Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Datorerna kan ta hälften av jobben

Datorerna kan ta hälften av jobben

Vi har bara sett början av automatiseringen och digitaliseringen av arbetsmarknaden. Inom ett par decennier kommer förmodligen minst 50 procent av jobben i Sverige att skötas av en robot eller en dator.

Foto. Oxford Martin. Carl B Frey.
Foto. Oxford Martin. Carl B Frey.

Vi är vana att tänka att det är enkla, ibland smutsiga och farliga, jobb som tas över av datorer och robotar. Men så är det inte längre. Nu omvandlas de mer komplicerade jobben – de som vi omöjligt trodde skulle kunna skötas av en maskin för bara tio år sedan. Så sent som 2004 skrev två forskare i boken ”The New Division of Labour” om hur näst intill omöjligt det skulle vara för en maskin att klara av en vänstersväng i trafiken. Googles självkörande bilar trafikerar nu gatorna i Kalifornien och verkar inte känna av problemen.
– Jag och min kollega Michael Osborne, som är ingenjör, satt och samtalade om en annan bok på det här ämnet, Race Against the Machine, som vi båda hade läst, berättar Carl Benedikt Frey, doktor i ekonomi och forskare vid Oxford Martin i Storbritannien. Vi kom fram till att vi inte hade sett någon uppskattning av hur många jobb som egentligen skulle kunna komma att beröras av teknikutvecklingen och så började vi arbeta på en formel för att räkna på det.

Resultatet kom hösten 2013 och är uppseendeväckande. I ”The Future of Employment : How Susceptible Are Jobs to Computerisation?” har Carl Benedikt Frey och Michael A Osborne undersökt den amerikanska arbetsmarknaden och funnit att 47 procent av dagens jobb kan vara borta inom ett par decennier. Det vill säga om teknikutvecklingen fortgår och inga större hinder uppstår. Flaskhalsar kan till exempel vara lagar och regelverk eller ingenjörskonstens förmåga att lösa svåra problem.

Forskarna har studerat den amerikanska arbetsmarknaden men Carl Benedikt Frey säger att det inte finns någon anledning att tro att arbetsmarknaden skulle utvecklas annorlunda i Sverige.
– Snarare borde fler jobb i Sverige vara möjliga att datorisera/automatisera, säger han. Sverige har en större tillverkningsindustri än USA och svensk arbetskraft är inte billig. Drivkraften mot en högre automatisering/datorisering finns.

Forskarna konstaterar också att datorerna är bättre på många jobb som i dag sköts av människor. Till exempel är automatiserade övervakningssystem inte beroende av hur de har sovit eller av att behöva ta en fikapaus.
– Yrken som kräver något slags kreativitet och stor social förmåga kommer förmodligen inte att automatiseras i lika hög grad, säger Carl B Frey. I många yrken finns det också skikt eller nischer där det fortfarande kommer att vara intressant med en mer personlig kontakt.

Vad skulle du råda en ung människa som ska välja utbildning att tänka på?
– Jag tror att man ska försöka satsa på något som intresserar en i första hand. Det ger bättre förutsättningar. Men man ska också tänka på att skaffa sig färdigheter inom till exempel matte och även utveckla sitt kreativa tänkande.

Han tycker inte att det går att säga om automatiseringen/datoriseringen kommer att vara positiv eller negativ.
– Det vore väl fantastiskt om vi kunde jobba färre timmar men vi måste se till så att den stora majoriteten av människor hänger med i utvecklingen.

Jenny Grensman

Race Against the Machine, Erik Brynjolfsson, Andrew McAffee, 2011

The New Division of Labor: How Computers Are Creating the Next Job Market,Frank Levy & Richard J. Murnane Princeton 2005.

The Future of Employment: How susceptible are jobs to computerisation? av Carl B Frey och Michael A Osborne

 

4 KOMMENTARER

  1. Kan det vara så att förändringen leder till en en ändrad balans i vågen, där ena vågskålen har ökad användning av robobotar, och andra vågskålen har aspekter av globaliseringen som innebär att tillverkning och utveckling flyttar till låglöneländer? Lek då med tanken att ökad användning av robotar skulle kunna skapa FLER arbetstillfällen i Sverige och Europa.

