Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Gas och broms kan hjälpa i kris

Gas och broms kan hjälpa i kris

Att skära ned och spara är inte enda sättet för företag att ta sig ur en lönsamhetskris. Det går att både gasa och bromsa samtidigt.

Henrik Kock, Peter Nilsson och Andreas Wallo vid Linköpings universitet har gjort en fallstudie av ett svenskt, icke-namngivet, industriföretag med huvudsäte i Östergötland. Företaget drabbades av finanskrisen för sex år sedan, vilket resulterade i att en enhet i Tjeckien stängdes och 256 anställda sades upp. För att minska kostnaderna sänktes även koncernchefens och vice koncernchefens löner.

Två år efter finanskrisen kunde många av dem som förlorat jobbet komma tillbaka igen. Företagsstrategin, att både gasa och bromsa samtidigt i stället för att alternera mellan metoderna, hade gett resultat. Man hade genomfört neddragningar, men också identifierat nya kunder, utvecklat nya produkter och ökat ledningsgruppens kompetens genom utbildningssatsningar.

Henrik Kock, filosofie doktor och docent, vid Linköpings universitet.
Henrik Kock, filosofie doktor och docent, vid Linköpings universitet.

– Vi tror att det handlar väldigt mycket om att ledningsgruppen hade förmågan att utnyttja den samlade kompetensen och de erfarenheter de hade fått tidigare. De kunde på ett väldigt positivt sätt lyfta upp och använda det i ledningsgruppens arbete. Det var hela tiden högt i tak, det fanns ett kritiskt utvecklande klimat och gruppen hade rejäla diskussioner. Man sprang inte iväg och tog ett snabbt beslut. Besluten föregicks i nästan samtliga fall av en inträngande diskussion, vilket gav bättre kvalitet, säger Henrik Kock, filosofie doktor och docent vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, samt Helix Vinn Excellence Centre, vid Linköpings universitet.

På ytan verkar företagets ledningsgrupp vara homogen. De flesta var män mellan 40 och 60 år. De var antingen ekonomer eller ingenjörer. Eller både och. Inget ovanligt för den här typen av företag. Förutsättningarna för nya tankar, nya idéer och nya innovationer brukar vara sämre i homogena grupper jämfört med heterogena grupper, säger Henrik Kock.

– Heterogena grupper skapar ett mer dynamiskt klimat. Men i det här fallet är det intressant att se, och det var kanske lite överraskande, att även om ledningsgruppen på ytan verkar homogen, så har de varit med om mycket under sitt arbetsliv och erfarenheterna varierade.

En förutsättning för att de olika erfarenheterna ska komma fram är att det finns ett öppet diskussionsklimat, eller som det kallas i studien, en stödjande lärmiljö. När tidspressen var som starkast, behovet av snabba beslut mer påtaglig eller frågorna känsliga fanns dock inte samma möjlighet till diskussion.

I vissa lägen kommer man inte undan att snabba beslut om besparingar eller neddragningar måste fattas, enligt Henrik Kock. Men han säger också att det många gånger är möjligt att tänka till och då fatta bättre beslut.

– Ett råd till företag i kris är: Spring inte för fort, ha inte för bråttom fram till ett beslut. Se till att ta tillräckligt mycket tid och se till att få alla i ledningsgruppen att bidra, avslutar Henrik Kock.

Läs mer om fallstudien i rapporten ”Leda mot det nya”. Kapitlet heter ”Ledningsteamets lärprocess bidrog till att lösa företagets kris”.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA