Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Gas och broms kan hjälpa i kris

Gas och broms kan hjälpa i kris

Att skära ned och spara är inte enda sättet för företag att ta sig ur en lönsamhetskris. Det går att både gasa och bromsa samtidigt.

Henrik Kock, Peter Nilsson och Andreas Wallo vid Linköpings universitet har gjort en fallstudie av ett svenskt, icke-namngivet, industriföretag med huvudsäte i Östergötland. Företaget drabbades av finanskrisen för sex år sedan, vilket resulterade i att en enhet i Tjeckien stängdes och 256 anställda sades upp. För att minska kostnaderna sänktes även koncernchefens och vice koncernchefens löner.

Två år efter finanskrisen kunde många av dem som förlorat jobbet komma tillbaka igen. Företagsstrategin, att både gasa och bromsa samtidigt i stället för att alternera mellan metoderna, hade gett resultat. Man hade genomfört neddragningar, men också identifierat nya kunder, utvecklat nya produkter och ökat ledningsgruppens kompetens genom utbildningssatsningar.

Henrik Kock, filosofie doktor och docent, vid Linköpings universitet.
Henrik Kock, filosofie doktor och docent, vid Linköpings universitet.

– Vi tror att det handlar väldigt mycket om att ledningsgruppen hade förmågan att utnyttja den samlade kompetensen och de erfarenheter de hade fått tidigare. De kunde på ett väldigt positivt sätt lyfta upp och använda det i ledningsgruppens arbete. Det var hela tiden högt i tak, det fanns ett kritiskt utvecklande klimat och gruppen hade rejäla diskussioner. Man sprang inte iväg och tog ett snabbt beslut. Besluten föregicks i nästan samtliga fall av en inträngande diskussion, vilket gav bättre kvalitet, säger Henrik Kock, filosofie doktor och docent vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, samt Helix Vinn Excellence Centre, vid Linköpings universitet.

På ytan verkar företagets ledningsgrupp vara homogen. De flesta var män mellan 40 och 60 år. De var antingen ekonomer eller ingenjörer. Eller både och. Inget ovanligt för den här typen av företag. Förutsättningarna för nya tankar, nya idéer och nya innovationer brukar vara sämre i homogena grupper jämfört med heterogena grupper, säger Henrik Kock.

– Heterogena grupper skapar ett mer dynamiskt klimat. Men i det här fallet är det intressant att se, och det var kanske lite överraskande, att även om ledningsgruppen på ytan verkar homogen, så har de varit med om mycket under sitt arbetsliv och erfarenheterna varierade.

En förutsättning för att de olika erfarenheterna ska komma fram är att det finns ett öppet diskussionsklimat, eller som det kallas i studien, en stödjande lärmiljö. När tidspressen var som starkast, behovet av snabba beslut mer påtaglig eller frågorna känsliga fanns dock inte samma möjlighet till diskussion.

I vissa lägen kommer man inte undan att snabba beslut om besparingar eller neddragningar måste fattas, enligt Henrik Kock. Men han säger också att det många gånger är möjligt att tänka till och då fatta bättre beslut.

– Ett råd till företag i kris är: Spring inte för fort, ha inte för bråttom fram till ett beslut. Se till att ta tillräckligt mycket tid och se till att få alla i ledningsgruppen att bidra, avslutar Henrik Kock.

Läs mer om fallstudien i rapporten ”Leda mot det nya”. Kapitlet heter ”Ledningsteamets lärprocess bidrog till att lösa företagets kris”.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA