Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Djuphavet hotas av rovdrift

Djuphavet hotas av rovdrift

Noduler som ligger på havsbotten och som innehåller olika metaller plockas. Foto: Wikimedia Commons/Abramax
Noduler på havsbotten kan innehålla olika metaller. Foto: Wikimedia Commons/Abramax

Det finns en skatt på havets botten, och piraterna har hittat kartan. Ungefär så kan man beskriva forskarnas oro för att allt fler gruvbolag siktar in sig på att utvinna metaller och mineraler från djuphavets bottnar.

Under ett föredrag under vetenskapsmässan i Chicago – ordnad av American Association for the Advancement of Science, AAAS – talade flera djuphavsforskare om sin oro för att framtida gruvor i djuphavet ska skada känsliga miljöer.

Rovdrift av havets resurser är inget nytt. Det världsomspännande och storskaliga fisket håller som bäst på att slå ut sig självt genom sin glupskhet. De stora fiskeflottorna är nu på väg ut från de tömda kustnära kontinentalsocklarna till djuphavet där de nu börjat dammsuga fiskstimmen. Oljebolagen har i flera år borrat efter gas och olja på djup ner till flera tusen meters havsdjup. Borrkaxet som släpps ut kring borrplatserna dödar bottnarna runtomkring.

– Det finns ungefär 2 000 oljeriggar på djupa vatten, sade Lisa Levin, en erfaren marinekolog vid Scripps Institute of Oceanography i USA.

Hon har tidigare liknat gruvbolagens ambitioner för gruvdrift på djuphavens botten vid det onda gruvbolaget i filmen Avatar. De vill gräva i något som de inte förstår sig på, men som alla egentligen vet att det är viktigt och kanske känsligt.

På gruvbolagens lista för vad de kan hämta från djuphavsbottnarna står bland annat metaller och fosfater. Fosfaterna är intressanta som gödningsmedel för världens jordbruk. Metallerna är både vanliga metaller och så kallade sällsynta jordartsmetaller som används i nästan all elektronik och eldrivna maskiner.

Nautilus Minerals incorporated är ett av de första bolag som planerar att öppna en fullskalig guld- och koppargruva i vattnen utanför Papua Nya Guinea. Gruvan som egentligen skulle ha startats under 2013 har dock tillfälligt blivit fördröjd på grund av en dispyt mellan företaget och Papua Nya Guineas regering.

Det finns en internationell myndighet som skapades för att kontrollera mineralbrytning på havsbotten, men USA har ännu inte accepterat den, vilket gör dess myndighetsutövning svårare.

Det handlar om många tusen miljarder dollar som väntar på att plockas upp från havsbotten. Linwood Pendleton, är en miljöekonom med inriktning mot marina system vid Duke University.

– Vi måste vara säkra på att vinsterna med en eventuell gruvbrytning på havsbotten är mycket större än kostnaderna, säger han. De måste vara mycket större med tanke på att vi vet så lite om hur de påverkar havet.

Det finns ett marknadspris på de mineraler och metaller som företagen vill utvinna, men det finns inget sätt att mäta kostnaderna för miljöförstörelsen som utvinningen orsakar.

Två metoder för brytning dominerar. Hydrauliska pumpsystem eller system med tråg som transporteras till ytan för utvinning. I många fall handlar det om att plocka så kallade noduler som ligger på botten och som innehåller olika metaller. Områdena undersöks med fjärrstyrda undervattensrobotar och när man hittar något skickar man dit skepp med utrustning för utvinning.

Forskarna på AAAS efterlyste tydliga regler innan man påbörjar utvinning. Linwood Pendleton sade sig vara allra mest orolig för att länder som nu snabbt industrialiseras sätter igång med gruvdrift utan att tänka på några försiktighetsprinciper och inskräpte att det finns en enorm genetisk rikedom i havet som riskerar att gå förlorad.

– För att bevara den krävs att vi etablerar ett försiktighetstänkande, sade Lisa Levin, och för det krävs ett internationellt samarbete. Havsbotten är ett enormt förråd av mineraler och metaller. Förr eller senare kommer människan att börja utvinna dem. Områden som inte är ekonomiskt lönsamma för utvinning i dag kommer säkert att vara det inom, säg, 50 år.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så söker du i årets lönestatistik

0
Nu är lönedatabasen Saco Lönesök uppdaterad med 70 000 ingenjörslöner. Läs tipsen om hur man söker i statistiken, och vad som är viktigt att tänka på just i år.   
Löneförhandling

9 snabba tips inför löneförhandlingen

0
I två artiklar i Dagens Industri ger Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer, sina bästa tips inför och under lönesamtalet. Här är en sammanfattning av vad du behöver tänka på.
Ingenjörshuset

Osäkert om tillfällig höjning av medlemsavgiften slopas i förtid

0
I juli infördes den tillfälligt höjda medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Som längst ska höjningen pågå till december 2021, men om den kan avslutas tidigare är oklart.

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

0
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

”På FOI finns jobben som inte finns någon annanstans”

0
Stora satsningar på försvaret leder till fler uppdrag för FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.  Över 140 personer ska rekryteras i år – en utmaning när allt färre forskare i Sverige är svenska medborgare.

Hållbar industri i fokus för LTU-satsning

0
LTU satsar 28 miljoner kronor i Creaternity, ett program där man med hjälp av digital teknik och nya affärsmodeller söker vägar för en hållbar industri.

”Ingenjörer behövs inom vården”

0
Som ingenjör på en akutklinik kan Louise Davidsson vara med och bidra till förbättringar i vården.

Ingenjörer som jobbar hemma tappar känslan av gemenskap

0
Åttio procent av medlemmarna i Sveriges Ingenjörer arbetar under coronapandemin helt eller delvis hemma. 58 procent har till viss del tappat känslan av gemenskap. Det visar en undersökning från Sveriges Ingenjörer.

VI REKOMMENDERAR

”Jag är missnöjd med min nya lön, vad gör jag?”

2
Sveriges Ingenjörers ombudsman tipsar om hur du tar makten över löneprocessen.

TOPPLISTA