Att skära ned och spara är inte enda sättet för företag att ta sig ur en lönsamhetskris. Det går att både gasa och bromsa samtidigt.
Att skära ned och spara är inte enda sättet för företag att ta sig ur en lönsamhetskris. Det går att både gasa och bromsa samtidigt.
Henrik Kock, Peter Nilsson och Andreas Wallo vid Linköpings universitet har gjort en fallstudie av ett svenskt, icke-namngivet, industriföretag med huvudsäte i Östergötland. Företaget drabbades av finanskrisen för sex år sedan, vilket resulterade i att en enhet i Tjeckien stängdes och 256 anställda sades upp. För att minska kostnaderna sänktes även koncernchefens och vice koncernchefens löner.
Två år efter finanskrisen kunde många av dem som förlorat jobbet komma tillbaka igen. Företagsstrategin, att både gasa och bromsa samtidigt i stället för att alternera mellan metoderna, hade gett resultat. Man hade genomfört neddragningar, men också identifierat nya kunder, utvecklat nya produkter och ökat ledningsgruppens kompetens genom utbildningssatsningar.
Henrik Kock, filosofie doktor och docent, vid Linköpings universitet.
– Vi tror att det handlar väldigt mycket om att ledningsgruppen hade förmågan att utnyttja den samlade kompetensen och de erfarenheter de hade fått tidigare. De kunde på ett väldigt positivt sätt lyfta upp och använda det i ledningsgruppens arbete. Det var hela tiden högt i tak, det fanns ett kritiskt utvecklande klimat och gruppen hade rejäla diskussioner. Man sprang inte iväg och tog ett snabbt beslut. Besluten föregicks i nästan samtliga fall av en inträngande diskussion, vilket gav bättre kvalitet, säger Henrik Kock, filosofie doktor och docent vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, samt Helix Vinn Excellence Centre, vid Linköpings universitet.
På ytan verkar företagets ledningsgrupp vara homogen. De flesta var män mellan 40 och 60 år. De var antingen ekonomer eller ingenjörer. Eller både och. Inget ovanligt för den här typen av företag. Förutsättningarna för nya tankar, nya idéer och nya innovationer brukar vara sämre i homogena grupper jämfört med heterogena grupper, säger Henrik Kock.
– Heterogena grupper skapar ett mer dynamiskt klimat. Men i det här fallet är det intressant att se, och det var kanske lite överraskande, att även om ledningsgruppen på ytan verkar homogen, så har de varit med om mycket under sitt arbetsliv och erfarenheterna varierade.
En förutsättning för att de olika erfarenheterna ska komma fram är att det finns ett öppet diskussionsklimat, eller som det kallas i studien, en stödjande lärmiljö. När tidspressen var som starkast, behovet av snabba beslut mer påtaglig eller frågorna känsliga fanns dock inte samma möjlighet till diskussion.
I vissa lägen kommer man inte undan att snabba beslut om besparingar eller neddragningar måste fattas, enligt Henrik Kock. Men han säger också att det många gånger är möjligt att tänka till och då fatta bättre beslut.
– Ett råd till företag i kris är: Spring inte för fort, ha inte för bråttom fram till ett beslut. Se till att ta tillräckligt mycket tid och se till att få alla i ledningsgruppen att bidra, avslutar Henrik Kock.
Läs mer om fallstudien i rapporten ”Leda mot det nya”. Kapitlet heter ”Ledningsteamets lärprocess bidrog till att lösa företagets kris”.
Ania Obminska
