återkommande profetian om att ”vi” ska jobba färre timmar blir troligtvis även i framtiden mycket ojämnt fördelad mellan individer. Tanken att vi ska ”dela på jobben” är ingen lösning, av anledningar som jag inte behöver förklara för Ingenjörens läsare.

    Kanske blir det som i ”The time machine” av H.G. Wells, även om jag personligen skulle föredra andra lösningar.

  3. Gör de inte det redan idag?
    Jag menar, om man tittar på vilket arbete som utfördes för ett par decennier sedan, görs inte dessa till väldigt stor del av robotar/datorer? Hur många mantimmar tar det att producera en given produkt idag jämfört med för ett par decennier sedan?
    Sen har det under tiden skapats andra jobb, och det kommer det göras i framtiden också.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörer studerar coronavirus i luften

Finns coronaviruset i luften? Det är en viktig fråga som forskare i Lund nu söker svaret på.
Undrande ingenjör

Många ingenjörer undrar: Har jag inkomstförsäkring? 

Just nu strömmar frågorna in till Sveriges Ingenjörer. Vi frågade rådgivaren Viktor Rosencrantz om vad det är som gäller och vad förbundet kan hjälpa till med.

Så här säger konsultföretagen om läget

Hela konsultbranschen är inte nattsvart. Flera branscher har inte alls påverkats och där finns det fortfarande en stor efterfrågan på konsulter.
FMV, Experis och Sigma fortsätter rekrytera.

De fortsätter att rekrytera ingenjörer 

Det är inte tvärstopp på arbetsmarknaden. Många verksamheter rullar på och rekryterar. Vi har pratat med några.

Så laddar du för din första löneförhandling

Glöm inte bort ditt värde i jakten på drömjobbet, även om det just nu är tufft på arbetsmarknaden. De rekommenderade ingångslönerna är ett av flera bra verktyg att luta sig mot.
Lars Mellbin, Mikael Thieme och Martin Enequist, medicintekniska ingenjörer i Region Halland, jobbar nu för fullt för att hantera situationen med Covid-19.

Ingenjörer i vården letar alternativ för att hantera corona

För ingenjörer som jobbar med medicinteknisk utrustning eller fastigheter inom vården har arbetet snabbt fått ställas om.   

Hundratusentals följer ingenjörens coronakarta

Civilingenjören Elin Lütz har utvecklat coronakartan.se som nu har över 50 000 besökare om dagen.  

Jobberfarenhet kan bli genväg till studier

Att kunna dra nytta av sin arbetslivserfarenhet är en viktig komponent för att fler ska kunna utvecklas i yrkeslivet, enligt Valideringsdelegationen. Frågan är hur relevant är det för svenska ingenjörer.

Civilingenjören bytte yrke tre gånger: “Följde min nyfikenhet”

Civilingenjören Marléne Johansson har sadlat om från civilingenjör till lärare, startat eget företag och sedan bytt karriär en gång till. Och det är inget hon ångrar.

Över 8 000 ingenjörer korttidspermitteras

Den här veckan har tre av landets största industriföretag korttidspermitterat merparten av sina anställda. Nära 8 000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer berörs.