- Ingenjören - https://www.ingenjoren.se -

Män får högre ingångslöner

Lönegapet mellan män och kvinnor börjar ofta redan på det första jobbet. Nyexaminerade kvinnliga civilingenjörer får 750 kronor lägre ingångslön än deras manliga kurskamrater.

Lönegapet mellan män och kvinnor börjar ofta redan på det första jobbet. Nyexaminerade kvinnliga civilingenjörer får 750 kronor lägre ingångslön än deras manliga kurskamrater.

Andelen kvinnor ökar långsamt på ingenjörsutbildningarna i Sverige. Lönestatistik från Sveriges Ingenjörer visar också att skillnaden i ingångslön mellan manliga och kvinnliga ingenjörer långsamt minskar. 2009 var lönegapet mellan nyanställda manliga och kvinnliga ingenjörer 4,3 procent, 2013 var gapet 2,6 procent.

Stina Kimstrand
Stina Kimstrand

– Det är positivt att utvecklingen går år rätt håll men en skillnad på 750 kronor i ingångslön är fortfarande för mycket, säger Stina Kimstrand, jämställdhetsansvarig på Sveriges Ingenjörer.

Hon tror att det finns flera förklaringar till att kvinnorna får lägre ingångslöner. En är att kvinnorna förväntar sig lägre löner. I en medlemsenkät har Sveriges Ingenjörer frågat studenterna på ingenjörsutbildningarna som beräknas ta examen 2013 eller 2014 vad de förväntar sig för ingångslön. Svaren visar att de kvinnliga ingenjörsstudenterna förväntar sig lägre löner än de manliga studenterna gör.

Stina Kimstrand tror att de normer och värderingar som finns på arbetsmarknaden påverkar och ingenjörsyrket är fortfarande mansdominerat.

– Därför har arbetsgivarna ett stort ansvar att se till att löner sätts utifrån kompetens och utbildning. Det finns ingen ursäkt till att manliga nyexaminerade ingenjörer i snitt får 750 kronor högre ingångslöner än tjejerna som har gått samma utbildning, säger hon.

Lönestatistiken från Sveriges Ingenjörer visar också att lönegapet mellan könen ökar efter omkring fem år i arbetslivet. Det är i den åldern som många får sitt första barn och eftersom kvinnorna stannar hemma längre tid kan det var en av förkaringarna till att kvinnorna halkar efter i lön.

Stina Kimstrand tror också att skillnader i karriärmöjligheter är en förklaring.

– Efter ungefär fem år kommer ofta de första möjligheterna att söka chefstjänster. Kvinnor som planerar att skaffa barn eller har fått barn avstår sannolikt oftare från att söka eller tackar nej till erbjudanden om chefsjobb. Här måste arbetsgivarna ge de unga kvinnorna bättre stöd, säger hon.

Stina Kimstrand menar att företagen måste vara mer aktiva om de vill ha fler kvinnliga chefer. Det kan handla om att prata med de unga kvinnliga ingenjörerna och fråga dem hur företaget kan stötta dem i en chefskarriär och göra det mer attraktivt att söka chefstjänster. För de som har snåbarn kan det till exempel handla om möjligheten att jobba hemifrån en dag i veckan eller flexiblare arbetstid.

I rapporten Rön om lön och kön [1]som Sveriges Ingenjörer presentrar i dag har förbundet granskat löneskillnaderna mellan manliga och kvinnliga ingenjörer. Rålönegapet, det vill säga skillnaden mellan mäns och kvinnors genomsnittliga heltidslöner var 12 procent 2013. Det innebär att kvinnorna i genomsnitt hade 88 procent av männens löner.

När man rensar bort löneskillnader som kan förklaras av till exempel utbildningsinriktning, antal yrkesverksamma år, region och befattning återstår en löneskillnad mellan könen på fem procent som inte kan förklaras.

– Den skillnaden är intressant att studera och här tror vi att det kan finnas fall av lönediskriminering, säger Stina Kimstrand.

Just nu pågår en statlig utredning som förväntas lägga fram ett förslag om högre krav på lönekartläggningar. I dag behöver bara företag med minst 25 anställda genomföra lönekartläggningar och handlingsplaner för jämställda löner vart tredje år. Enligt utredningens förslag ska alla företag med minst tio anställda göra lönekartläggningar varje år.

– Det är ett förslag som vi verkligen välkomnar, säger Stina Kimstrand.

Rapporten från Sveriges Ingenjörer visar att löneskillnaderna mellan könen är störst i privat sektor och minst inom kommunal sektor där lönerna för ingenjörer också är lägre.

I rapporten finns också granskningar av löneskillnader beroende på utbildningsinriktning och bransch. Resultaten är svårtolkade men visar bland annat att lönegapet mellan könen är minst dels bland civilingenjörer som läst datateknik och elektronik dels bland civilingenjörer som läst samhällsbyggnad. Det största lönegapet mellan könen finns bland civilingenjörer som har läst ekonomi och organisation och bland högskoleingenjörer som har läst kemiteknik.

Karin Virgin