  2. Historiskt sett förlorade vi över 90% av jobben i jordbrukets strukturomvandling. Det är möjligt att det upplevdes som otäckt i början av processen, men idag är åtminstone jag rätt glad att slippa tungt grävarbete 05:00-18:00 måndag till lördag.

    Vad som möjligen är nytt är att kraven höjts. Alla kan hålla i en spade, men idag krävs allt mer intelligens eller social förmåga (helst både och) för att platsa på arbetsmarknaden.

    Det är redan idag en ganska liten minoritet av befolkningen i Sverige som jobbar, särskilt om man räknar bort diverse politiska trollkonster som Fas 3. Man kan fråga sig hur långt den utvecklingen kan gå. Särskilt som de gemenskapsband som brukade hålla ihop samhället (”familjen”, ”byn”, ”folket”, ”nationen”, …) vittrar bort i rask takt. Vad händer om, säg, 5% av befolkningen jobbar stenhårt för att försörja resterande 95%, som de inte upplever någon gemenskap med?

    Den sedan 40-talet ständigt återkommande profetian om att ”vi” ska jobba färre timmar blir troligtvis även i framtiden mycket ojämnt fördelad mellan individer. Tanken att vi ska ”dela på jobben” är ingen lösning, av anledningar som jag inte behöver förklara för Ingenjörens läsare.

    Kanske blir det som i ”The time machine” av H.G. Wells, även om jag personligen skulle föredra andra lösningar.

  3. Gör de inte det redan idag?
    Jag menar, om man tittar på vilket arbete som utfördes för ett par decennier sedan, görs inte dessa till väldigt stor del av robotar/datorer? Hur många mantimmar tar det att producera en given produkt idag jämfört med för ett par decennier sedan?
    Sen har det under tiden skapats andra jobb, och det kommer det göras i framtiden också.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

0
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

”På FOI finns jobben som inte finns någon annanstans”

0
Stora satsningar på försvaret leder till fler uppdrag för FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.  Över 140 personer ska rekryteras i år – en utmaning när allt färre forskare i Sverige är svenska medborgare.

Hållbar industri i fokus för LTU-satsning

0
LTU satsar 28 miljoner kronor i Creaternity, ett program där man med hjälp av digital teknik och nya affärsmodeller söker vägar för en hållbar industri.

”Ingenjörer behövs inom vården”

0
Som ingenjör på en akutklinik kan Louise Davidsson vara med och bidra till förbättringar i vården.

Ingenjörer som jobbar hemma tappar känslan av gemenskap

0
Åttio procent av medlemmarna i Sveriges Ingenjörer arbetar under coronapandemin helt eller delvis hemma. 58 procent har till viss del tappat känslan av gemenskap. Det visar en undersökning från Sveriges Ingenjörer.
Motorfabriken i Skövde

Seger för facken vid Volvo i Skövde

2
Hösten 2019 fick Volvo Cars Skövdefabrik beskedet att de skulle ingå i ett nytt förbränningsmotorbolag och att de inte skulle tillverka elmotorer. Men facken gav inte upp och i december 2020 ändrades beslutet.
Nicolas Jacquemot

Så ökar du din sociala kompetens på jobbet

0
I en ny bok lär Nicolas Jacquemot ut hur man skapar bra relationer med personer man träffar varje dag.     

Sandvik erbjuder anställda att gå ned i tid

0
Facket sa nej. Nu erbjuds vissa anställda vid Sandvik Materials Technology att på frivillig basis skriva på individuella avtal om att gå ned i arbetstid.

VI REKOMMENDERAR

”Jag är missnöjd med min nya lön, vad gör jag?”

2
Sveriges Ingenjörers ombudsman tipsar om hur du tar makten över löneprocessen.

TOPPLISTA